onsdag 23 mars 2011

Operation Tomodachi

Jag har tidigare skrivit att katastrofen i Japan förmodligen kommer att få en positiv effekt genom att stärka banden mellan Japan och USA.

Den japanska responsen på de massiva amerikanska hjälpinsatserna visar att detta redan skett. New York Times skriver här om hur USA strax efter att jordbävningen och tsunamin slagit till inledde Operation Tomodachi (Vän) - en av de största hjälpinsatserna under senare år.

För närvarande arbetar 20 amerikanska skepp längs den japanska kusten - inklusive hangarfartyget U.S.S Ronald Reagan (med en besättning på 4500 man) - ett kärnkraftsdrivet hangarfartyg vars helikoptrar har fullt upp med att transportera varor till överlevande till platser som blivit helt isolerade efter katastrofen den 11 mars. När en amerikansk helikopter flög in över den norra kuststaden Kesennuma tittade befolkningen först avvaktande ut genom sina fönster. Sen sprang de ut och hjälpte till att lasta av mat, vatten och kläder och klappade händer och omfamnade amerikanerna.

“They are like gods descending from the sky,” sa den 37-årige grundskoleläraren Junko Fujiwara, 37 “It’s cold and dark here, so we need everything: food, water, electricity, gasoline, candles.”


Katastrofen har blivit en chans för USA att återuppbygga alliansen med en av sina viktigaste allierade genom att visa att den amerikanska militären är en kraft som gör gott. Samma sak skedde efter katastrofen i Indonesien 2004. Att amerikanska skepp anlände så snabbt demonstrerar fördelarna med de amerikanska militärbaserna i landet med 50 000 man.

“What we are doing here is diplomacy,” sa George Aguilar, ledare för helikoptrer skvadronen HS-4 Black Knights på USS Ronald Reagan. “This is our best friend in the region.”


“We will always remember the Americans’ coming at a time when we needed help,” sa 43-årige Osamu Abe, ämbetsman i byn Minamisanriku, där Aguilar’s skvadron släppt ner vattenflaskor, matransoner och barnkläder.


USA har även skickat brandbilar - inklusive vid kärnkraftverket i Fukushima. Man bidrar också med övervakningsflyg för att följa de radioaktiva utsläppen. USA var också snabbt på plats i de härjade områdena medan det gått trögt för den japanska regeringen att nå vissa områden. Den amerikanska flottan hade i måndags delat ut ca 88 ton (194,700 pounds) med främst nödvaror i de drabbade områdena.

“We really appreciate this swift and huge capability,” sa Capt. Hidetoshi Iwasaki från den japanska flottan.


USA har förklarat att de vill stanna till dess Japan på egen hand kan nå fram med vanliga varor till de områden som blivit helt isolerade.

Den amerikanska militären försöker dock gå en balansgång för att inte få Japans egna styrkor att framstå inkompetenta eller handlingsförlamade - och för att det inte ska se ut som att amerikanerna driver showen.

Hotet från radioaktiv strålning har varit ett problem - inte minst för besättningen på USS Ronald Reagan. Helikopterpiloterna skannas med geigermätare efter flygningarna och när vinden från kärnkraftverken ändrar riktning, stänger man all ventilation på hangarfartyget. Besättningen förklarar för New York Times att radioaktivitet inte är något de haft att göra med på flera år:

“We’re digging out the old cold war-era manuals on how to protect the ship from radiation,” sa befälhavare Aguilar.


Han förklarar också att katastrofen är enorm och större än orkanen Katrina där han också deltog i hjälparbete.

“This exceeds Katrina,” he said. “This looks like the arm of God just scraped the land clean.”


De amerikanska soldaterna förvånades också över hur få skadade som fanns. På USS Ronald Reagan hade man förberett sjukvårdsutrymme. Få av de överlevande behövde dock sjukvård och bara några få sjuka evakuerades (däribland en svensk med blindtarmsinflammation). Orsaken till att det fanns så få skadade verkade vara enkel:

“You were either in the way of the tsunami, or not,” said Lt. Chad Upright.


I ett flyktingcenter i Minamisanriku sov 250 människor på golvet. Osamu Abe förklarade att de behövde mediciner mot förkylningar, feber och allergier. Den amerikanska militären kunde emellertid inte dela ut medicin utan den japanska regeringens tillstånd - tillstånd de inte har. Samma problematik uppstod efter jordbävningen i Kobe 1995 när utländska mediciner och även doktorer, stoppades vid gränsen av japanska byråkrater.

Amerikanerna lovade denna gång att be den japanska regeringen om tillstånd att dela USA-tillverkad medicin och med hjälp att översätta informationen till japanska. Mycket av det som delats ut kommer direkt från de amerikanska skeppen, som mat filtar och även besättningens egna kläder. För att motverka matbrist i de japanska lägren delade USS Ronald Reagan ut 77 000 frusna varmkorvar till ett japanskt krigsskepp som kokade dessa och sedan delade ut dem.

Amerikanerna upplevde också den japanska tacksamheten. I briefing-rummet för de amerikanska helikopterpiloterna hängde en teckning av två leende grodor följt av orden “Thank you!” och “by Saki Owada (age 5).”

Den 34-årige helikopterpiloten Michael Adomeit berättar om en av nödtransporterna:

“There was this line of grandmas came out to give us hugs and say thank you,” he said. “It makes you realize how important this mission is.”


Källa: New York Times

Se även tidigare inlägg:

Religiösa grupper gör underverk för Japan 20110322

Inga kommentarer: