tisdag 20 december 2016

Clinton, Sverige och krigsrisken

Gästartikel av E-handelsstudenten Jonathan Carlsson:

De flesta av oss mins säkert morgonen den 9:e november 2016. I alla fall jag. Efter en lång valnatt utropades slutligen Donald J Trump till segrare vid 06-tiden, svensk tid. Reaktionerna väntade inte på sig. Journalisterna visade extra tydligt sitt sanna ansikte den morgonen då ilska och förtvivlan lös i deras ögon.

Ni som har Facebook samt en någorlunda vanlig vänkrets minns säkert att ert flöde svämmade över av anti-Trumpinlägg. De flesta ”vanliga” människor visste inte att de egentligen borde ha andats ut när de nåddes av resultatet. För Sveriges del hade en Clinton-seger inneburit stora risker för Sveriges fred och säkerhet.

Hur hade egentligen en Clintonseger påverkat Sverige? Listan kan säkerligen göras lång men det som hade orsakat mest inverkan hade sannolikt varit hennes utrikespolitik. För Sveriges del vore det farligaste med Hillary Clinton hennes Syrien -och Rysslandspolitik. Clinton lovade under kampanjen att skapa en no-fly-zone över Syrien för att stoppa Ryssland från att bomba mål i Syrien. I humanismens namn sade hon sig vilja rädda civila undan de ryska bomberna som skördat alltfler offer i ett redan blodigt inbördeskrig.

Det pågår ett informationskrig kring konflikten i Syrien mellan i huvudsak USA och Ryssland. Utan att vara någon expert anser jag att konflikten i huvudsak står mellan den arabnationalistiske Bashar Al-Assad och diverse, i huvudsak islamistiska, rebellgrupper bestående av till stor del utländska jihadister. Att en rebellseger skulle innebära slutet för Syriens kristna är det dessvärre dödstyst om i västerländsk media. En no-fly-zone skulle sannolikt innebära att Assad störstas från makten och att Syrien blir ett terrornäste där minoriteter (både kristna och muslimska) blir slaktade. Självklart är det tragiskt att civila offer skördas till följd av ryska bombningar men å andra sidan skulle ett passivt Ryssland också skörda liv i form av de Assad-trogna minoriteterna som västerländska politiker slår sig för bröstet för att vilja beskydda. Utöver detta skulle en rebellseger mycket väl kunna orsaka ett nytt inbördeskrig, nu mellan diverse rebellgrupper som bekämpar varandra. Ett sådant krig skulle skörda ytterligare offer, människoliv som inte skördas vid en Assad-seger. För övrigt klingar amerikanska fördömanden illa då civila dödsoffer aldrig varit ett problem när USA själva agerat i diverse konflikter.

För Sveriges del skulle en no-fly-zone dramatiskt öka risken för krig mellan USA och Ryssland. Det är osannolikt att Putin skulle backa från sin syriske allierade även under hot om nedskjutna plan. En rysk reträtt skulle signalera svaghet från Putins sida i många ryssars ögon. Dessutom har Putin egna sunnimuslimska minoriteter att oroa sig över. Ett ryskt tillbakadragande skulle mycket väl kunna få som konsekvens att de muslimska minoriteterna tar chansen och reser sig gentemot Moskva, något som Putin inte vill.

Om en flygförbudszon skulle införas så skulle det sannolikt innebära att ryska plan blir nedskjutna. Det skulle i sin tur kunna vara början på en väpnad konflikt mellan USA och Ryssland, en konflikt Sverige riskerar att bli indragen i till följd av Gotlands strategiska läge samt våra samarbeten med NATO. Ligger det i Sveriges intresse att vara en bricka i ett maktspel mellan två stormakten? Absolut inte!

Är svenskarna medvetna om riskerna med Hillary Clinton eller liknade krigshökars? Givetvis inte. Vår massmedia har gjort vad de kunnat för tysta ned riskerna med hennes, och liknande politikers, förödande politiska intentioner. Clinton har heller inte, mig veterligen, visat någon vilja att tina upp de frostiga relationerna mellan USA och Ryssland utan snarare haft en aggressiv ton. Trump å sin sidan har gång på gång visat att hans intention är diplomatiska lösningar med Ryssland genom att exempelvis samarbeten kring kampen mot islamistisk terrorism.

__________________________

I Sverige är det många som ser Trump som riskfylld på grund av hans hållning till NATO. Trump har exempelvis i ett uttalande sagt att NATO-länder som inte uppfyller NATO:s krav kan räkna med USA:s hjälp vid en krigssituation. Nej, varför skulle de det? Följer man inte avtalen bör man heller inte kunna åtnjuta sig fördelarna. Mig veterligen så följer dock de baltiska staterna sina åtaganden och kan därmed räkna med amerikansk hjälp vid ett ryskt anfall. I övrigt är Trumps kritik mot den förda utrikespolitiken legitim. USA har exempelvis ingen skyldighet att inkvartera tiotusentals amerikanska soldater i Japan och Sydkorea då båda dessa länder är välmående och har stora befolkningar. En mindre expansiv utrikespolitik ligger inte enbart i linje med konstitutionen (enligt vissa tolkningar) utan skulle också kraftigt minska risken för krig. Exempelvis är det rimligt att tro att Rysslands agerande grundas i NATO:s expansion österut efter Sovjets fall. USA hade aldrig tolererat ryska baser i sin närhet.

Vi vet så klart inte exakt vad Putins intentioner är. Givetvis arbetar han inte primärt i Västeuropas intresse utan i Rysslands. Inget konstigt med det. Hurvida Putin är en imperialist med drömmar om ett nytt Storryssland eller inte låter jag vara osagt den här gången. Konflikten kring Ukraina är komplicerad och för lång för att få plats i denna krönika. Men klart är i alla fall att stormakterna USA och Ryssland bör närma sig varandra och frosta av relationerna dem emellan. Några sådana förslag fanns inte att finna i Hillary Clintons kampanjprogram.

Så nästa gång du hamnar i en diskussion med någon som är kritisk till Donald Trump och tycker att Hillary Clinton borde ha vunnit, påpeka gärna det som tagits upp i denna krönika. Fråga honom eller henne ifall han/hon känner till de risker som en Clinton-seger skulle ha inneburit för Sverige. Om personen mot förmodan svarar ”ja” så ställ motfrågan om hurvida detta ligger i Sveriges intresse. Ställ dessutom motfrågan varför Trump skulle innebära en större risk för världsfreden trotts att han tydligt visat att han förespråkar diplomatiska lösningar före onödiga väpnade konflikter.

Jonathan Carlsson, är 21 år och studerar E-business managment på Handelsakademin (YH) i Göteborg. Bor i Vänersborg.

1 kommentar:

Anton sa...

Clintons attityd till Putin är att vi kan inte låta Putin få igenom sin krigspolicy igen utan att det får konsekvenser. Georgien var en första varning men Ukraina var det definitiva beviset att Putin utnyttjar inre konflikter för att utvidga Rysslands territorium och att bli mer populär inrikes.

Kriget i Syrien är för övrigt allt annat än simpelt. Det finns väldigt många olika fraktioner som är allt ifrån IS till kurder. Vad Syrien behöver mest av allt är en FN-förhandlare med bra stöd som får fram en lösning. Avslutar med två citat:

Kofi Annan "I lost my troops on the way to Damascus"
Detta om att han inte fick det stöd han behövde för fred.

Anonym person i flyktingläger på frågan om han skulle välkomna USA stöd i kampen mot al-Assad:
Jag skulle välkomna djävulens stöd i kampen mot al-Assad.