Republikanerna har länge hoppats att kunna göra något som väldigt länge verkat väldigt svårt: nämligen att vinna guvernörsvalet och senatsvalet i Kalifornien. En ny opinionsundersökning visar dock att de demokratiska kandidaterna har ökat i styrka.
Jerry Brown, demokraternas kandidat om guvernörsposten leder över republikanen Meg Whitman med 49 mot 44% - trots att Whitman som tidigare varit CEO för eBay pumpat in hela 119 miljoner dollar av sina egna pengar i kampanjen.
I senatskampen leder sittande demokratiska senator Barbara Boxer mot sin republikanska utmanare Carly Fiorina med 51 mot 43%. Det trots att detta val är det svåraste Boxer haft att utkämpa.
Således ser det för närvarande svårt ut för republikanerna i Kalifornien - och även om den delstaten alltid varit att sikta högt för republikansk del så är de nya siffrorna nedslående, och bör påminna om att valet långtifrån är över.
Källa: Reuters
Se även tidigare inlägg:
Senatsdebatt i Kalifornien: Boxer vs Fiorina 20100907
måndag 27 september 2010
Obama-administrationen vill öka möjligheterna till IT-övervakning
Obama-administrationen planerar att nästa år lägga fram ett förslag inför kongressen som ger ökade möjligheter att övervaka Internet.
Orsaken är att deras möjligheter att avlyssna terrorister och brottslingar blir allt svårare i takt med att folk i ökad utsträckning kommunicerar via Internet istället för telefon - där det förstnämnda i många avseenden är mycket svårare och ibland helt omöjligt att avlyssna. Man vill därför att kongressen röstar igenom ett krav som ålägger alla som arbetar med IT-baserad kommunikationsteknik, som te x Black Berries, Facebook, Skype etc - att också i sina system ha en teknik som gör att de går att avlyssna i de fall en domstol godkänner en avlyssningsansökan. Man vill även att de som arbetar med säkerhetskrypterad teknik ska möjliggöra samma sak.
En liknande lag stiftades 1994 och gällde då telefoner. The Communications Assistance to Law Enforcement Act, som lagen hette - syftade då till att se till att tekniken tillät regeringen att kunna fortsätta ha möjlighet att avlyssna telefoner även efter övergången från trådbaserade till digitala mobiltelefoner.
Internetföretag är underställda samma lagar som telefonföretag - där de efter domstolsbeslut kan åläggas att avlyssna en misstänkt brottsling. Men däremot finns ännu ingen lag som kräver de tekniska möjligheterna att i praktiken kunna göra detta - vilket lett till problem i kampen mot terroristmisstänkta. New York Times skriver:
Man vill därför nu med en ny lag kunna undvika sådana händelser. Lagförslaget är ännu inte specifikt utformat men kretsar kring följande troliga krav:
Företag som inte lever upp till kraven kan komma att åläggas böter. En sådan lag skulle dock inte täcka upp alla kommunikationsmöjligheter, och det är oklart hur kommunikationsföretag internationellt som inte gör affärer direkt med USA - skulle påverkas. Kritiska röster menar också att en sådan lag inte bara kommer att användas av regeringen utan även kan komma att utnyttjas - om regeringen kräver att det ska gå att öppna en dörr till krypterad data så kommer den dörren att öppnas även av andra. Steven M. Bellovin, dataprofessor vid Columbia University, gav exempel på en händelse i Grekland 2005 när hackare hade utnyttjat en lag som krävde att IT-företag hade inbyggda avlyssningsfunktioner, och därefter för egen del hade avlyssnat ett antal offentliga telefonlinjer, däribland premiärministerns.
Andra kritiker menar att en sådan lag skulle göra att företag som säljer säkerhetsvaror skulle förlora kunder om de ålades att i sin programvara också lägga in en avlyssningsfunktion. Det argumentet avfärdas dock av administrationens lagskrivare som menar att när lagen från 1994 kom så kritiserades den för att hämma mobilinnovation, vilket dock inte blev fallet.
Valerie E. Caproni, från FBI tydliggjorde också det eventuella lagförslagets innebörd och förklarade att det inte innebar några nya övervakningsrättigheter, bara att tekniken skulle finnas för att kunna implementera de lagar som redan finns:
För närvarande träffas representanter från FBI, Justitiedepartementet, NSA och Vita Huset för att arbeta fram det slutliga lagförslaget som sedan kommer att presenteras för kongressen. När det görs lär debatten dock tillta.
Källa: New York Times
Se även tidigare inlägg:
Piratpartiet tar Wikileaks under sina vingar 20100818
Cyberattacker - ett nationellt säkerhetshot 20100614
Orsaken är att deras möjligheter att avlyssna terrorister och brottslingar blir allt svårare i takt med att folk i ökad utsträckning kommunicerar via Internet istället för telefon - där det förstnämnda i många avseenden är mycket svårare och ibland helt omöjligt att avlyssna. Man vill därför att kongressen röstar igenom ett krav som ålägger alla som arbetar med IT-baserad kommunikationsteknik, som te x Black Berries, Facebook, Skype etc - att också i sina system ha en teknik som gör att de går att avlyssna i de fall en domstol godkänner en avlyssningsansökan. Man vill även att de som arbetar med säkerhetskrypterad teknik ska möjliggöra samma sak.
En liknande lag stiftades 1994 och gällde då telefoner. The Communications Assistance to Law Enforcement Act, som lagen hette - syftade då till att se till att tekniken tillät regeringen att kunna fortsätta ha möjlighet att avlyssna telefoner även efter övergången från trådbaserade till digitala mobiltelefoner.
Internetföretag är underställda samma lagar som telefonföretag - där de efter domstolsbeslut kan åläggas att avlyssna en misstänkt brottsling. Men däremot finns ännu ingen lag som kräver de tekniska möjligheterna att i praktiken kunna göra detta - vilket lett till problem i kampen mot terroristmisstänkta. New York Times skriver:
There is no public data about how often court-approved surveillance is frustrated because of a service’s technical design.
But as an example, one official said, an investigation into a drug cartel earlier this year was stymied because smugglers used peer-to-peer software, which is difficult to intercept because it is not routed through a central hub. Agents eventually installed surveillance equipment in a suspect’s office, but that tactic was “risky,” the official said, and the delay “prevented the interception of pertinent communications.”
Moreover, according to several other officials, after the failed Times Square bombing in May, investigators discovered that the suspect, Faisal Shahzad, had been communicating with a service that lacked prebuilt interception capacity. If he had aroused suspicion beforehand, there would have been a delay before he could have been wiretapped.
Man vill därför nu med en ny lag kunna undvika sådana händelser. Lagförslaget är ännu inte specifikt utformat men kretsar kring följande troliga krav:
¶ Communications services that encrypt messages must have a way to unscramble them.
¶ Foreign-based providers that do business inside the United States must install a domestic office capable of performing intercepts.
¶ Developers of software that enables peer-to-peer communication must redesign their service to allow interception.
Företag som inte lever upp till kraven kan komma att åläggas böter. En sådan lag skulle dock inte täcka upp alla kommunikationsmöjligheter, och det är oklart hur kommunikationsföretag internationellt som inte gör affärer direkt med USA - skulle påverkas. Kritiska röster menar också att en sådan lag inte bara kommer att användas av regeringen utan även kan komma att utnyttjas - om regeringen kräver att det ska gå att öppna en dörr till krypterad data så kommer den dörren att öppnas även av andra. Steven M. Bellovin, dataprofessor vid Columbia University, gav exempel på en händelse i Grekland 2005 när hackare hade utnyttjat en lag som krävde att IT-företag hade inbyggda avlyssningsfunktioner, och därefter för egen del hade avlyssnat ett antal offentliga telefonlinjer, däribland premiärministerns.
Andra kritiker menar att en sådan lag skulle göra att företag som säljer säkerhetsvaror skulle förlora kunder om de ålades att i sin programvara också lägga in en avlyssningsfunktion. Det argumentet avfärdas dock av administrationens lagskrivare som menar att när lagen från 1994 kom så kritiserades den för att hämma mobilinnovation, vilket dock inte blev fallet.
Valerie E. Caproni, från FBI tydliggjorde också det eventuella lagförslagets innebörd och förklarade att det inte innebar några nya övervakningsrättigheter, bara att tekniken skulle finnas för att kunna implementera de lagar som redan finns:
“We’re talking about lawfully authorized intercepts. We’re not talking expanding authority. We’re talking about preserving our ability to execute our existing authority in order to protect the public safety and national security.”
För närvarande träffas representanter från FBI, Justitiedepartementet, NSA och Vita Huset för att arbeta fram det slutliga lagförslaget som sedan kommer att presenteras för kongressen. När det görs lär debatten dock tillta.
Källa: New York Times
Se även tidigare inlägg:
Piratpartiet tar Wikileaks under sina vingar 20100818
Cyberattacker - ett nationellt säkerhetshot 20100614
MtP: Education Nation del 1, A Pledge to America
Meet the Press inleder satsningen "Education Nation" när de under veckan kommer att uppmärksamma utbildningsfrågan i USA. I del 1 intervjuas bl a utbildningsminister Arne Duncan.
Men innan dess så hålls debatt mellan den republikanske kongrssmannen Mike Pence och demokraten Chris Van Hollen om bl a republikanernas manifest "A Pledge to America", Bushs skattesänkningar etc:
Se även tidigare inlägg:
GOP presenterar "A Pledge to America" 20100926
Skoldebatten uppmärksammas i ny film 20100926
Men innan dess så hålls debatt mellan den republikanske kongrssmannen Mike Pence och demokraten Chris Van Hollen om bl a republikanernas manifest "A Pledge to America", Bushs skattesänkningar etc:
Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy
Se även tidigare inlägg:
GOP presenterar "A Pledge to America" 20100926
Skoldebatten uppmärksammas i ny film 20100926
söndag 26 september 2010
GOP presenterar "A Pledge to America"
Många analytiker ser likheter mellan höstens mellanårsval och mellanårsvalet 1994 när republikanerna också tog över kongressen. Då gjordes detta i representanthuset under Newt Gingrichs ledning som då presenterade sitt "Contract with America". Nu har dagens republikaner i Representanthuset försökt sig på samma sak, och släppte i torsdags sitt manifest "A Pledge to America" - där de presenterar vad de vill göra för USA om de får makten. Här är det officiella offentliggörandet av manifestet från i torsdags:
Här, på representanthus-republikanernas hemsida, kan dokumentet också läsas och laddas ner, och där presenterar de också sitt "löfte till landet" med följande ad:
Vad innebär dock detta manifest i praktiken? Och hur kan "A Pledge to America" år 2010 jämföras med "A Contract with America" från 1994?
Här har Chuck Todd från MSNBC ett inslag om saken där han bl a beskriver hur demokraterna inte sitter stillatigande utan där både Nancy Pelosi som president Obama försökt slå tillbaka mot republikanernas initiativ:
Och här kommenteras "A Pledge to America" av Tom Brokaw som jämför republikanernas nya kontrakt med "Contract with America" med vilket alltså Newt Gingrich 1994 tog republikanskt befäl över kongressen. Brokaw förklarar bl a att det denna gång är väldigt få republikaner i representanthuset som står bakom manifestet - men att det förmodligen är ett sätt för det etablerade republikanska partiet att försöka rida på den betydligt mer populära konservativa te-party-rörelsen:
Förmodligen kommer "A Pledge to America" inte att betyda särskilt mycket alls och inte göra någon direkt skillnad i förhållande till höstens val. Lyckade drag i amerikansk politik kännetecknas nämligen nästan alltid av att de är självständigt nytänkande - inte att de är upprepande. Newt Gingrich manifest från 1994 var en självständigt nytänkande idé som amerikaner (så vitt jag förstått saken) då också uppfattade som något kreativt och fräscht. Dagens republikaners "Pledge" känns därför mer som en repris.
George W. Bushs presidentperiod var (till viss del i likhet med Bill Clintons) en nytänkande presidentperiod - och oavsett vad man än tycker om Bushs politik så var han innovativ utifrån en konservativ republikansk grund.
Obama drev en innovativ och nytänkande valkampanj 2008 (medan den politik han driver från Vita Huset dock är 1960-talsliberalism rakt av).
Sådana drag vinner oftast det amerikanska folkets uppmärksamhet, medan idéer som inte är innovativa eller folkliga inte gör det. Därför lär förmodligen detta manifest glömmas bort - till skillnad från te x te-party-rörelsen som för närvarande är den mest folkliga rörelsen i USA. Därför kommer också te-party-rörelsen i mycket högre utsträckning påverka höstens val än något parti-republikanskt-manifest-i-repris skulle kunna göra. Förmodligen kommer det dock att gå bra för republikanerna i representanthuset - men också det kommer att bero i högre utsträckning på, dels missnöjet med Obama, men också engagemanget bland te-party-rörelsen - snarare än etablerade politikers grandiosa manifest.
Källa: MSNBC
Se även tidigare inlägg:
Values Voter Summit 2010 - en sammanfattning 20100924
Jim DeMint om te-party-rörelsen och republikanerna 20100916
WANTED: Knäpp en stimulansskylt 20100916
Här, på representanthus-republikanernas hemsida, kan dokumentet också läsas och laddas ner, och där presenterar de också sitt "löfte till landet" med följande ad:
Vad innebär dock detta manifest i praktiken? Och hur kan "A Pledge to America" år 2010 jämföras med "A Contract with America" från 1994?
Här har Chuck Todd från MSNBC ett inslag om saken där han bl a beskriver hur demokraterna inte sitter stillatigande utan där både Nancy Pelosi som president Obama försökt slå tillbaka mot republikanernas initiativ:
Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy
Och här kommenteras "A Pledge to America" av Tom Brokaw som jämför republikanernas nya kontrakt med "Contract with America" med vilket alltså Newt Gingrich 1994 tog republikanskt befäl över kongressen. Brokaw förklarar bl a att det denna gång är väldigt få republikaner i representanthuset som står bakom manifestet - men att det förmodligen är ett sätt för det etablerade republikanska partiet att försöka rida på den betydligt mer populära konservativa te-party-rörelsen:
Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy
Förmodligen kommer "A Pledge to America" inte att betyda särskilt mycket alls och inte göra någon direkt skillnad i förhållande till höstens val. Lyckade drag i amerikansk politik kännetecknas nämligen nästan alltid av att de är självständigt nytänkande - inte att de är upprepande. Newt Gingrich manifest från 1994 var en självständigt nytänkande idé som amerikaner (så vitt jag förstått saken) då också uppfattade som något kreativt och fräscht. Dagens republikaners "Pledge" känns därför mer som en repris.
George W. Bushs presidentperiod var (till viss del i likhet med Bill Clintons) en nytänkande presidentperiod - och oavsett vad man än tycker om Bushs politik så var han innovativ utifrån en konservativ republikansk grund.
Obama drev en innovativ och nytänkande valkampanj 2008 (medan den politik han driver från Vita Huset dock är 1960-talsliberalism rakt av).
Sådana drag vinner oftast det amerikanska folkets uppmärksamhet, medan idéer som inte är innovativa eller folkliga inte gör det. Därför lär förmodligen detta manifest glömmas bort - till skillnad från te x te-party-rörelsen som för närvarande är den mest folkliga rörelsen i USA. Därför kommer också te-party-rörelsen i mycket högre utsträckning påverka höstens val än något parti-republikanskt-manifest-i-repris skulle kunna göra. Förmodligen kommer det dock att gå bra för republikanerna i representanthuset - men också det kommer att bero i högre utsträckning på, dels missnöjet med Obama, men också engagemanget bland te-party-rörelsen - snarare än etablerade politikers grandiosa manifest.
Källa: MSNBC
Se även tidigare inlägg:
Values Voter Summit 2010 - en sammanfattning 20100924
Jim DeMint om te-party-rörelsen och republikanerna 20100916
WANTED: Knäpp en stimulansskylt 20100916
Skoldebatten uppmärksammas i ny film
En ny film vid namn "Waiting for Superman" har just haft premiär i USA - en dokumentär som handlar om situationen i USA:s allmänna skolor - ett ämne som under de senaste åren varit uppe för stor debatt i USA. Här intervjuas filmens skapare Davis Guggenheim på MSNBC om sitt nya projekt:
NBC kommer i veckan också att särskilt uppmärksamma utbildningsfrågan i USA. I kväll intervjuas bl a utbildningsminister Arne Duncan på Meet the Press - och h är intervjuas MtP:s David Gregory, som bl a förklarar att en stor del av äran för den rådande bi-partisanska rörelsen om skolor bör hållas ansvariga för sina resultat härrör från president Bush - trots problemen med NCLB - och att detta nu tycks vara den bi-partisanska skolpolitiken i USA:
Se även tidigare inlägg:
Arne Duncan om the Blue Ribbon Award 20100910
Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy
NBC kommer i veckan också att särskilt uppmärksamma utbildningsfrågan i USA. I kväll intervjuas bl a utbildningsminister Arne Duncan på Meet the Press - och h är intervjuas MtP:s David Gregory, som bl a förklarar att en stor del av äran för den rådande bi-partisanska rörelsen om skolor bör hållas ansvariga för sina resultat härrör från president Bush - trots problemen med NCLB - och att detta nu tycks vara den bi-partisanska skolpolitiken i USA:
Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy
Se även tidigare inlägg:
Arne Duncan om the Blue Ribbon Award 20100910
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)