I artikeln intervjuas en rad personer, däribland Carl Bildt, och den bild som framkommer är att Putin genom krisen i Ukraina fått omvärlden att förlora fokus på den interna maktkonsolidering som skett parallellt. Alla former av opposition mot Putin är nu "utrensade" (ett starkt begrepp när man använder det i ryska sammanhang - och Putin har ännu inte drivit några stalinistiska sådana).
“I think psychologically the regime has been transformed by the annexation of Crimea,” säger Polens fd utrikesminister Radek Sikorski till Politico Magazine. “This was the moment that finally convinced all doubters and turned all heads. This was Napoleon after Austerlitz. This was Hitler after the fall of Paris. This was the moment that finally centralized everything into the hands of Vladimir Putin.”
Ryssland har nu slagit in på en fullskalig neoimperialism, och man döljer inte ens längre att man betraktar USA och Väst som den yttre fienden. Men man har också inre fiender: oligarker och affärsmän med goda relationer till väst och även andra som inte är totallojala mot Putin - som själv i allt högre utsträckning skärmar av sig och mest lyssnar på sina militära- och underrättelserådgivare.
Affärsmän slutar nu använda smartphones, och använder istället vanliga gamla mobiltelefoner för att de ska bli svårare att avlyssna, och plockar ut batterierna så fort de diskuterar politik. Nu räcker det nämligen inte längre att vara tyst och -inte- protestera mot Putin för att undkomma Kremls allt hårdare hand, något arresteringen av miljardären Yevgeny Yevtushenkov i september visade.
Man citerar sedan Carl Bildt som säger:
“The mood from my Russian contacts is one of extreme pessimism and fear,” Bildt told Politico Magazine. “They have no idea where the future leads. They fear that Putin may rule forever or collapse very suddenly because the regime has such weak foundations. From what I am hearing, the military are overjoyed right now. This is because they are receiving what militaries want, which is prestige and vast new transfusions of money. But the oligarchs are frightened and the regional governors are angry. This is because they are the ones losing out on that big fat Moscow check.”
Det talas också om att Ryssland kan överväga att återvända till en gammal sovjetisk praxis med utresevisum, dvs att ryssar måste få speciellt statligt tillstånd för att lämna landet. Där är man inte än, men att sådant ens förs på tal bådar inte gott.
“They are closing the border slowly,” kommenterar en rysk rådgivare, som citeras i artikeln.
För att slippa beroendet av väst söker sig Putin nu allt närmare Kina. Men även om Putin hoppas att det ska kunna kompensera de bortfall han räknar med kommer att ske i förhållande till väst - så menar många bedömare i Europa att det inte finns någon chans att Kina kommer att kunna komma ens i närheten av att fylla ett ekonomiskt tomrum efter Europa.
Putins personliga maktambitioner är också tydliga - och desto mer han gör för att såväl kväsa sitt eget folk, som att expandera och förverkliga sina imperieambitioner och drömmen om “Novorossiya” - det nya Ryssland, desto mer kommer han att både vilja och tvingas hålla kvar vid makten. Vilket i sin tur skapar en ond cirkel.
Läs gärna hela den mycket läsvärda artikeln. Och lyssna också på vår podcast: Podd 45: Putin och Rysslands nya imperialism
Källa: Politico Magazine
Se även tidigare inlägg:
Den växande Putin-kulten 20141011
----------------
Podd 45: Putin och Rysslands nya imperialism 20140628
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar