Boken handlar om Jake Epping, en nyskild engelsklärare från Lisbon Falls i Maine (givetvis), som av en händelse får möjlighet att göra vad många förmodligen drömt om, men ingen (veterligen) hittills förverkligat: möjligheten att resa tillbaka i tiden, närmare bestämt till slutet av 1950-talet.
Det finns dock en hållhake som Jake Epping måste förhålla sig till; ska han använda möjligheten till att göra något litet eller något stort? Till att förverkliga sina egna drömmar eller till att förverkliga en döende mans sista önskan och göra något stort (men minst sagt svårt) och rädda John F. Kennedy från det annars oundvikliga öde som väntar det där datumet? Rädda John F. Kennedy, och därmed också (förhoppningsvis) rädda en ung generation från att kastas in i ett grymt och meningslöst Vietnamkrig?
Möjligheten att resa tillbaka i tiden öppnar lockande dörrar och skapar också oanade möjligheter. Men att rädda en president är inte helt enkelt, inte ens om man kommer från framtiden, och Epping tvingas resa inte bara i tid och rum utan också orientera sig fram mellan mängder av sina egna känslor.
Jag har sett Stephen King-filmer sedan början av tonåren, men det var i omkring 20-års åldern jag också gav mig i kast med hans böcker, och King blev snabbt en av mina favoritförfattare. En kombination av Stephen King och amerikansk politik kunde således knappast locka mer, och när jag först hörde talas om "11.22.63" väntade jag länge på att boken skulle komma på svenska (eftersom Stephen King-böcker överlag är mycket väl översatta), men när det aldrig skedde köpte jag i våras boken på engelska och läste ut den nu ikväll.
Det var en läsvärd bok, till en början med en någorlunda normal Stephen King anda (som stärktes och fick mitt stora gillande inte minst genom att staden Derry, och efterdyningarna av en viss Clown gör come-back) - men tyvärr långtifrån de bättre saker King skrivit. Han har en tendens att i somliga av sina böcker bli lite väl långdragen, och tyvärr hamnar "11.22.63" i den kategorin.
Boken har förvisso sina spännande avsnitt - och är läsvärd (inte minst om man faktiskt har ett intresse för amerikansk politik och historia eller nostalgiska minnen av amerikanskt 50- och 60-tal) - men trots det kommer man inte ifrån att skräckmästaren som normalt nästan alltid lyckas med konsten att göra helt ordinära vardagshändelser extraordinärt spännande (Clowner, hundar, bilar, mobiltelefoner eller "Simpson"-kupoler, välj själv), denna gång inte riktigt lyckas med att lyfta historien till den enorma spänningspotential grundstoryn faktiskt ger möjligheter till.
Boken är fiktion, men på samma gång väldigt historiskt genomarbetad (ja, boken är faktiskt historiskt lärorik), och King skriver också några rader om de otaliga böcker han läst om mordet på John F. Kennedy. Dessutom tecknar han på ett levande sätt en ingående och trovärdig bild av USA för femtio år sedan. Och de sakerna -är- ofrånkomligen intressanta. Och då boken centrerar kring ett ämne som i stor utsträckning präglade hans generations uppväxt hade han förstås sina skäl att skriva om ett ämne (och en slags story-idé) han trots allt haft i bakhuvudet i fyrtio år.
Det hade han i mitt tycke dock kunnat göra lite kortare - då hade boken förmodligen också känts mer som bra fiktion snarare än en - förvisso välskriven och indragande, men ändå ganska långrandig - historieberättelse. Och även om -jag- läste hela boken, så skulle jag nog välja någon annan av Stephen Kings fantastiska böcker om jag önskade värva oinsatta till Stephen King-klubben (På rak arm skulle jag nog rekommendera "Jurkyrkogården").
UPPDATERING: 2016-01-10:
Nu har trailern till JJ Abrams filmatisering av boken släppts. En film som förhoppningvis plockar ut actionscenerna och gör filmen lite bättre än jag tyckte att boken var:
UPPDATERING: 20160310:
Serien är nu i full gång och diskuteras på många håll. Här intervjuas en av skådespelarna på NBC:
Se även inlägget:
Podd 30: John F. Kennedy - livet, presidentskapet, konspirationerna 20131222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar