Medialjuset har skiftat fokus, men knivöverfallen fortsätter.
20 israeler har i skrivande stund knivmördats. Här en repris på knivattacken som fångades på filmkamera för några veckor sedan, bara för att ge exempel på vad som sker:
Här skriver Newsweek om de senaste begravningarna som hållits och att Israel känner sig mycket ensamma i den rådande situationen:
It’s been more than two months since the recent wave of terror began. There has been no singular spectacular event, just small attacks, day-in and day-out. A stabbing here, a shooting there.
Many of the attacks have taken place inside the West Bank. However, attacks have also been carried out in Tel Aviv, Jerusalem, as well as on the road between them. The mood in the country is one that combines profound weariness with steadfast determination.
Och vidare:
The feeling is that there is no end in sight. Moreover, it gives Israelis no real comfort to know the crisis appears to be worse in parts of Europe (with Brussels locked down, in a way that Israelis would never allow one of its cities to be shut down).
This time, there is also a serious sense of being alone. The general impression among Israelis is that no one cares.
Vidare konstaterar artikeln att israeler känner sig ensamma också på grund av omvärldens ständiga fördömanden när Israel försöker skydda sig.
Israel har dock vänner. Jag är en sådan. För några veckor sedan kom jag hem från ett besök i Israel när oron för knivdåd var lika stor som nu. Här min podcast om den resan.
Källa: Newsweek
Se även tidigare inlägg:
Podd 129: En resa till Israel 20151106
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar