Schramm noterar i sin artikel att Brook inte listar några amerikanska städer, där finns istället städer som Mumbai, Dubai, Shanghai och St. Petersburg. För hundra år sedan hade detta varit otänktbart, och listor över framtidsstäder som New York, San Francisco, Detroit och Buffalo (och möjligtvis europeiska städer som London och Berlin). De amerikanska städernas utelämnande, menar många är ännu ett tecken på USA:s nedgång.
Detta förklarar Schramm i sin artikel, stämmer. USA:s städer idag fungerar nämligen inte som de gjorde för hundra år sedan. Då var delstater och städer enskilda delar som arbetade utifrån konkurrensprinciper - och deras gemensamma arbeten utgjorde sedan den nationella ekonomin. Detta har dock sakta men säkert urholkats i takt med att Washington DC fått större inflytande över delstater och städer. Förr styrdes städerna av sina egna "eliter" som kämpade för sin egen stads bästa - nu toppstyrs städers politik i många avseenden från Washington DC. Och USA:s städer söker nu ledning i Washington DC för hur de bästa ska styra sina egna lokalsamhällen.
Detta beroende av federal hjälp började smått redan under Depressionen på 1930-talet, för att därefter sakta men säkert stegras, detta samtidigt som den federala makten parallellt också ökade - och fokus för USA:s ekonomiska puls flyttades från amerikanska delstater och städer (som den federala regeringen åtminstone fram till andra världskriget i första han betraktat sig själv som betjänt till, snarare än herre över) till Washington DC:s federala politik. Detta har också gjort att amerikanska städer inte längre är de framtidsstäder de en gång var.
Dock, med åtminstone ett tydligt undantag: Austin, Texas. En stad i en delstat som aldrig litat på Washington DC, och där beroende av federal hjälp (och styrning) inte uppmuntras. En stad där konservativ politik lagt grunden för tillväxt, och som gjort att Austin idag är en stad som kryllar av innovationer och nya företag. Carl Schramm skriver:
If any American cities are likely to be included on a list of world beating places in fifty years it is likely that Austin will be first among them.
Dock förklarar han också varnande, att till dess Washington DC också förändras, så lär emellertid inte ens Austin hamna på listan.
Austin är dock en framtidsstad, i en delstat som är en framtidsdelstat. Och såväl Texas som Austin visar tydligt att det är konservatismens principer som verkligen fungerar. En stad och en delstat vars konservatism i mångt och mycket grundlagts av George W. Bush och Rick Perry.
Vad Texas bör göra härnäst, är att arbeta fram en tolerant konservatism - inte en liberal eller urvattnad sådan, men en tolerant sådan - där konservatismens principer bevaras på alla områden så att den vare sig kväver sig själv (som så många andra fd konservativa delstater har gjort i takt med att de blivit liberala) men samtidigt inte blundar inför den toleranta inställning som finns och också behövs i ett modernt samhälle, som liberala delstater nästan alltid varit bättre på att få upp ögonen för. Lyckas man med detta, kan man på allvar ge USA en ny ledarskapsroll i världen igen.
Källa: Forbes
Se även tidigare inlägg:
Rick Perry vs Jerry Brown - Texas vs Kalifornien 20130212
3 kommentarer:
Jag som trodde att det var demokrater vid makten i Austin?
För övrigt intressant att de största städerna i Texas har demokrater vid makten (borgmästare) trots att staten är så republikansk.
Dessutom från Wiki.
"Austin is known as an enclave of liberal politics in a generally conservative state—so much so, that the city is sometimes sarcastically called the "People's Republic of Austin" by residents of other parts of Texas, and conservatives in the Texas Legislature."
Vad är det som är så konservativt med Austin?
Japp, Austin är demokratiskt - och ja Austin är liberalt, det är helt korrekt (i likhet med de flesta amerikanska storstäder).
Men Austin är inte en ö isolerad från resten av Texas, och den ekonomiska politik som format Texas de senaste 20 åren har lagt grunderna för Austin.
Men jag borde faktiskt ha nämnt det i inlägget, att Austin är demokratiskt och liberalt. En miss av mig.
Skicka en kommentar