Det är den sanna berättelsen om Elie Cohn - en israelisk spion som mellan 1961 och 1965 infiltrerade Syriens högsta politiska ledning och gav Israel ovärderlig information om Syriens planer på att attackera Israel från Golanhöjderna, som då ägdes av Syrien och gav Syrien ett stort strategiskt övertag.
Elie Cohn blev världskänd, och många som hängde med i politik på 1960-talet minns honom fortfarande. Boken tar därför sin början i ett slut som alla på den tiden redan kände till; när han arresteras, torteras och slutligen avrättas.
För mig, som mest är bekant med israeliska spioner som Jonathan Pollard och hemliga israeliska agenter så som de skildras i filmen "München", var Elie Cohn emellertid ett okänt namn och jag förmodar att inte speciellt många utanför Israel, som föddes på 1970-talet och framåt känner till honom.
Därför blev boken som skrevs så långt tillbaka som 1969 och bara är ca 140 sidor en spännande läsning. Som att läsa en enkel, lättläst spionroman för tonåringar - fast på riktigt.
En berättelse om hur den israeliska säkerhetstjänsten skapade en av sina mest effektiva spioner någonsin. Ett arbete som tog åratal av förberedelser, där Elie Cohn fick lära sig spiontekniker; lära sig att uppträda som en muslim; lära sig spanska och flytta till Argentina och ansluta sig till de syrier som bodde där för att kunna bygga upp en trovärdig bakgrundshistoria inför sitt riktiga uppdrag i Damaskus under sitt falska namn Kamel Amin Thaabet.
Boken skildrar sedan livet i Damaskus, och det hat som redan då fanns mot Israel och tog sig uttryck i syriska planer på att oavsett vilken regim som styrde, anfalla och besegra Israel. En dröm även det Baath-parti, som Elie Cohn infiltrerat och som kom att ta över Syrien, hyste stora förhoppningar om.
Boken beskriver hur Elie Cohn helt måste gå in i rollen som spion, ett dubbelliv som inte alltid är lätt att förena med hans vanliga familjeliv hemma i Israel, där hans hustru Nadia just fått barn. Underrättelsetjänsten lovar att understödja henne ekonomiskt, men vad hon förstås längtar efter mest är att hennes man ska komma hem igen.
Elie Cohn, som gör många hembesök, lovar att avsluta sitt arbete när hans kontrakt gått ut 1965. Det visar sig dock att tiden för hans täckmantel håller på att rinna ut i betydligt snabbare takt än kontraktet.
När så väl skett sätter den syriska regimen sin hårda sida till och hela Västvärlden upprörs över hur Elie Cohn därefter behandlas av en regim som inte tycks lyssna på någon.
Några år senare gör Syrien också slag i sin dröm om att anfalla Israel. Information som förmedlats av Elie Cohn gör dock Israel kapabla att både försvara sig själva och i den processen erövra de Golanhöjder som Syrien hade planerat att använda som bas för sin erövring av Israel.
"Our Man in Damascus: Elie Cohn" är därför inte bara berättelsen om en av Israels mest effektiva spioner utan också berättelsen om en israelisk hjälte, som gav allt i kampen för sin nation.
I en tid när ett av de stora problemen med mångas bristande förståelse för Israel beror på historielöshet, ger boken perspektiv och påminner om att även om dagens Israel är regionens starkaste militärmakt så är de en sådan makt pg a att hoten från deras omgivande grannar tvingat dem att bli det.
Om de inte varit det, skulle hela nationen gått samma öde till mötes som Elie Cohn. En man som gav sitt eget liv för att rädda sin nation.
Här en halvtimmes dokumentär om Elie Cohn:
1987 gjordes även en amerikansk TV-film om Elie Cohn med titeln "The Impossible Spy". Här trailern:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar