måndag 12 december 2011

Svensk media om Newt Gingrich

Kombinationen av Newt Gingrichs frontrunner-status och hans uttalande om palestinierna som "ett uppfunnet folk" har fått svensk media att introducera Gingrich för svensk allmänhet på följande sätt.

Så här lyder rubriken och ingressen till denna artikel i DN:



Det i kombination med följande blogginlägg av Michael Winarski ger en tydligt negativ bild av Gingrich:



En artikel med en mängd faktafel såväl som journalistiskt ohyfs. Om Gingrichs påstående att palestinierna är ett uppfunnet folk skriver Winarski:

Nu har han sagt att palestinierna är ett ”uppfunnet folk”, eftersom det inte existerade någon palestinsk stat när Israel grundades.

Uttalandet är inte bara grundlöst, särskilt för att komma från en person som gärna kallar sig för historiker; det placerar också den förre republikanske talmannen i en extrem position inom sitt parti. Det har sedan årtionden rått konsensus i båda partierna i Washington, även bekräftad av president George W Bush, att USA eftersträvar en tvåstatslösning i Mellanöstern.


Palestinierna är naturligtvis ett folk, på samma sätt som syrier är folk; dvs de är moderna folk artificiellt skapade efter den europeiska koloniseringens slut när de fick sin överlag arabiska identitet definierade också utifrån "uppfunna nationsgränser" och inte bara från religiös inriktning eller ottomanskt överstyre. Poängen med Gingrichs uttalande var dock att de förankrar rätten till återvändande på en historisk föreställning som inte är korrekt.

Gingrich förespråkar givetvis en tvåstatslösning (En lösning Bush inte bara "bekräftade" utan var den förste president att frambära) - men anser att palestinierna måste acceptera Israel som suverän stat - något Hamas inte gör, och som många uttalanden av Fatah-företrädare den senaste tiden inte heller visat sig göra. Vilket i kombination med problem som demoniseringen av judar i palestinska skolböcker är något som han som presidentkandidat nu vill tala öppet om.

Winarski skriver vidare så här:

Gingrich ha bestämt sig för att satsa hårt. Målet är att han ska vara den som älskar Israel ännu mer än vad de evangeliskt-kristna sionisterna Michele Bachmann och Rick Perry (för att inte tala om mormonen Mitt Romney) gör.


Ett stycke med både faktafel och journalistiskt ohyfs. Bachmann och Perry är evangelikala men knappast evangeliska. Något en svensk man - som med all sannolikhet är döpt, gift och konfirmerad inom ramarna av Svenska Kyrkan - förstås borde veta.

Till ohyfset hör parentesen om Mitt Romney - vars mormonisms teologiska Israel-kopplingar, förmodligen åsyftas. Men det är i ärlighetens namn inte sådant språkbruk svenska journalister brukar bruka sig av när någons religion förs på tal. Om något negativt skulle skrivas om saudiska sharialagar och någon mot förmodan (av te x rent filosofiska skäl om att egna kulturer och nationer har rätt att göra som de själva vill, precis som vi har) så skulle man inte skriva: "det tyckte filosofiprofessor x (för att inte tala om muslimen Abdullah)" - men en negativt nedsättande parentes om Mitt Romneys mormonism (en tro svenskar överlag kan ytterst lite, om ens något alls om - även om Stephenie Meyers Twilight-serie kanske dragit visst svenskt intresse för ämnet) - tycks däremot vara helt legitim.

Vidare skriver han:

Det som bör tas på allvar är att Gingrichs Israelutspel är en del av en större politisk manöver, som syftar till att dra till sig stöd från den sedan Bush-eran diskrediterade neokonservativa falangen i det republikanska partiet. Alltså den grupp politiker och ideologer som stod bakom försvarsminister Donald Rumsfeld och vice president Dick Cheney och som drev på för att USA skulle starta det katastrofala kriget mot Irak.


Gingrichs "Israelutspel" har nada med neokonservatism att göra - men i rent poängpolitiskt vill han givetvis vinna - inte "den judiska lobbyn" (Chuck Schumer, Anthony Weiner och Joe Lieberman lär ändå inte rösta på honom) - utan snarare det traditionellt demokratiska judiska väljarblock som blivit väldigt skeptiska till Obama, samt förstås visa den evangelikala högern, att han står med fötterna i samma läger som dem.

Riktigt vad neokonservatismen har med de sakerna att göra är svårt att förstå såvida man inte tror på judiska världskonspirationer. Dick Cheney är förövrigt konservativ, inte neokonservativ. Men Winarski tycks tro att neokonservatism handlar om huruvida man stödde Irakkriget eller ej - vilket visar på ytterst lite kunskap om neokonservatismens ideologiska grunder och förespråkare. (Dick Cheney är inte neokonservativ, inte heller var Tony Blair neokonservativ eller Hillary Clinton eller Joe Biden - och de flesta republikaner som stödde Irakkriget var konservativa - inget annat).

"Den neokonservativa falangen" inom det republikanska partiet är heller inte stor, och har aldrig så varit - däremot är Mitt Romney onkeligen idag falangens idéers främste fanbärare.

För Winarskis del bevisas dock Gingrichs neokonservatism av att Gingrich på the Republican Jewish Coalition Forum uttalade sig om att han tänkte be John Bolton bli utrikesminister:

Ett klart uttryck för det är att Gingrich tidigare i veckan meddelade att han, om han blir vald till president, kommer att be höken John Bolton, en kort tid USA:s FN-ambassadör, att bli hans utrikesminister.

Bolton är den kanske mest krigiska figuren i neocon-fraktionen. I så fall kan det bli en kuslig upprepning av historien, och nya stora amerikanska krig mer sannolika. Bolton är ingen vän av FN, han är emot internationella avtal (som Kyoto och Internationella brottsdomstolen), han är emot förhandlingar med Iran om kärnvapen, han anser att USA ska använda tortyr mot misstänkta terrorister.


En otroligt djup, rättvis och balanserad analys som gör att man verkligen varje morgon längtar att få lära sig något nytt om amerikansk politik av en svensk journalist.

Med stor sannolikhet kommer vi dock ett år framöver att få se stor fortsatt svensk rapportering likt vad dessa exempel beskrivit. Svenska journalister som dessa baserar sin "trovärdighet" på en enkel premiss: nämligen att de själva kan mer än sina läsare och därför kan säga nästan lite vad som helst och ändå uppfattas som trovärdiga.

Så har fallet varit i de mer än tio år jag hängt med i detta (även om de 2008 bättrade sig något i rapporteringen om John McCain med tiden). Allt tyder på att det kommer att fortsätta likadant också denna gång. Så för er som läser detta, komplettera era USA-kunskaper med andra källor än svenska tidningar.

Den här bloggen hoppas kunna utgöra ett stundom åtminstone hyfsat komplement.

Se även tidigare inlägg:

Gingrich på judisk TV om Israel och annat 20111209

----------------

En granskning av SVT:s 9/11-sändning 20110917

Vinklad USA-rapportering och svensk Public Service 20110401

Recension: Decision Points - av George W. Bush 20110328

Inga kommentarer: