Det hotande budgetstupet är bara dagar borta, och Obama avbryter idag sin julsemester på Hawaii - där han spenderat julen tillsammans med sin familj i ett hus på Kailua, spelat golf och besökt Hawaiis senator Daniel Inouyes begravning - för att återvända till Washington och nå en lösning på budgetförhandlingarna innan tiden löper ut.
Obamas återvändande till huvudstaden är ingen överraskning utan något han kungjorde redan i fredags, när han sa att han skulle se dem alla nästa vecka. Hustrun Michelle med döttar stannar dock kvar i Hawaii. På torsdag återvänder också Kongressens ledamoter.
Såväl Obama som republikanerna vill behålla skattesänkningarna för medelklassen, men är oense om skattesänkningarna för höginkomsttagare. Om ingen överenskommelse nås avslutas de skattesänkningar som 2001 och 2003 infördes av president Bush och skatterna stiger då efter årsskiftet för alla. Dessutom träder de automatiska regeringsnedskärningarna (”sequestration”) in. Dessa och andra saker skulle kunna få den amerikanska ekonomin att kollapsa igen. Mycket står således på spela de sista dagarna innan nyår.
Med alla sannolikhet kommer dock president Obama att gå segrande ur striden, och republikanerna borde också denna gång foga sig efter presidenten. Inte för att Obamas ekonomiska filosofi är bra - det är den (numera) bevisligen inte - utan helt enkelt för att Obama faktiskt vann sitt omval, och kampanjade öppet på att gå den väg han nu bestämt verkar hålla fast vid (2010 efter republikanernas te-party-segrar var det Obama-administrationen som gav efter, nu måste republikanerna göra samma sak. Men Obama måste givetvis också vara villig att ge något. 2010 gick republikanerna med på att i utbyte mot behållna skattesänkningar acceptera ett stort stimulanspaket, arbetslöshetsersättningar, och en ett års Social Security pay-roll-skattesänkning med 2%. Vad Obama denna gång kan tänkas gå med på att kompromissa om står inte helt tydligt).
Vad som måste ske dessa dagar är således att republikanerna måste acceptera och foga sig i att det är presidenten som i denna situation bestämmer - och även bör bestämma - den övergripande policyn, medan Obama måste acceptera att hans omval måhända gav honom rätt att sätta agendan, men inte rätt att vara kompromisslös. Vi får se om parterna lyckas med detta.
Källor: NBC News, DN, SVD, Politico
Se även tidigare inlägg:
FNS: Budgetstupet, Julens innebörd 20121223
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar