Den 13 december 1937 påbörjades massakern i Nanking - då japanska soldater, som då ockuperade Kina, mördade hundratusentals oskyldiga kineser. Kvinnor våldtogs - unga så väl som gamla. Och på de flickor som var för unga skar man upp slidorna på dem för att kunna våldta dem - varefter de flesta sedan mördades.
Män tillfångatogs och användes som levande bajonetträningsföremål. Andra halshöggs med katanasvärd. Andra begravdes eller brändes upp levande - eller dränktes. Det är dock en massaker som i många avseenden gått oss här i Europa förbi. 1998 kom boken "The Rape of Nanking" av den amerikansk-kinesiska författaren Iris Chang (barn till två immigrerade kinesiska professorer), som blev en av de första större böcker på engelska att behandla massakern.
Här är ett klipp med bilder från boken, som skildrar massakern:
Iris Chang led av djupa återkommande depressioner - något hennes forskning inte underlättade, och tog sitt liv 2004. 2010 gjordes en dokumentär om Iris Chang och hennes forskning om massakern i Nanking. Dokumentären heter Iris Chang: The Rape of Nanking och kan ses här.
Massakern i Nanking är fortfarande ett svidande sår i relationen mellan Kina och Japan - och till skillnad från Japans relation med USA i förhållande till Pearl Harbor och Hiroshima och Nagasaki, så har någon försoning inte riktigt skett ifråga om brotten i Nanking, med missförstånd och förnekelser från båda sidor. Något Jeff Kingston beskriver i följande artikel i Japan Times.
Utan att kunna något om det politiska spelet i Kina och Japan om massakern i Nanking, så är det ett historiskt faktum att massakern ägde rum, och utgör en av de många stora brott mot mänskligheten världen inte får glömma bort. Här i Europa ligger nästan allt fokus på Hitlers koncentrationsläger. Men det andra världskriget utspelades inte bara i Europa. Med sin bok har Iris Chang förmedlat denna del av världshistorien också till oss - något en europeisk kontinent som i de dagspolitiska diskurserna verkar ha glömt så många av läxorna från världskrigen är i desperat behov av att påminnas om.
Ett av de sätt för att (introduktivt) påminnas om historien är via film. Under Nankings mörka stund fanns också ljusglimtar. Den tyske affärsmannen John Rabe (som var med i det tyska nazistpartiet, men en bra person) skapade en skyddszon i Nanking som räddade tusentals kineser, då japanerna undvek att attackera västerländska intressen. 2009 kom en film om denna händelse med titlen John Rabe - en film som är mycket sevärd och på ett bra sätt sammanfattar såväl den japanska ockupationen som insatserna i skyddszonen. Här är den officiella trailern till filmen:
En annan film som snart har premiär och som löst baseras på händelserna i Nanking, är filmen "Flowers of War" med Christian Bale i huvudrollen. Filmens premiär inleds inom några dagar. Här är trailern:
Se även tidigare inlägg:
70 år sedan Pearl Harbor 20111207
-----------
Om massakern i Nanking och skillnaden mellan japansk och amerikansk ockupation:
Japan, USA och atombomberna 65 år senare 20100810
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar