Svensk media misslyckas i rapporteringen om Brittiska valet

Här på Amerikanska nyhetsanalyser har vi som slogan att lyckas där svensk media misslyckas. Detta gäller främst inom USA-rapportering, men dessvärre är svensk medias misslyckande inte begränsat till USA.

Ett bra exempel på detta är SvD som häromdagen kom ut med några artiklar om de småpartier som ställer upp i det Brittiska valet och deras chanser.

SvD skriver följande:

Ukip. Många trodde att United Kingdom Independence Party skulle spela en avgörande roll under valet. Men under våren har partiet backat i många opinionsmätningar och partiledaren Nigel Farages hälsa har ifrågasatts.

Som medlem i UKIP vill jag tydliggöra följande: UKIP spelar fortfarande en avgörande roll i valet. Att detta är fallet visade sig i utfrågningen av partiledarna, där David Cameron förnyade och förstärkte sitt löfte om att hålla en folkomröstning om EU-medlemskapet, och lovade att inte ingå i en regeringskoalition som inte höll en sådan folkomröstning. Syftet är att locka tillbaka några av de UKIP-väljare som tidigare röstade på Tories. Hade UKIP varit ute ur leken, hade detta inte behövts.

Det räcker att titta på opinionsmätningarna för att se att UKIP håller ställningarna: Visserligen har partiet sjunkit tillbaks sen den tillfälliga uppgång man fick efter att ha vunnit två nyval då man fick sina första parlamentsledamöter, men detta var att vänta. UKIP ligger på precis samma nivå idag som man gjorde för precis ett år sen då man vann det Brittiska EU-parlamentsvalet. Jag läste många artiklar då som förutspådde att UKIP nu snart skulle falla i glömska - såsom skett efter EU-parlamentsvalen 2009 och 2004, då UKIPs stöd snabbt smälte bort i mätningarna - men så har alltså inte skett.

Som supporter av UKIP hade jag självklart gärna sett att UKIP fortsatt gå uppåt, men att man ändå bibehållit det stöd man har är väldigt imponerande. Den senaste veckan har UKIP fått mellan 12 % och 17 % i opinionsmätningarna. På torsdag vet vi om resultatet blir närmare 12 % eller 17 %, men i vilket fall är det väldigt imponerande och UKIP kommer att bli tredje största parti i Storbritannien sett till andelen röster.

Nigel Farage hälsa har i princip aldrig ifrågasatts såvitt jag vet. Jag har följt Brittisk medias rapportering om valet varje dag i över ett års tid och knappt sett en enda artikel om det.

Vidare skriver SvD:

Många partier vägrar ingå i en koalition med Ukip, bland annat Liberaldemokraterna. En allians mellan Ukip, de konservativa och nordirländska DUP kunde leda till en möjlig regering på högerkanten.

Liberaldemokraterna har inte alls uteslutit någon sådan koalition, istället har LD sagt att man ska i första hand försöka samarbeta med det parti som blir störst. De flesta analytiker tror att Tories kommer bli störst, och Tories har i sin tur absolut varit öppna för att samarbeta med UKIP - dock med största sannolikhet inte i en formell koalition där UKIP tar plats i regeringen (det är osannolikt att UKIP får så många mandat att man kan kräva ministerposter), men det behövs inte för att UKIP ska kunna se till så att Tories håller sitt löfte om en folkomröstning om EU-medlemskapet.

Liberaldemokraterna har dessutom öppnat för en sådan folkomröstning och Nick Clegg har öppet sagt att han är villig att förhandla om en sådan. Det vill säga, de kan gå med på en folkomröstning om de får något i utbyte (sänkta studieavgifter kanske?). Tvärtemot vad SvD skriver så har LD alltså närmat sig Tories och UKIP i EU-frågan, säkerligen för att göra det lättare att ingå i en ny koalition efter valet. Det hjälper också att i dagsläget så skulle Britterna enligt opinionsmätningarna rösta för att stanna kvar i EU, något som gör att en folkomröstning inte verkar lika hotande för EU-vänner som den var för 2-3 år sedan. Jag tror visserligen att opinionen kommer vända när EU åter uppmärksammas i media - det brukar vara så att stödet för EU går upp när det är tyst från Bryssel, för att omedelbart sjunka så fort EU får medieuppmärksamhet (något som är oundvikligt under en folkomröstningskampanj). Men, som läget är nu är det förståeligt att även många EU-förespråkare skulle kunna tänka sig en folkomröstning för att "bli av" med frågan.

Att dessutom beskriva en regering med UKIP, Tories och DUP som en regering på "högerkanten" är helt felaktigt. DUP är ett lojalt stödparti till Tories som i princip aldrig haft något inflytande och inte på något sätt skulle kunna få Tories att flytta ut på "högerkanten" (dit jag skulle hävda att DUP inte ens befinner sig från början, men hursomhelst), och UKIP skulle också i praktiken vara ett stödparti som mest skulle vara där för att se till så att en rättvis folkomröstning om EU-medlemskapet ägde rum.

Att SvD sedan ägnar en hel paragraf åt British National Party är helt befängt. BNP inkluderas inte längre i opinionsmätningarna, deras förre partiledaren Nick Griffin har blivit utesluten ur partiet, och partiet - som SvD själva skriver - ställer bara upp i 5 valdistrikt i detta val (av 650 möjliga). BNP kan alltså inte längre klassas som ett seriöst parti. Anledningen till att BNP överhuvudtaget nämns förstår man i slutet av paragrafen:

Brittiska medier anser att BNP:s väljare nu valt att stöda Ukip i stället.

Detta handlar alltså om att svartmåla UKIP och antyda att UKIP är "BNP i nya kläder". Faktum är att UKIP har flera gånger så många väljare som BNP någonsin hade, och att UKIP alltid haft en hårdför linje mot BNP: Den som någonsin varit medlem i BNP får inte bli medlem i UKIP. Nolltolerans, med andra ord.

SvD skriver också om de små vänsterpartierna, där man påpekar att Scottish National Party, Plaid Cymru och Green Party har mycket gemensamt, exempelvis att alla stöder EU-medlemskapet. Det SvD inte påpekar är att Green Party, trots att man stöder EU, vill se en folkomröstning om medlemskapet vilket kan bli viktigt då en sådan omröstning ser ut att bli jämn. I övrigt tycker jag att det är fel av SvD att klumpa ihop de här partierna - Plaid Cymru kommer att få 3-4 mandat, Green Party 0-2, medan SNP kan få så många som 59, vilket gör att SNP har en helt annan möjlighet att faktiskt få inflytande än de två andra partierna.

 Om ni vill ha en bättre förståelse för Brittisk politik och den Brittiska valrörelsen än den Svensk media ger rekommenderar jag att ni lyssnar igenom de poddavsnitt som jag och Ronie Berggren gjort om Storbritannien och det kommande valet.

Valet hålls på torsdag den 7 maj.

John Gustavsson

Se även tidigare inlägg:

Podd 79: Storbritanniens Parlamentsval 2015 - Del 4 20150501

Podd 77: Storbritanniens Parlamentsval 2015 - Del 3 20150417

Podd 76: Storbritanniens Parlamentsval 2015 - Del 2 20150403

Podd 71: Storbritanniens Parlamentsval 2015 - Del 1 20150315