Som vi väl vet får migranter i Sverige förtur till precis allt numera, inklusive bostäder, samtidigt som svenskar, inte minst pensionärer, lågprioriteras. I min amerikanska hemort sker en helt annan prioritering där kommunens bostadsprogram för nybyggen prioriterar pensionärer, vilket skapar en positiv dominoeffekt för kommunens hela bostadsmarknad, utöver ett tryggare samhälle.
Sverige har aktivt skapat otaliga massiva och i princip olösliga problem genom extremt oansvarig migrationspolitik. Bostadssituationen är ett av ett stort antal exempel. Unga svenskar som vill flytta hemifrån hittar inga bostäder samtidigt som bostäder för pensionärer görs om till flyktingförläggningar. Kort och gott, migranter högprioriteras och svenskar förpassas till soptippen.
I min hemkommun i Vermont råder det rakt motsatta prioriteringar genom ett ansvarigt bostadsprogram som prioriterar den infödda lokalbefolkningen och dessutom områdets pensionärer.
I min hemkommun byggs det numera i princip bara lägenheter och sk. condominiums eftersom det inte finns tillräckligt med fysisk landyta att bygga fler villor för att tillmötesgå befolkningsökningen och bostadsbehovet. Kommunen har dock en regel som säger att ett visst antal nybyggda lägenheter och condominiums måste vara avsatta för enbart pensionärer. Konkret betyder detta att om en lägenhetsbyggnad slås upp för den generella befolkningen måste samtidigt en andra liknande byggnad, antingen direkt intill eller i ett annat område i kommunen, byggas där enbart pensionärer får bo.
Precis som i Sverige ökar antalet pensionärer i USA och även i min hemkommun i Vermont. Därmed ökar naturligtvis behovet av värdiga bostäder åt denna hederssamma grupp som byggt upp Sverige respektive USA. Skillnaden mellan Sverige och min amerikanska hemkommun är dock att pensionärerna här prioriteras som de naturligtvis borde, inte minst genom kommunens regler i samband med nybyggda bostäder. Tanken bakom detta är enkel. Pensionärerna har gjort sitt genom livet och måste naturligtvis ackommoderas på ett värdigt sätt i slutfasen av livet, en inställning Sverige numera tyvärr förkastar. Denna sunda och till synes självklara prioritering leder även till en hälsosam och stabil bostadsmarknad som gynnar områdets barnfamiljer.
Många av kommunens villor ägs nämligen av just pensionärer som på ålderns höst frivilligt vill flytta till en lägenhet för att slippa skotta snö, ta hand om en trädgård samt allt annat arbete som kommer med att vara villaägare. Samtidigt är intresset stort bland barnfamiljer i området att flytta in i en villa i min hemkommun eftersom min kommunen anses vara utmärkt för just barnfamiljer, inte minst tack vare den höga kvaliten på kommunens skolor men även för den generella tryggheten och säkerheten som råder här.
Kommunen har klarsynt under flera år insett att den kan slå två flugor i en smäll genom att avsätta en viss andel nybyggda lägenheter och condominiums för enbart pensionärer. Genom att erbjuda hela byggnader med fina lägenheter och condominiums enbart för pensionärer väljer många villaägande pensionärer att sälja sina villor så de kan flytta in i en lägenhet med alla fördelar det betyder för en pensionär. Det leder till att villor blir till salu för barnfamiljer som vill flytta från en lägenhet och in i en villa med alla fördelar det betyder för en barnfamllj.
Kontentan är att kommunens prioriteringar genom en väl genomtänkt bostadspolitik och bostadsbyggande därmed tillfredsställer bostadssituationen för både pensionärer och barnfamiljer i kommunen på ett natuligt sätt på en och samma gång. Genom att föra en genomtänkt, ansvarig och långsiktig bostadspolitik har min kommun inte upplevt någon bostadsbubbla eller medkommande bostadskrasch som många andra kommuner runt om i USA upplevt, utan villapriserna i min kommun stiger stabilt men kontrollerat, kring 4 procent per år. En stabil och hälsomsam bostadsmarknad har alltså skapats där både pensionärer och barnfamiljer har möjligheter att hitta lämpliga bostäder för deras behov.
Vidare undviks det massiva problemet som Sverige numera brottas med nu där allt fler bostadsområden tas över av unga manliga migranter som leder till de ökända sk. "no go-zonerna", vilket i sin tur leder till otaliga andra problem i samhället, inte minst utanförskap, arbetslöshet, skolproblem och kriminalitet.
Häromdagen meddelade min kommun att den godkänt bygget av två byggnader på en ledig markyta som tillsammans ska inhysa kring 70 lägenheter. Lägenheterna i den ena byggnaden ska enbart vara avsatta för pensionärer. Min familj promenerar igenom det specifika området regelbundet eftersom det endast ligger ett par kilometer från vårat hem.
Som invånare har jag därmed ett stort intresse av att veta hur utvecklingen i det specifika området kan komma att ske när 70 lägenheter nu ska byggas där. Naturligtvis känns det betydligt tryggare att veta att dessa nya byggnader kommer vara bosatta av 50 procent amerikanska pensionärer i jämförelse med ett scenario där 50 procent av lägenheterna hade varit avsatta för unga, manliga, testosteronfyllda migranter från tredje världen, inte minst eftersom jag har en tonårsdotter som promenerar igenom det området till och från skolan.
Avslutningsvis kan jag nämna att Donald Trumps skattereform redan har positiv påverkan på mitt liv. Såväl mina räkningar för naturgas samt elektricitet ska nu gå ned då båda dessa företag officiellt hänvisar till skattereformen som anledning. Även min och min frus nettolöner kommer stiga inom kort eftersom den federala inkomstskatten sänkts.
De som hävdar att amerikanska medelklassen inte kommer påverkas positivt av Trumps skattereform har alltså redan fått brakfel eftersom min familj tillhör just den amerikanska medelklassen som börjar se positiva resultat.
Björn Norström är amerikansk medborgare och har bott i USA sedan 1993. Han bor för närvarande i Vermont där han arbetar som lärare i IT. Björn är utbildad och licenserad lärare i amerikansk historia och samhällskunskap, engelska som andraspråk samt IT.
1 kommentar:
Din hemkommun är nog paradiset på jorden.
Skicka en kommentar