Immigrationsreformen är president Obamas viktigaste politiska program under detta halvår, och en reform som också har starkt stöd från en falang inom det republikanska partiet (en falang själv själv stöder, och jag stöder också starkt en immigrationsreform).
Immigrationsreformens framtid tycks dock fortfarande vara i viss mån snårig. Senatens majoritetsledare Harry Reid har lovat godkänna ett reformförslag innan den 4:e juli (för att göra det behövs minst 60 röster, och -gärna- fler än så) - men om så kommer att ske återstår att se. Den bipartisanska senatsgruppen (the gang of 8) som drivit reformdebatten önskar se ett starkt stöd i Senaten som sedan ska kunna pressa det mer skeptiskt och konservativa Representanthuset att godkänna ett förslag.
Christian Science Monitor har här en artikel om fem nyckelsenatorer som kan hålla reformens öde i sina händer.
1. Marco Rubio. De andra tre republikanska senatorerna i "de åttas gäng" (Jeff Flake, John McCain och Lindsey Graham) har länge varit anhängare till en övergripande immigrationsreform - Marco Rubio är dock ett mer osäkert kort. Han stöder en reform och är själv av latinamerikanskt påbrå men har sin politisk bas i den mer konservativa te-party-rörelsen och de mer immigrationsfientliga falangerna av partiet. Och Rubio har tydligt förklarat att han inte ämnar rösta för reformen om liberala tillägg, som te x Vermonts demokratiske senator Pat Leahy tillägg om att man i reformen ska erkänna gay-par i immigrationsfrågor.
Rubio vill också att de som genom reformen kommer att legaliseras ska få vänta lite längre innan de får del av det amerikanska samhällets fulla privilegier, som te x några av förmånerna inom ObamaCare. Rubio vill också se starkare gränsbevakning än det som presenteras i förslaget. Och det är denna fråga som är den knivigaste. Rubio har varit en drivande kraft i immigrationsdebatten, men om han slutligen kommer att ge reformen tummen upp återstår fortfarande att se.
2. John Cornyn. Den republikanske senatorn från Texas var länge en kritiker till reformen när den släpades igenom juridikkommittén - och har krävt ett tillägg till förslaget där fler vakter vid gränsen mot Mexiko och hårdare övervakningsteknik för utlänningar vid sjö- och flygplatser också blir en del av lagen. Accepteras inte hans tillägg kommer han inte att rösta för. Men skulle man kunna hitta en kompromiss Cornyn är nöjd med så skulle hans ja-röst kunna dra andra konservativa senatorer (som Mark Kirk) till att stödja reformen. Förhandlingarna med John Cornyn är således av största vikt.
3. Demokrater från republikanska delstater. Som tredje punkt nämns fyra demokrater som kommer från konservativa republikanska delstater i vilkas händer reformens öde också kan ligga. Mark Begich (D) från Alaska, Kay Hagan (D) från North Carolina, Mary Landrieu (D) från Louisiana, och Mark Pryor (D) från Arkansas behöver också de rösta för reformen - gör de inte detta så innebär det att man måste hitta en ytterligare republikan att rösta för, vilket kan bli ännu svårare - och man hoppas därför att president Obama ska kunna ingjuta mod i dem att faktiskt våga rösta för reformen trots den konservativa kritik som kan komma att drabba dem.
4. Två moderata republikaner. Även om skaran numera är liten finns fortfarande republikanska senatorer vars syn på reform ännu inte är ett vare sig tydligt ja eller nej. Lisa Murkowski från Alaska och Susan Collins från Maine verkar luta för en reform, men har ännnu inte endorsat reformen. Något anhängare till reformen gärna ser att de gör. Skulle dessa inte ge reformen sitt bifall så skulle de båda mycket illa för dess fortsättning.
5. Rand Paul. Den libertarianske senatorn från Kentucky har förklarat att han stöder en immigrationsreform, men har också vissa speciella krav på en sådan. Bland annat att Kongressen säkerställer att gränsen verkligen är säkrad innan någon illegal invandrare ges möjlighet till permanent uppehållstillstånd - och därtill att ett tillägg i immigrationsförslaget om fotolegitimationskrav vid arbetsplatser tas bort. Om Rand Paul röstar nej till förslaget så bäddar det för en möjligt tuff primärvalskamp 2016 mellan honom själv och Marco Rubio (som i så fall intar två olika positioner i denna fråga). Röstar han för drar han en tydlig linje gentemot sina konservativa allierade som Ted Cruz (som skarpt motsätter sig reformen). Hur Rand Paul kommer att rösta återstår att se, men är av yttersta vikt för reformens öde.
Själv stöder jag immigrationsreformen och anser att denna bör röstas igenom utifrån premisserna att säkra gränsen och därefter behandla de illegala som för närvarande finns i USA så humant som möjligt.
Källa: Christian Science Monitor
Se även tidigare inlägg:
ABC TW: Syrien, Immigration och farsdag 20130617
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar