Liberalen Thomas Frank skriver en mycket intressant text i Guardian om anhängarna till Donald Trump.
Trump är i många avseenden en uppblåst pajas, som är- eller åtminstone låtsas vara rasist. Innebär det att hans enorma skaror av anhängare också är det?
Experttyckarna säger ja, konstaterar Frank. Men tittar man på hur det verkligen förhåller sig så är det inte så. Majoriteten av Trumps anhängare skriker inte otrevliga saker, är inte intoleranta eller rasistiska. Sådana anhängare finns förstås, men utgör inte den stora majoriteten.
Den stora majoriteten av dem som stöder stöder Trump tillhör den vita arbetarklass som övergivits av både republikaner och demokrater.
De är inte primärt intresserade av Trumps otrevliga utspel, eller hans prat om murar mot Mexiko - utan om den fråga Trump pratar mest om, men som det rapporteras minst om, av experttyckarna som hakat upp sig på att bara skriva om rasism och allt som är kontroversiellt med Trump: nämligen handel.
Idag stöder eliten inom båda USA:s partier frihandel - och den frihandelsvåg som inleddes i början av 1990-talet. De har råd att stödja den.
De som stöder Trump är de som själva inte har det; de som kallats in för samling på jobbet bara för att få veta att fabriken ska flytta till Mexiko.
Trump talar om detta problem ofta, mer än någonting annat. Och har pratat om detta länge. Det är hans huvudfråga - som dock kommer bort i bevakningen av alla hans betydligt mer uppseendeväckande utspel.
Trump vill rädda vanliga människors jobb. Och pratar om detta på ett sätt som andra inte gör. Demokraterna har lämnat den arbetande arbetarklassen till förmån för den kreativa "arbetarklassen"; hightech-industrier och IT-företag. Och republikanernas syn på jobb gynnar primärt- inte nödvändigtvis de rikaste, men dem som känner att de redan klarar sig.
Trump pratar till vanliga amerikaner och anser att man fått den situation man har pg a att politikerna varit värdelösa på att sluta vettiga handelsavtal. Något han själv sett inifrån. Och det lockar miljontals vanliga amerikaner.
Thomas Frank konstaterar sedan i slutet att nyliberalismen har misslyckats. Men det är inte det intressanta i hans artikel, det intressanta är själva analysen av Trumps vanliga anhängare; De anhängare som journalister missat i sin önskan efter att hitta någon knäppgök att fotografera eller intervjua; De anhängare "experterna" inte ser i glädje över att äntligen få tillämpa sina senaste rasifieringsteorier på något i deras ögon konkret rasistiskt.
I den processen pratar de bort sig själva, och de vanliga väljarna fortsätter att lyssna på den enda som talar till dem på ett sätt som de kan känna igen: Donald Trump.
Källa: Guardian
Se även tidigare inlägg:
Donald Trump intervjuas av Bill O'Reilly 20160317
2 kommentarer:
Intressant, förklarar varför Bernie Sanders också är populär. Al Franken formulerade det som att Nafta gjorde det billigare att skaffa t ex filthattar men attt de personer som gjorde filthattar i USA blev arbetslösa. Har du läst Al Franken?
Japp, jag gillar ju inte alls Al Franken. Liberal och populistisk :) Men kan säkert ligga något i den poängen.
Skicka en kommentar