CNN har här en sammanfattning över reaktionerna kring Obamas gay-äktenskapsstöd:
Själv tror jag att detta kommer att ena den alltmer växande liberala basen i det demokratiska partiet. Tvivlen som fanns kring Obama kretsade i mångt och mycket kring vart han skulle landa ifråga om gay-äktenskap. Och han har nu landat på deras sida (noterar dock att många skriver att Obama var den förste president att endorsa gay-äktenskap. Bill Clinton hann givetvis före - om än i egenskap av ex-president. Presidenttiteln är dock en titel alla ex-presidenter fortsätter bära).
Men på samma sätt kommer detta nu också att ena de konservativa i det republikanska partiet. Om Romneys mormonism var ett problem i primärvalet så är det nu en total icke-fråga från republikanskt håll, om hans flip-floppning var något man gärna blåste upp, hans syn på rätten att bära vapen tvivelaktig och hans sjukvårdsreform förmodligen bedrövlig helt enkelt eftersom Obama kopierade den - så spelar det nu inte längre någon roll. Nu har den socialkonservativa falangen fått ett ämne de faktiskt gillar att strida om i nästan lika hög utsträckning som aborter. 2004 försökte Bush driva igenom ett konstitutionstillägg som definierade äktenskap som något mellan en man och en kvinna. Det gick inte igenom, men engagerade de socialkonservativa (eller det bör tas i rätt ordning: de socialkonservativa pressade Bush att lyfta upp frågan) och Bush vann relativt enkelt kampen mot demokraternas John Kerry.
Det finns dock inget bättre stridsrop än en provokation från landets liberale president. Och jag tror att detta kommer att engagera många socialkonservativa. Bland yngre socialkonservativa är motståndet mot gay-äktenskap på väg bort (motsatsen gäller ifråga om aborter) - men sådana här händelser tenderar likväl att engagera. Med två engagerade sidor så kvarstår frågan om vilken av dessa sidor som är störst: och även om den liberala basen verkar växa, så är de konservativa många fler. Risken för ett bakslag, är för Obamas del således stor. Med det sagt har han också mycket att vinna, om han nu skulle vinna sitt omval. Och en beundransvärd egenskap med Obama är att han faktiskt kan vara beredd att satsa stort (Bin Ladin, denna utfärdelse), så länge detta bara inte kräver alltför mycket personligt engagemang av honom (inga storskaliga projekt i opinionens motvind).
Se även tidigare inlägg:
Obamas stöd för gay-äktenskap väcker stor uppmärksamhet 20120509
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar