Israels anfall in mot Gaza fortsätter. Israel utgör den yttersta fronten i kampen mot islamisk terrorism. Det är förvisso sant att grupper som Al-Qaida hyst andra prioriteringar än att förgöra Israel. Israel är inget hot mot Al Qaida - och Al-Qaida och grupper med en snarlik ideologi har enligt sin egna manifest främst varit intresserade av att i första hand störta de "avfälliga" muslimska regimerna i sina egna hemländer; det saudiska kungahuset, president Mubarak i Egypten - och så småningom målet om ett upprättat kalifat som sträcker sig från Spanien till Indonesien (att det aldrig funnits något enhetligt muslimskt kalifat av sådan storlek är en detalj Al-Qaida bryr sig föga om).
I längden råder dock ingen tvekan om att också grupper som Al-Qaida har som mål att också förinta staten Israel. Det sunnitiska Hamas, Al-Qaida och det shiitiska Hezbollah med den iranska regimen - har mycket som skiljer dem åt; så mycket att Irak länge varit på gränsen till ett etno-religiöst inbördeskrig. Vad terroristgrupperna på respektive sida dock har gemensamt trots sina olikheter är hatet mot Israel som tar sig uttryck i alltifrån palestinsk propaganda med hjärntvättade barn, till iranska anti-israeliska manifestationer. En situation som skulle kunna vara förödande för Israel är om dessa grupper -trots sina interna motsättningar - gör enad sak i kampen mot den "judiska ockupationsmakten".
Yossi Klein Halevi skriver här för The New Republic i en artikel hur ett sådant scenario inte ter sig omöjligt och vilka politiska/militära alternativ Israel har att förhålla sig till.
Bland annat drar han en historisk parallell till Gulfkriget 1991 när Saddam Husseins Irak sköt scudmissiler in mot Israel. Israels innevånare flydde då norrut mot Gallileeen. Under Israels andra invasion av Libanon 2006 - så sköt Hezbollah missiler in mot Israels norra del så flydde innevånarna till Tel-Aviv. Idagsläget finns dock ingenstans att fly eftersom två terrorenklaver existerar på båda sidor om landet. Israeliska industrier funderar på att flytta sina saker från Ashdod - bort från Hamas missiler - till Haifa i norr. I Haifa är de dock inom räckhåll för Hezbollah - som, om de gör sak med Hamas, skulle kunna ställa till stora problem för Israel - som trots allt är lika litet som Småland.
Till de problemen kan läggas att Hamas nästan säkert kommer att återuppta självmordsattackerna inne i Israel. I bakgrunden finns också hotet om en iransk atombomb. Och få i Israel tror att president Obama eller världssamfundet diplomatiskt kommer att lyckas förmå Iran att avveckla istället för att utveckla kärnvapen.
Vad har då Israel för alternativ?
I den rådande konflikten måste Israel undvika att dras in i ett krig de inte kan vinna - på samma sätt som kriget mot Hezbollah 2006 - som inte knäckte utan istället stärkte terroristorganisationen. Yossi Klein Halevi beskriver tre alternativ:
Israel kan utföra attackerna i begränsad skala - med målet inte att störta Hamas, men att försvaga dem för att få tillstånd ett mer fördelaktigt kommande fredsavtal. Ett argument för att göra just detta är att PLO:s moderate Mahmud Abbas inte är kapabel att säkra Gaza-remsan från Hamas och att han skulle setts som en judisk kollaboratör om han gavs kontroll över ett område som Israel intagit.
Det andra alternativet är att störta Hamas och överlämna Gaza-remsan till en främmande makt - som te x Egypten, vilket den palestinske chefsförhandlaren Saeb Erekat föreslagit. Egypten verkar dock inte ha något större intresse av att överta Israels problem, och NATO har konsekvent vägrat att skicka fredsbevarande styrkor till Palestina (de kan ju bli beskjutna, precis som de svenska styrkorna i Afghanistan).
Det tredje alternativet är att initialt föra ett begränsat krig, med en framtida möjlighet att expandera kriget i ett fullskaligt krig mot Hamas.
Om självmordsbombningarna återupptas av Hamas kommer Israel nästan säkert också att återigen börja lönnmörda Hamas ledare i specifika kommandoräder.
Det är sant att det finns polariserande extremister både i Palestina och Israel. Däremot finns det inget hopp för fred mellan palestinier och israeler så länge som Palestina styrs av en fundamentalistisk anti-semtisk grupp som Hamas. Det är lika hopplöst som om Israel för 70 år sedan hade varit granne med Nazityskland. Den bästa möjligheten till framtida fred för såväl judar som araber, israeler som moderata palestinier - ligger därför i att Hamas, Hezbollah och fientliga regimer som Iran besegras. Historien bevisar att det fungerar. Det var nämligen precis så vi i Europa gjorde.
Se även tidigare inlägg:
Israels krig mot terrorismen 20081228
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar