Det amerikanska presidentvalet har börjat följas med stort intresse även härifrån Europa. Vem som vinner i höst kommer i stor utsträckning att påverka de transatlantiska relationerna. Här rapporterar CNN om hur det amerikanska valet betraktas ur ett europeiskt perspektiv:
Med stor sannolikhet kommer det europeiska etablissemanget hålla tummarna för att Obama vinner sitt omval. Så kommer med största sannolikhet att ske här i Sverige. Här hoppades 2004 i princip alla att John Kerry skulle besegra George W. Bush. 2008 fanns det somliga röster som hoppades att John McCain skulle vinna över Barack Obama - men majoriteten, även inom allianspartierna, stödde Obama.
Rick Santorum, Newt Gingrich, Rick Perry och Mitt Romney tilltalar med stor sannolikhet svenskar ännu mindre än John McCain gjorde. Några röster mot Obama har dock börjat höjas. Johan Ingerö intervjuades här på SVT (inför valet i Iowa) - där han säger att han hoppas att Obama förlorar (och Mitt Romney vinner). Förhoppningsvis höjs fler sådana röster - inte i första hand för att jag anser att Sverige behöver älska republikanerna utan främst för att samtalsklimatet kring ämnet ska bli lite mer balanserat. Det om något vore public service.
Se även tidigare inlägg:
SVT: Operation irakisk frihet 20111209
7 kommentarer:
Här kommer mitt endorsement, som utlovat :)
http://www.newsmill.se/artikel/2012/01/09/obamas-f-rre-ambassad-r-kan-bli-en-f-rtr-fflig-president
Ett jättebra endorsement, även om jag inte stöder Huntsman. Mycket välgenomtänkt och välformulerat :)
Tackar! :)
Den lilla chans han hade känns dock helt borta nu - han hade behövt ett sämre resultat för Mitt igår, och ett bättre för sig själv, även om han överträffade sina polls lite grand. Sen ska kanske hans kampanj till stor del förstås som ett försök till byggande av ett underlag för 2016 eller 2020.
Nä, Huntsman har ingen chans - men han är rejält överskattad i vilket fall som helst; jag har svårt att se att han någonsin skulle kunna vinna en republikansk partinominering. Hans åsikter går mer i linje med det republikanska parti som Nixon (och Rockefeller etc) representerade snarare än den fortfarande rådande Reagan-eran.
Själv kan jag heller inte säga mig vara överförtjust i hans diverse förslag. Jag är inte helt insatt allt vad han tycker: men hans förslag om tidsbegränsade kongressplatser är ogenomtänkt (eller genomtänkt men fortfarande dumt) - hans syn på Afghanistan naiv, och hans syn på Kina innehåller visserligen en viss portion sunt förnuft, men även naivitet. Och Romneys argument om saken är i grunden (enligt min mening) mycket bättre.
Nå, nog om honom :)
Jag letade förövrigt på din blogg efter en e-mailadress till dig utan att hitta någon sådan, om du har lust att få ett mail av mig kan du ju kanske börja med att maila din adress till mig (om du hittar den dvs) ;)
Min syn är den motsatta - jag ser Huntsman som en Reagan-konservativ, och faktiskt som den kandidat som på många sätt står närmst Reagan i årets GOP-race.
Att han har den moderata stämpeln beror på att han har en, för att citera honom själv, moderat "attityd". Men tittar man på hans ekonomiska program är det inte moderat, och mycket långt ifrån price controls-Nixon och en bit ifrån Mitt Romneys ekonomiska nationalism, som visserligen mest är retorik men också syns i exempelvis hans förespråkande av stöd till etanolproduktionen i Iowa.
Oj, får fixa fram en mejladress på sajten :) Skickar ett e-brev till dig nu!
Sen kan jag ju lägga till när jag ändå är igång, att en viktig anledning till att Huntsman inte lyckats är att han inte är John McCain.
McCain kom undan med att gå emot partiortodoxin och komma med sunt förnuft-angrepp både högerut och vönsterut, delvis för att han är karismatisk och främst för att han är en krigshjälte. Huntsman är torr och ofta awkward (som när han refererar till Nirvanalåtar i debatter eller pratar kinesiska...)
Skicka en kommentar