Visit NBCNews.com for breaking news, world news, and news about the economy
Obama höll igår alltså sitt femte State of the Union. Ett tal där han efter att ha introducerats av Representanthusets ordförande John Boehner gav några exempel på vad amerikaner gör för att dra upp varandra ur och sin nation ur svåra situationer; lärare som ger elever extratimmar för att de ska klara sig, entreprenörer som skapar några av de miljoner jobb som skapats de senaste fyra åren etc. Exempel som visar att det är de amerikanska medborgarna som gör tillståndet i nationen starkt.
USA är idag också bättre anpassat till det tjugoförsta århundradet än någon annan nation på jorden - och Kongressen har att ta ställning till om man vill fortsätta verka för detta, eller vill gå emot denna anpassning.
Debatten om regeringsmaktens roll i det amerikanska statsbygget är en viktig och historisk debatt, men när den debatten får som konsekvens att man stänger ner regeringen och sätter den globala världsekonomin på spel, gör man fel.
Man har dock lyckats få igenom en budget och Obama fortsatte med att förklara att han hoppades på ett framgångsrikt samarbete 2014 för att skapa jobb i USA. Det är nämligen arbete som är nyckeln till amerikansk framgång, och nationens löfte att om man arbetar hårt och tar ansvar så kan man lyckas i USA.
Jobbmarknaden har också, fortsatte han, förbättrats genom de många åtgärder som gjorts för att få bukt med den stora recessionen. Men även om nya jobb skapats har många likväl inte lyckats ta sig upp - och det finns ett bottenskick av fattiga och långtidsarbetslösa man inte kan ignorera. Det måste förändras.
Regeringen behöver därför samarbeta med arbetscenter, som hjälper till med praktisk arbetsutbildning, man behöver fokusera på en bra grundläggande utbildning för att amerikaner ska ha färdigheterna som behövs för det tjugoförsta århundradets arbetsmarknad. Och man behöver fortsätta arbeta på regeringsprogram som hjälper krigsveteraner, unga på college etc. Amerikansk framgång ska nämligen inte bero på var- eller under vilka omständigheter man föds, utan på arbetsvilja och drömmar. Det är vad som alltid präglat USA.
För att skapa arbeten behövs också politik som gynnar en amerikansk arbetsmarknad; ett skattesystem som gynnar de företag som väljer att investera på hemmaplan snarare än de som väljer att inte göra det; med pengar från en sådan skattereform skulle man sedan kunna investera i infrastruktur och annat som både behövs och skapar arbeten. USA behövde också satsa på avancerad teknisk produktion - för de som driver innovationerna idag, driver morgondagens ekonomi. Kongressen måste därför återställa stödet för forskning.
Man måste också satsa mer på förnyelsebar energi. De satsningar som under åren gjorts har gett resultat; och USA är idag närmare att bli en energioberoende nation än man någonsin varit. Man har också lyckats reducera växthusutsläppen avsevärt, men man måste fortsätta så att man kan säga till kommande generationer att denna generation verkligen gjorde vad som kunde göras för att begränsa den globala uppvärmningen.
Man måste också få igenom en immigrationsreform - inte minst ur en jobbaspekt, då legala immigranter bidrar till USA:s produktivitet och skulle ge ekonomin ett tillskott som skulle gynna alla.
Men för att bekämpa arbetslöshet behövs också andra åtgärder; man behöver reformera systemet för arbetslöshetsstöd, men först måste Kongressen återställa det stöd man nu låtit löpa ut; detta inte minst pg a att stödet finns tack vare de miljoner amerikaner som i flera år arbetat och betalat skatt för att stödet ska finnas i tider som dessa när jobben inte längre finns. USA måste också moderniseras med lika lön för lika arbete mellan könen och med en höjd minimilön så att de som diskar och lagar mat åt te x USA:s soldater inte ska behöva leva i fattigdom.
Och ifråga om fattigdom så har ObamaCare också inneburit en positivt förändring; För faktum är att ObamaCare ger människor med medfödda sjukdomar nya möjligheter, det gör att när sjukdom slår så tvingas amerikaner inte längre sälja hus och hem för att ha råd med sjukvård. Och även om han inte tror att han kan övertyga republikanerna om den saken så vill han inte se någon ny omröstning om att avskaffa ObamaCare innan de kommer med något eget bättre förslag.
USA måste också skapa program för att hjälpa arbetare att spara till sin pension, för att stävja vapenvåld, och för att se till att grundbulten i demokratin; rätten att rösta - faktiskt fungerar. Och dessa saker ämnar han verka för med eller utan Kongressens hjälp.
Slutligen förklarade han att USA:s utrikespolitik fungerar; man har börjat lämnat 20-00-talets krig bakom sig, inte för att krig inte kan vara nödvändigt utan för att man inte kan kriga överallt. Diplomati är något USA bedrivit effektivt genom historien och så gör man än idag, i förhållande till Syriens kemiska vapen, israel-palestinier - och ja, även i förhållande till Iran. Man ska förvisso inte vara naiv gällande Iran; men om John F. Kennedy och Ronald Reagan kunde föra diplomati med Sovjetunionen, så borde USA kunna driva diplomati med en fiende betydligt svagare än Sovjetunionen var. Därför ämnar han lägga in sitt VETO om Kongressen inför nya sanktioner mot Iran - man måste nämligen ge diplomatin en chans. Diplomatin bygger sedan inte på blint förtroende för Iran utan på att man praktiskt kan verifiera de saker man kräver.
Men USA behöver också reformera delar av sin säkerhetsapparat; det ifråga om massövervakning och bruket av drönare - och man behöver också se till att äntligen stänga ner Guantanamobasen. USA:s säkerhet bygger nämligen också på att folk har förtroende för USA och har de inte det, så raseras därmed också säkerheten i sig.
Men utrikespolitiskt ledarskap innebär mer än bara säkerhetspolitik. USA agerar runtom i världen på otaliga sätt för att förbättra nationers- och människors tillvaro. I Asien är USA först ut med hjälp vid naturkatastrofer, och står starkt tillsammans med sina allierade. I Afrika arbetar man mot fattigdom och för utveckling av elektricitet och annat och i Sydamerika samarbetar man med omfattande kulturella utbyten. Och med Europa har man därtill den starkaste allians som någonsin existerat i världshistorien.
I tider av kris är det nämligen USA världen vänder sig till; och då inte bara pg a USA:s ekonomiska styrka, utan främst pg a USA:s ideal och USA:s förmåga att sätta kraft bakom de idealen. Något USA:s många krigsveteraner utgör de främsta och bästa vittnen på att USA faktiskt gör.
Kommentarer:
Obama höll denna gång ett fokuserat State of the Union-tal där jobbpolitiken genomsyrade det mesta. Pajkastningen mot republikanerna var mindre - och även om kritik fanns så var det inte en nedvärderande kritik på det sätt han flera gånger tidigare haft tendens att lyfta fram.
Obama gjorde också två saker; denna gång krävde han inte bara att man skulle agera mot global uppvärmning han konstaterade också att USA faktiskt lyckats bättre än de flesta i just detta arbete - trots alla politiska låsningar som finns.
Han gjorde också det han inte gjorde i 2013 års State of the Union; manade till en immigrationsreform. 2014 kan tyckas försent för detta, men Obama hoppas fortfarande och gav nu saken en ny push genom att betona jobbaspekten i en sådan reform.
Ifråga om utrikespolitik tog Obama sin egen diplomatiska linje i tydligt försvar mot den kritik som på många håll uppkommit, även från demokratiskt håll.
Var talet dock bra, och kommer det att hjälpa Obama framåt under året som följer?
Själv tycker jag att detta var Obamas mognaste State of the Union-tal någonsin. Ett tal där Obama höll sig till realistiska saker; istället för stora utsvävande visioner, som kännetecknade så många av hans tidigare tal, var han denna gång konkret och jordnära och fokuserad på jobbskapande. Men utan att fördenskull falla i det andra diket och gå in på detaljdirektiv för enskilda påtänkta regeringssatsningar. Han visade den riktning han vill ta nationen i år, men utan att toppstyra för mycket och istället ge Kongressen möjlighet att samarbeta med honom i den riktning han som president kommer att leda nationen. Frågan från hans sida, är därför bara om de vill följa med.
Talet måste i ljuset av hans tidigare State of the Union-tal därför sägas vara ett av hans bättre. Inget suveränt tal - men ett bra tal av en president vars tal ofta har lika många dalar som toppar och skiftar oerhört i kvalité. Om det däremot kommer att hjälpa honom under året som kommer är en helt annan sak. Det kan kanske ena demokraterna under en tid framöver, men när primärvalen på allvar kommer igång fram mot vintern kommer detta tal med stor sannolikhet att vara bortglömt. Trots att det denna gång faktiskt var ganska bra - om än från en tydlig liberaldemokratisk linje.
Se även tidigare inlägg:
Mitt Romney inför Obamas State of the Union 20140128
-------------
Obamas State of the Union 2013 20130213
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar