onsdag 26 november 2014

Boris Johnson om Londons atenska guldålder

Axess Magasin har här en svensk översättning av en text Londons borgmästare Boris Johnson skrev i The Spectator den 13 september 2014. "Londons atenska guldålder" heter artikeln där Johnson förklarar hur England förvaltar de demokratiideal som går tillbaka till Antiken, i motsats till ett alltmer centraliserat Europa som glömt läxorna från de gamla grekerna. Han skriver bl a:

Den atenska demokratin var självklart långtifrån perfekt... Men trots alla sina brister var det en demokrati – den första i historien där människor tog makten, och dessutom den hårda makten: kratos, styrka, inte bara arche eller ledning, och gav rätten att utöva denna kratos till demos, folket


Han citerar sedan det tal Perikles höll vintern 431–430 f Kr, när denne sa:

”Vårt statsskick söker ej likna andras lagar: vi utgör snarare föredöme än efterbild. Sitt namn har det fått därav att förvaltningen sköts inte av ett fåtal utan av flertalet – därför kallas det folkvälde. I enskilda tvister är alla lika inför lagen. När det däremot gäller uppskattningen av ens person så vinner den försteg i det offentliga livet som på något sätt utmärker sig, alltså inte alla och envar utan den duglige, och ingen fattig som är i stånd att på något sätt verka till statens bästa hindras av sin oansenliga ställning.

Fritt lever vi vårt offentliga liv, fritt även i vårt dagliga värv, utan inbördes misstänksamhet. Vi vredgas ej på vår nästa om han gör vad honom lyster, och vi sätter inte upp några sura miner som ter sig sårande även om de ej skadar. Men om vi visar tolerans i vårt enskilda liv rättar vi oss däremot i det offentliga efter lagarna, främst av vördnad för dem. Vi hörsammar de ämbetsmän som för tillfället är vid makten och likaså lagarna, framför allt dem som stiftats till de förfördelades värn och de oskrivna bud som alla anser det vara en skam att kränka.”


Johnson konstaterar sedan att detta tror man i London än idag och i motsats till så många andra platser i världen, är man i London faktiskt trogna Perikles principer - och i vår tid är det viktigare än någonsin att vara detta:

I Ungern, ett land som först nyligen gick med i EU, hör vi om fördelarna med den så kallade illiberala demokratin; vi ser enväldet i Kreml, vi ser den svindlande uppgången för våra vänner i Kina – där man gäckar Fukuyama genom att ansluta sig till marknaden samtidigt som man håller kvar vid kommunistpartiets överhöghet, hövligt och varsamt begränsas människors rösträtt i Hongkong, och vad man än tycker om förtjänsterna med den taktiken: som väktare av stabilitet är det verkligen inte arvtagaren till Perikles demokrati.

Vi ser den allt större centralmakten i Europeiska unionen som paradoxalt nog urholkar de grundläggande rättigheterna för människorna i den. Över hela Mellanöstern ser vi ett växande antal människor som inte bara avrättar homosexuella och förtrycker kvinnor utan som skulle slå sönder i stort sett varenda skulpturskatt i Duveen Gallery av så kallad religiös princip.

Det finns människor världen över som på ett eller annat sätt tar avstånd från Perikles ideal, och därför är det desto viktigare att vi upprätthåller dem här i London. Vi måste hålla lågan levande, skydda Pallas Athenas uggla som fortfarande spökar på torgen i Bloomsbury; bekämpa dem som vill fullfölja Hitlers dagordning och slita bort Parthenons marmorskulpturer från sin plats i hjärtat av vår kultur.

Vi måste lära våra barn om de romerska och grekiska klassikerna och äggstavsmotivets ursprung och vi måste fortsätta att visa resten av Europa att i den här staden vårdar vi de urgamla färdigheterna hos de soldater vi ser på de atenska friserna, soldater som utbildades att hoppa upp på och av från en stridsvagn i rörelse, och vi måste trotsa hälso- och säkerhetsfanatikerna i Bryssel genom att hoppa ombord på och hoppa av från de öppna ingångarna på de vackra nya dubbeldäckarna med samma frihet och elegans som de hoppande hopliterna i Perikles Aten.

Och det är bara en liten del av det jag menar med den frihetliga anda som Perikles upphöjde, en anda av demokrati och tolerans och kulturell livaktighet och utbredd politisk delaktighet. Det här är det vi tror på. Det här är det som gör London fantastiskt.


Artikeln är lång och bör läsas i dess helhet. En artikel i vilken Johnson också beskriver sitt stora intresse för historia.

Källa: Axess

Se även tidigare inlägg:

Londons borgmästare Boris Johnson om Winston Churchill 20141110

------------

Podd 55: Daniel Hannan om den Anglosfäriska Civilisationen 20141028

Inga kommentarer: