Detta är första delen i en artikelserie i två delar om den politiska situation hos USA:s latinamerikanska grannar i söder. I denna första del ligger fokus på Chile och det nyligen hållna presidentvalet där. I nästa del kommer jag att analysera det chilenska valets betydelse ur ett regionalt perspektiv och vad det kan tänkas få för betydelse för övriga latinamerikanska länder.I söndags kväll stod det klart att Chile för första gången på 52 år valt en högerkandidat som president. Segraren Sebastián Piñera är en framgångsrik affärsman som äger ett affärsimperium som uppskattas vara värt runt 1 miljard dollar. Däribland ingår en tv-station, ett fotbollslag och flygbolaget LAN Chile. Han har studerat på Harvard och där tagit en doktorsexamen.
Piñera, som i förra valet förlorade mot den nu avgående socialistiska presidenten Michelle Bachelet, har under kampanjen positionerat sig mot mitten och framställt sig som ledare för en ny, modernare och mera vidsynt höger. Han har också lovat bygga vidare på Bachelets sociala politik som syftat till att minska klyftorna i landet. Han har dock även förespråkat liberaliseringar som bantning och effektivisering av statsapparaten samt lovat 1 miljon nya jobb genom att satsa på den privata företagsamheten.
Bachelet är ironiskt nog landets överlägset populäraste politiker, men den chilenska konstitutionen tillåter inte att en president sitter mer än en mandatperiod i rad. Bachelet tillhör den vänsterkoalition kallad La concertación bestående av socialister och kristdemokrater som styrt Chile sedan diktaturens fall 1990. Vänsterkoalitionens kandidat, den förre presidenten och kristdemokraten Eduardo Frei, har brottats med både bristande popularitet och splittring inom de egna leden. Det unga stjärnskottet Marco Enriquez-Ominami tillhörandes samma koalition utmanade Frei och lyckades med sitt budskap om att utmana det gamla etablissemanget (som Frei associerades med) locka många unga väljare och vann hela 20,13 % av rösterna i första valomgången.
Den chilenska högerns kanske största problem har dock varit spöket från Pinochet-regimen som styrde landet under 17 år då runt 3000 chilenare tros ha mördats. Enligt en undersökning försvarar större delen av Pinochets väljare Pinochets militärregim. Hur stort Piñeras beroende av "gammelhögern" är och hur det kommer att påverka hans politik är dock oklart. En fråga där gammelhögern kan tänkas få stort inflytande, är en stridsfråga såväl i Chile som i USA, nämligen rätten till aborter.
Erik de la Reguera skriver i sin artikel Moralfrågor kan avgöra valet i Chile där han frågar sig "Hur mycket av Pinochet finns det i högerns kandidat Piñera?" och "Många chilenare söker svaret i sin allra mest privata sfär: i sovrummet". Här framträder bilden av ett Chile med starka katolska och konservativa rötter. de la Reguera beskriver hur svårt det är att få tag på dagen-efter-piller i Chile, där en läkare måste skriva ut recept för att det skall få användas av allmänheten. Både katolska kyrkan och den yttersta högern kallar dessa piller för abortpiller. Avgående presidenten Bachelet har försökt göra pillren mer lättillgängliga, men olika rättinsatser har satt käppar i hjulen. Piñera skall ha sagt att han egentligen inte har något emot dagen-efter-piller, men samtidigt är han en uttalad abortmotståndare; och detta i ett land som har ett av världens mest restriktiva abortlagstiftningar. Lagen stiftades 1989 av Pinochet och tillåter inte ens abort ifall man på förhand vet att fostret kommer att födas dött. Frei skall ha kritiserat Piñera för att ha hycklat i dessa frågor och menat att han är ett slags Pinochets arvtagare. Piñera har dock tagit tydligt avstånd från diktatorn och pekat på att han röstade emot Pinochet i den folkomröstning som ledde till demokratiseringen för 20 år sedan.
Ur ett demokratiskt perspektiv är det lugna maktbytet ett tydligt tecken på att Chile numera är en mogen demokrati, där ett maktskifte inte innebär någon drastisk förändring för landet. Detta att jämföra med länder som Venezuela och Bolivia där folkomröstningar varit omgärdade av våld och osäkerhet. Och i det hänseendet borde alla demokrater glädja sig. Mer om detta i nästa del.
Referenser:
Mjuk högersväng i Chile
Piñera ny president i Chile
Moralfrågor kan avgöra valet i Chile
Se även tidigare inlägg:
(Latin-)amerikansk propaganda 20100103
Chavez skräms - Chile går åt höger? 20091217
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar