Här är den kända sk Zapruder-filmen tagen av den civila medborgaren Abraham Zapruder - ett filmat presidentmord som inte är film, utan på riktigt:
Mordet- i likhet med Kennedys liv och politiska karriär, har sedan den där ohyggliga stunden återskapats i otaliga sammanhang. Den 10:e november har också TV-filmen "Killing Kennedy" premiär på National Geographic, där skådespelaren Rob Lowe gestaltar den 35:e presidenten (här intervjuas Lowe om rollen på ABC This Week).
Filmen bygger på boken "Killing Kennedy: The End of Camelot" författad av Bill O'Reilly från Fox News, tillsammans med författaren Martin Dugard (som också arbetat tillsammans med O'Reilly på böckerna "Killing Lincoln" och "Killing Jesus"). En bok jag här tänkte skriva några rader om.
Att skriva- eller att filma om John F. Kennedy görs med samma utgångspunkt som när man berättar om just Abraham Lincoln eller om Jesus - med utgångspunkt i att läsaren eller tittaren redan kan storyn. För alla känner förstås till att John F. Kennedy mördades den där dagen i Dallas. Frågan handlar således inte om vad som hände utan om den som skriver eller på annat sätt gestaltar saken gör det bra?
O'Reilly förklarar i förordet att han och Dugard ville skriva en bok som både var informativ, underhållande och helt verklighetsbaserad - och allt som berättas i boken har också skett på riktigt: replikerna är äkta och händelserna det berättas om likaså. I Kennedys fall har det gått att göra eftersom det finns så otroligt mycket information om John F. Kennedy, både berättat, filmat och ljudinspelat (ta te x filmklippet ovan. Även om det skedde långt innan mobilkamerornas era så finns förstås inget liknande att tillgå i förhållande till tidigare presidentmord). Och i efterordet ger O'Reilly en lista resurser för dem som själva vill ta del av- och gräva ner sig i John F. Kennedy.
Boken inleds sedan med en skildring av JFK:s installationstal den kalla vintern 1961 - det tal när Kennedy yttrade sina berömda ord: "Ask not what your country can do for you--ask what you can do for your country" - ett tal som sågs av 80 miljoner amerikaner på TV och bevittnades av de 20 000 personer som befann sig på plats.
Kvällen före ceremonin hade tillträdande president Kennedy läst igenom Thomas Jeffersons installationstal, och konstaterat att hans eget tal var mycket sämre. Som person var Jefferson givetvis större, men om något tal i amerikansk politik hade kunnat närma sig Jeffersons nivåer så var det förmodligen John F. Kennedy. Något han en stund senare skulle bevisa för hela världen.
Boken utgår alltså från starten på John F. Kennedys presidentskap 1961 och fortsätter sedan framåt mot morddagen den 22 november 1963. Under läsningens gång görs dock mängder av tillbakablickar till några av de viktiga skeenden som format och lett Kennedy fram till presidentskapet. Inte minst beskrivs sänkningen av PT-109 - det skepp JFK befann sig på under sin krigstjänst i Stilla havet under andra världskriget - och hur han efter somliga kval tog befäl över den grupp överlevande som simmade i land till närmsta ö, varefter Kennedy sedan gjorde allt i sin kraft för att rädda gruppen. En berättelse Kennedys kampanj-manager Dave Powers sedan under kongressvalet 1946 skulle lyfta upp som en central del i berättelsen om John F. Kennedy.
Men boken berättar också ingående om Jackie Kennedy - JFK:s vackra men offentligt försiktiga hustru - vars ungdom satte prägel både på Vita Huset och allmänhetens uppfattning av en presidenthustru. O'Reilly och Dugard skildrar också på ett levande sätt hennes kärlek till sin make - en kärlek som står sig trots de otrohetsaffärer Kennedy gör allt för att hålla undan från allmänhetens kännedom (ett möte med Marilyn Monroe i Kalifornien beskrivs bland annat), men som hans hustru givetvis känner till. För offentligheten blir denna kärlek tydligare än någonsin vid- och efter mordet.
De skildrar också på ett ingående och dramatiskt sätt livet och tankarna hos den man som på ett annat sätt för alltid kommer att förknippas med JFK - hans mördare Lee Harvey Oswald, som vi får följa från livet i Sovjetunionen (dit han en gång begav sig) till hemkomsten till USA där han ivrigt predikar kommunism för sina arbetskamrater och hemma slår sin fru Marina, samtidigt som han blir alltmer övertygad om att han själv är ödesbestämd att åstadkomma något stort i tillvaron.
Andra karaktärer vars liv och känslor vi också får följa är JFK:s bror Bobby Kennedy, som också är hans Justitieminister beredd att till varje pris försvara storebrodern mot alla former av attacker.
Därtill skildras också vice-president Lyndon B. Johnson - en person som överlag höll en låg profil utåt men hade minst lika höga ambitioner som presidenten och brodern Bobby tillsammans. Och som i det tysta effektivt arbetar för att bygga upp sina relationer med den allt starkare medborgarrättsrörelse Martin Luther King Jr leder - för att på så sätt få rätt vindar i sina egna politiska segel. O'Reilly och Dugard beskriver ingående LBJ:s känslor av utanförskap i administrationen men hur han väcktes till liv när han på egen hand var ute och reste och då fick det erkännande han i så hög grad njöt av.
Men boken beskriver givetvis också John F. Kennedys politiska utmaningar. Där finns självfallet grisbuktsinvasionen och Kubakrisen 1962 - händelser som kunde ha förändrat världshistorien och som författarna beskriver verklighetstroget och engagerande. Världens öde låg i händerna på en man med svåra ryggbesvär och en svårmättad sexlust - men som, trots en del missöden, likväl lärde sig att hålla huvudet kallt när kriser hopade sig och fatta svåra beslut i svåra situationer. Något en hel värld förmodligen kan vara tacksamma för.
John F. Kennedy - och mordet på denne - har påverkat en hel generation av såväl amerikaner som icke-amerikaner och mordet på honom fortsätter fascinera. Bill O'Reilly är född 1949 och därmed en del av den generation med egna aktiva minnen av JFK och presidentmordet. Trots det närmade jag mig boken med en viss portion skepsis. Jag har aldrig läst något tidigare av Bill O'Reilly men däremot sett otaliga timmar när han pratar på Fox News. Jag gillar O'Reilly men har överlag ändå inte ansett att Fox-News-gänget tillhör den smartaste skaran i amerikansk politik.
"Killing Kennedy" bevisade emellertid tydligt att Bill O'Reilly är både kunnig och duktig som författare. Och boken skildrar också detaljer som går långt bortom de övergripande allmänt känd händelserna. Bland annat berättas om den svenska skådespelerskan Greta Garbos besök i Vita Huset - en kvinna Jackie Kennedy såg upp till, och vars stil med stora solglasögon Jackie tog efter. JFK och Garbo kom också bra överens och uppskattade inte minst samma typ av humor - något boken ger ett roande exempel på som jag dock här låter vara osagt.
Men O'Reilly är inte bara beläst, han innehar också egna gedigna kunskaper om Kennedy-mordet. 1977 arbetade O'Reilly nämligen för WFAA-TV i Dallas och började då gräva i Kennedy-mordet. Han gjorde mängder av egna intervjuer och tilldelades ett pris för detta från the Dallas Press Club. Han blev också personligen vittne till ett led i efterdyningarna till Kennedy-mordet när han stod på verandan till Lee Harvey Oswalds gamle bekant, den ryske professorn George de Mohrenschildt, och då hörde ett skott inifrån. Mohrenschildt (som var ett av de viktigaste vittnena i Warren- kommissionens utredning av Kennedy-mordet) hade skjutit sig själv och med honom hade också stora delar av kunskapen om hans relation till Lee Harvey Oswald gått i graven.
Ifråga om de konspirationsteorier Kennedy-mordet i så många avseenden är förknippat med, konstaterar O'Reilly att frågor finns som är obesvarade men att konspirationsteorierna skapades främst utifrån två händelser: dels den arresterade Lee Harvey Oswalds uttalande om att han bara var en "patsy" - en syndabock för någon annans bakomliggande illgärning. Ett uttalande det mesta tyder på att Oswald slängde ur sig från ingenstans.
Samt det faktum att FBI-chef J. Edgar Hoover hävdade att det var en konspiration. Detta gjordes pg a ett föga känt men viktigt faktum: det är- eller var i alla fall inte, ett federalt brott att döda en amerikansk president, bara att konspirera om att mörda en sådan. För att FBI skulle få jurisdiktion över mordet behövde man bevisa att mordet utförts av en grupp och inte bara av en enskild individ - varför FBI-chef Hoover också hävdade detta.
FBI tilläts dock inte att lägga sig i Texas egna angelägenheter, och dragkampen mellan FBI och Texas delstatsmyndigheter började direkt efter mordet, där myndigheterna i Texas vägrade låta JFK:s kropp tas med på Air Force One innan man i Texas gjort en egen obduktion - något Secret Service till slut struntade i och tog med Kennedys kropp i alla fall.
Trots de många förklaringar som finns har konspirationsteorierna likväl levt kvar (och även personer som Bobby Kennedy trodde på andra bakomliggande krafter bakom mordet) - och något slutgiltigt svar som tydligt bevisar det ena eller det andra, förklarar O'Reilly, kommer världen inte att få.
Slutligen: Bill O'Reilly och Martin Dugard har lyckats skriva en bra, välskriven och mycket informativ bok utan att fördenskull bli långrandiga. Boken är bara 326 sidor men trots det har man inte kompromissat bort de bitar av djup varje seriös berättelse om John F. Kennedy förtjänar. Detta har man lyckats med genom en väl avvägd begränsning, där man - till skillnad från så många andra Kennedy-berättare - inte börjar med den omtalade pappa Joseph- och Kennedy-familjens långa historia och många intriger, utan direkt vid presidentskapet. Något jag, i egenskap av läsare, anser var ett väldigt klokt val.
För några månader sedan läste jag Stephen Kings bok om Kennedy-mordet: "11.22.63" - en bok som i somliga avseenden var spännande men var alldeles för seg.
Det misstaget har O'Reilly och Dugard inte begått. Vad boken också visar är att det går att skriva en objektiv och professionell bok om en politiker vars ideologiska grund man inte håller med om. Bill O'Reilly är USA:s största konservativa TV-programvärd - men den rollen har han tydligt separerat i skrivandet av "Killing Kennedy" på ett sätt få liberala författare lyckas med i sina skildringar av konservativa presidenter. Det förtjänar O'Reilly all respekt för och boken rekommenderas därför varmt till alla som vill få en djup men samtidigt snabbläst berättelse om John F. Kennedy.
Här följer trailern till filmatiseringen av "Killing Kennedy":
Se även tidigare inlägg:
JFK:s samtal med Coretta Scott King 20131104
Recension: "11.22.63" - Stephen King 20130902
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar