På torsdagen den 11:e mars svors Chiles nye president Sebastián Piñera in i kongressbyggnaden i kuststaden Valparaíso. Mitt under ceremonin där flertalet utlänska digniteter och statschefer var närvarande inträffade totalt tre efterskalv, varav åtminstone ett var det största sedan jordbävningen. Som en konsekvens utlystes tsunamivarning i flertalet av Chiles centrala regioner. Skalven blev förmodligen en extra påminnelse om det omfattande arbete som ligger framför den tillträdande högerregeringen.Piñera, som genom att bli den förste demokratiskt valde högerpresidenten sedan diktaturen vann en historisk seger i presidentvalet tidigare i år, har lovat att satsa att prioritera återuppbyggnaden av det som förstördes av jordbävningen: ”Min regering ska bli återuppbyggnadens regering”!
Efter ceremonin genomförde Piñera ett symboliskt besök i den hårt drabbade kuststaden
Constitución, där 87 av de totalt 497 dödsoffren av jordbävningen i Chile hittats. Staden drabbades extra hårt eftersom den översvämmades av den tsunami som följde i jordbävningens spår. I Constitución passade Piñera på att underteckna sin första lag som president, vilken består av ett statlig bidrag till fyra miljoner chilenare i syfte att återuppbygga landet igen.Även den förra socialistiska presidenten Michelle Bachelet hade tidigare besökt den hårt drabbade staden där hon utfäste sitt fortsatte stöd trots att hon snart skulle avgå som landets ledare: ”Ni kan räkna med denna medborgare”.
Bachelet, som avgår som Chiles mest populära president någonsin, närvarade även hon vid invigningsceremonin i Valparaíso där hon möttes av jubel från sina anhängade. I ett tal hon höll tidigare i presidentpalatset uttryckte hon sin sorg med tanke på allt lidande i anslutning till jordbävningen, men att hon samtidigt känner en stolthet över vad hennes regering åtstadkommit: "We are handing over to the new government a country that is politically and socially stable, respected internationally and with authorities who have high credibility". Ett påstående som i många hänseenden är sant. Chile är Latinamerikas rikaste land per BNP, och i år blev Chile medlem i ”rikemansklubben” OECD. Tillväxttakten har legat på ett snitt på cirka 5 procent de senaste två decennierna, och under samma period har fattigdomen minskat från 45 till 11 procent. Piñeras målsättning är att öka tillväxten i BNP per capita från den nuvarande nivån 15000 dollar, räknat i köpkraft, till 24000 dollar år 2018 – en målsättning som naturligtvis försvåras i och med de omfattande utgifter som följer i jordbävningens spår.
Piñera har kritiserat Bachelet för att ha agerat för långsamt i hanteringen av krisen, inte minst för det sena beslutet att sätta in militären i Concepción för att återställa ordningen i det kaos som plundringarna skapat. Piñera menade att det inom vänstern finns ett förakt mot militären, och en osund rädsla för att använda sig av militären i tider av kris. Det förefaller emellertid inte som att denna kritik från Piñera, och andra, fått någon effekt hos väljarna vad hjälper populariteten hos Bachelet.
Jag minns det kaos (som meddelades i medierna och via folkmun) som rådde i Concepción dagarna efter jordbävningen. Människor stormade köpcentra för att rofsa åt sig diverse varor; vissa nöjde sig med att ta mat och rättfärdigade detta med att de saknade mat hemma och att det var en fråga om överlevnad, andra gick ännu längre och stal allt från vitvaror till teve-apparater. Det taladess om att invånare i en del bostadsområden organiserat sig för att försvara sig mot potentiella förövare. En släkting till en vän som bor i Concepción fick se sitt bostadsområde attackerat av vandaler och tydligen skulle skott ha avfyrats. Det finns säkert många snarlika berättelser om traumatiska upplevelser i jordbävningens efterspel. Huruvida alla dessa historier är sanna är svåra att säga; men situationen torde med all säkerhet ha varit spänd.
Bilden av Chile som ett laglydigt land fick sig sålunda en törn. Samtidigt upplevde jag dock en annan sida av Chile. Massvis med människor engagerade sig för att hjälpa de utsatta och en insamlingsgala organiserades kallad Chile ayuda a Chile (Chile hjälper Chile) med tv-kändisen Don Francisco i spetsen, vilken lyckades samla ihop stora summor pengar. I varje gathörn ser man chilenska flaggor upphängda och på var och varannan taxibil står det ”Fuerza Chile”, ”Arriba Chile” eller något i den stilen.
Efter att kaoset lagt sig i och med att regeringen sänt in militären i Concepción lovade regeringen att alla som lämnade tillbaka de saker de stulit inte skulle straffas. Företaget blev lyckat och massvis med människor återlämnade det de tagit (så vitt jag kan minnas hade de lyckats fylla en gymnastiksal då jag hörde nyheten på radion).
Hur som helst, för att avsluta där jag startade. Chile har fått en ny president, och på kvällen efter att han svurits in anlände Piñera till presidentpalatset där en stor skara människor samlats för att hylla den nye presidenten. Med tanke på mitt intresse för politik kunde jag inte annat än närvara vid denna händelse. Medan folkskaran väntade spänt på presidentens ankomst sjöngs diverse patriotiska sånger och hyllningsvisor till Piñera. Vid detta tillfälle blev det tydligt att Chile fortfarande är ett politiskt splittrat land där historien lever kvar. En skara människor ropade plötsligt ”Viva Chile, viva Pinochet” (eller något i den stilen). Händelsen var dock ett undantag i den i övrigt lugna och harmoniska samlingen. Utspelet möttes snarast med en skakning på huvudet eller ett pinsamt leende bland dem som hörde det. Piñera har självt distanserat sig från Pinochet och dennes arv, och jag har svårt att tänka mig att annat än en minoritet av dem som röstade på honom är anhängare av Pinochet. Hur som helst, jag hade hoppats på att få skaka hand med presidenten, men tyvärr fick jag nöja mig med att hamna cirka tio meter ifrån honom, vilket inte heller är fy skam (unik bild kan ses ovan).
Källor:
Piñera lovar återställa Chile efter jordbävningen
Bachelet says Chile is in good shape for Pinera
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar