Mitt Romney beträdde sedan scenen till vilda applåder. Han berättade hur han, när han såg Obamas State-of-the-union-tal fick ett mail från sin hustru som sa att Obamas tal lät som Romneys eget CPAC-tal från föregående år. Vad det amerikanska folket fick höra på State-of-the-Union-talet var inte bara en ny och förbättrad Obama (konservativa har olika åsikter om Obamas tal, jag själv tyckte att det var väldigt bra) - det var en helt annan Barack Obama, än man tidigare hört. Obama gick från "Change you can believe in" till "Can you believe this change?"
I takt med att Obamas tal fortgick så stod det dock tydligare att det bara var något som framstod som en förändring - hans svar på arbetslöshet var fortfarande ökad spendering från regeringens sida.
För två år sedan mötte Obama en ekonomisk kris och en osäker värld. Världen är dock blivit ännu farligare pg a otydliga direktiv från en svag president. Obama togs på sängen när iranska demonstranter reste sig upp mot sin regim. För sin tama respons och sitt prat om att samtala med Iran och Nordkorea fick han sedan Nobels fredspris.
Hur har hans metoder då fungerat?
Inte speciellt bra. Iran beväpnar Hamas och Hezbollah och är på väg mot att skaffa kärnvapen, Nordkorea har skjutit missiler, testat kärnvapen och attackerat en sydkoreansk ö. Och Obamas önskan att återställa (reset) relationen med Ryssland blev i praktiken bara ensidiga amerikanska eftergifter. Frihetens sak kan inte stå ut med mycket mer av Obamas "vi-ger-de-får-diplomati".
Romney säger sen att Obama visserligen var tydlig med att han tänkte vinna kriget i Afghanistan, men bara så länge det inte pågick längre än till augusti 2012. Och talibanerna har måhända inte flygvapen och sofistikerade dronmissiler - men de har almanackor.
På hemmaplan var Obamas respons på den ekonomiska krisen det största misslyckande sociala experiment i modern historia. Han garanterade att arbetslösheten skulle hålla sig under 8%. Men när miljoner amerikaner förlorade sina jobb, sina hem och sitt hopp så löd han svar som så: det hade kunnat varit värre. Det var alltså den fria världens ledares svar på den största arbetskris sedan den stora depressionen.
När Obama tillträdde borde han ha haft en enda sak i fokus: att återställa den amerikanska ekonomin. Nu är han istället den president som översett den störst arbetslösheten i modern amerikansk historia, och det är en obekväm sanning som kommer att hemsöka den här presidenten genom historien, förklarar Romney på sitt karaktäristiska sätt till stora applåder.
När Ronald Reagan kampanjade till president hängde han missnöjesindexet kring Jimmy Carters egen hals. Dagens missnöjesindex kännetecknas av arbetslöshet och hemutförsäljning och det kommer att krävas betydligt mycket mer än en ny retorik för att ändra de sakerna - det kommer att krävas en ny president.
Romney förklarar själv att om han ställde upp som president så skulle det inte ta två år för honom att konfrontera arbetslösheten, och han skulle inte behöva fråga finansminister Timothy Giethner hur ekonomin fungerade, eller Larry Summers om hur man startar ett företag - de sakerna vet han redan.
De arbetslöshetsköer som nu finns till lågbetalda jobb är president Obamas Hoovervilles (de skjul folk byggde under depressionen och president Herbert Hoover) - och det måste få ett slut. Krisen är moralisk kris, inte bara statistik. Arbetslöshet innebär att ungdomar inte kan gå på college, att par skiljer sig pg a ekonomiska problem, att ungdomar inte kan få jobb. Liberaler borde skämmas för att deras politik har svikit alla dessa amerikaner.
President Obama försöker nu visa att han till sist fattat galoppen och att han trots allt inte är någon liberal och bjuder därför in företagsledare till Vita Huset för att prata över middagar. Men det är ingen ekonomisk politik, det är en middagsbjudning, förklarar Romney. Den liberala politiken sviker på alla fronter.
I tider av kris vänder man sig till de saker man verkligen tror på. I den ekonomiska krisen så vände sig liberalerna därför mot Europa. Precis som européerna lät de regeringen växa och statsskulden öka. De tog över sjukvården och förespråkade cap-and-trade, och hämmade olje- och kolproduktionen. De kämpade också för att påtvinga alla USA:s arbetare fackföreningar och skapade över hundra nya olika kommittéer och en mängd nya regler. De föreslår europeiska lösningar på amerikanska problem.
De metoderna fungerar dock inte i Europa och de kommer heller aldrig att fungera i USA. Rätt svar är inte att tro på europeiska lösningar utan att tro på USA: på fri marknad, fritt företagande, begränsad regering och delstatlig makt och att tro på Konstitutionen i den bemärkelse den skrevs.
USA:s fria marknad har genom historien gjort USA till det mest välbärgade land på jorden. USA är också exceptionellt - ett land som står för frihet, möjlighet och hopp. USA har varit ett ljus för världen, lett världen och räddat världen från mörka scenarior som annars hade kunnat inträffa. USA uppfann inte frihet, däremot har USA delat frihet med och spritt frihet i världen. Alltifrån befrielsen av Europa till de miljoner som man lyft ur ekonomisk fattigdom. Saker som gör att han aldrig kommer att be om ursäkt för USA:s existens. Han manar slutligen åhörarna
"Believe in America, our freedom depends on it."
Mitt Romney har således på allvar kastat sig in i leken om vem som ska utmana Obama 2012.
Se även tidigare inlägg:
CPAC 2011 - del 15: Gary Johnson 20110212
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar