Hon lägger bland annat betoning på de mer udda elementen inom kontra-jihadrörelsen, som tron på Eurabia (tron att muslimer aktivt konspirerar för att islamisera Europa) - en teori man givetvis inte behöver köpa alls för att likväl vara kritisk till "islam". Och hon nämner naturligtvis också Anders Behring Breivik, om vilket DN skriver följande:
"Det är ur den miljön som Anders Behring Breivik hämtade många av sina åsikter. Robert Spencer, som är en av Sions förgrundsfigurer citeras över 150 gånger i Breiviks manifest enligt Anna-Sofia Quensel."
Anders Behring Breiviks dåd bör givetvis väcka självrannsakan på alla kanter: givetvis hos islamkritiker, som naturligtvis måste göra allt för att hålla sin kritik balanserad. Det finns legitima skäl att vara kritisk till islamisk utbredning - och skäl att anse att dessa saker inte tas upp i den offentliga debatten pg a a en samhällelig rädsla för att inte agera rasistiskt och intolerant. Men den kritiken måste givetvis hela tiden uppvägas av (den självklara) förståelsen om att det handlar om kritik mot idéer - inte mot personer, eller mot individer. Det helt oavsett om dessa sedan är bärare av de idéer och åsikter man kritiserar eller ej.
Den balansen klarar Robert Spencer, Pamela Geller och i princip alla högre profiler inom den islamkritiska falangen av den amerikanska konservatismen, av att hålla. Vilket ger dem all rätt världen att lyfta fram sin kritik utan att stämplas som högerextremister. Och att börja prata om Breivik i samma andetag är minst sagt ohederligt.
Det är svårt att veta om DN-skribenten aktivt valde att bara låta Expo-företrädaren höras om saken, pg a att DN medvetet vill stämpla Spencer och Geller som våldsmotiverande högerextremister ("Breiviks fotsoldater"), eller om man bara har för lite kunskap om ämnet amerikansk konservatism (och för all del kontra-jihadism) för att själva kunna göra en egen bedömning av saken.
Gällande Lars Vilks kan man tycka vad man vill om dennes teckning. Han hade naturligtvis inte behövs teckna Rondellhunden när den trots allt var så pass symboliskt laddad. Men det kan i så fall förstås sägas om all provocerande konst. Den frågan blir dock ganska oväsentlig på ett övergripande plan. Demokratiska samhällen med yttrandefrihet drar inte gränser för människors yttringar och konstnärliga uttryck - man drar gränsen vid våld, uppvigling och hot om våld. Lars Vilks har inte ägnat sig åt något av detta. Det har däremot militanta muslimska individer gjort - som stötta av Lars Vilks teckning - såväl brukat våld som hotat om att bruka våld. Här är ett ex:
Vid hot likt dessa är det av stor vikt för alla demokratiska samhällen att dra en gräns, och visa att yttrandefriheten inte alltid brukas vist, men att vad våra demokratiska samhällen handlar om inte är att alla ska tycka lika om allt, utan att även människor som tycker diametralt olika om det ena eller andra, oavsett om det gäller religion eller politik - likväl ska kunna leva tillsammans i gemensamma samhällen utan våld eller hot om våld. Den principen förstår Lars Vilks - och därför bör denne också beskyddas av ett demokratiskt samhälle. Det förstår inte denne Abu Zaid - varför denne också bör fördömas av varje demokratiskt samhälle. Dessa enkla principer verkar svenska analytiker emellertid ofta ha väldigt svårt för att förstå. Och anser snarare att det handlar om att "tycka rätt" i allt, snarare än om att kunna vara sams trots att man -inte tycker- "rätt" eller likadant om allt.
Källor: SVD, DN, DN
Se även tidigare inlägg:
Robert Spencer på demonstrationen mot islamisering i Stockholm 20120805
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar