2009 föddes Tea-Party-rörelsen, som en respons på Obamas stimulanspaket och sjukvårdsreform. 2010 föddes Coffee Party-rörelsen, som en respons för att visa att te-party-rörelsen inte representerade alla amerikaner.
Rörelsen har inte på långa vägar fått samma uppmärksamhet som te-party-rörelsen, och är heller inte av den rörelsens storlek - men det är en aktiv rörelse med ett roligt namn - med ett nätverk som spinner över hela USA. Det hela startade med ett initiativ på Facebook av de politiska aktivisterna Annabel Park och Eric Byler som snart fick hundratusentals anhängare. Den 27 mars 2010 hölls omkring 500-coffee-party-möten runtom i USA.
Det första Coffee Party-konventet hölls i september 2010 i Kentucky. Omkring 350 lokalorganisationsledare hade då samlats. Där man bland annat höll ett låtsas-konstitutions-konvent där bl a Mark McKinnon (fd medarbetare till George W. Bush och Harvard Law School Professorn Lawrence Lessig deltog).
Rörelsen beskriver sig som öppen för alla - och partipolitiskt och ideologiskt oberoende. Motståndet mot te-party-rörelsen visar dock att den överlag lutar åt vänster. Här intervjuas en av rörelsens grundare Eric Byler (OBS: Intervjun är nästan ett år gammal) om hur allt började:
Och här talar rörelsens andra grundare Annabel Park i februari 2011 om hur ungdomar kan engagera sig och på så sätt rädda USA:
För några dagar sedan manade Byler och Park till att höja rösten för ett bevarande av finansiering till Planned Parenthood genom detta filmklipp med studenter som förespråkar sex:
Och här ett annat klipp från den 1 februari 2011 - där Annabel Park och Eric Byler berättar vad som hänt under rörelsens ettåriga verksamhet:
Te-party-rörelsen och Coffee-party-rörelsen står måhända på två ideologiskt olika sidor - men de visar båda på ett modernt, medborgerligt, folkligt politiskt engagemang som helt enkelt inte finns i samma utsträckning här i Sverige.
Svensk media har överlag avfärdat den mycket folkliga te-party-rörelsen som ett slags högerextremistiskt fascistfenomen. Det ska bli intressant att se om Coffee-party-rörelsen också skildras som ett slags vänsterrevolutionärt extremistfenomen. Jag skulle emellertid inte tro det.
Coffee-party-rörelsen verkar i övrigt sympatisk. Vad som skiljer USA från Sverige är att det i USA faktiskt fortfarande på sina håll är progressivt och individualiskt att konfrontera konservatism. Medan individualistiskt, progressivt tänkande i Sverige överlag är tvärtom, eftersom den rådande diskurs som här styr och sällan ifrågasätts är en vänsterpräglad sådan.
Källor: Wikipedia, Coffee Party USA
Se även tidigare inlägg:
SVT:s Dokument utifrån: "Tea Party i Amerika" 20101126
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar