Efter månader av förhandlingar och diskussioner så anslöt sig till slut 6 Republikaner till Kaliforniens stimulanspaket; 3 i Senaten och 3 i Representanthuset - just vad som behövdes för att få förslaget att gå igenom. Men inte till allas glädje.
Startribune skriver att det Republikanska partiet i Kalifornien nu har beslutat sig för att straffa dessa för att dessa sex för att ha brutit sina löften om att aldrig höja skatten, genom att rösta för den största skattehöjningen i delstatens historia. Igår beslutade partiet därför att inte ge några partipengar till de sex löftesbrytarna i valet 2010. Förespråkare av straffåtgärden menar att det visar att det blir hårda konsekvenser för dem som bryter sina icke-skatte-löften. Andra delegater menar dock att beslutet är elakt och knuffar in partiet i ett ideologiskt hörn.
I ett politiskt forum för Demokrater skriver en av debattörerna som respons på nyheten:
"Geez, even Bush senior conceded to tax increases after promising no new taxes.... "
En annan svarar:
"Indeed he did and the Conservatives turned on him for it and Clinton got elected"
Och en annan person skriver:
"Conservative Republicans coming down hard on moderate Republicans in a blue state like California. Yeah, that’s right - real SMART strategy there, Republicans! Alienate moderates! That should get them to gain more power there! Lol. :-P They’ve now gone on a political suicide mission. How sad."
Onekligen tycks Republikanerna såväl på delstatlig som federal nivå röra sig alltmer åt höger, och efter McCains förlust ge mindre utrymme för moderata Repubilkaner. Återstå att se är dock i vilken utsträckning detta kommer att ske, och hur länge det kommer att hålla i sig; men moderata Republikaner som Schwarzenegger, McCain och även Bush - är i dagsläget inte alltför populära inom partiet.
måndag 23 februari 2009
Världens grönaste land?
Vilket land är grönare än Japan och Tyskland, producerar mer jordvärme än hela Europa sammanlagt, utgör ett pionjärland ifråga om miljöbevarande och har några av världens tuffaste lagar gällande trafikutsläpp, energieffektivitet och naturbevarande?
Tidningen Newsweek ställer frågan i en mycket intressant artikel vid namn "Greenest nation" och svarar sedan retoriskt på samma fråga följande:
"It couldn't possibly be the United States. By now all the world knows that America, with its cheap gas, plentiful coal and eight years of a Kyoto-treaty-bashing president in the White House, is the world's biggest environmental villain. After all, America emits 50 percent more greenhouse gases than the European Union for each dollar of GDP. Per capita it's even worse: 20 tons of carbon dioxide for each American per year versus just 8.4 for a citizen of Europe.
And yet, if you were to answer the United States, you'd be more right than wrong. The statistics for the country as a whole obscure tremendous differences among the individual states—several of which, on their own, would rank as major "green" countries in their own right (which gets us to the trick). California, with its 37 million people, emits 20 percent less CO2 per dollar of GDP than Germany. It generates 24 percent of its electrical power from renewable fuels like wind and solar, compared with only 15 percent in Germany and 11 percent in Japan. It also has the world's largest solar-power plant (550 megawatts in the Mojave Desert), the largest wind farm (7,000 turbines at Altamont Pass) and the most powerful geothermal installation (750 megawatts at The Geysers north of San Francisco)."
Kalifornien är en viktig faktor - men det är inte den enda gröna delstaten i USA. Artikeln förklarar vidare:
"Indeed, California may be the greenest state in the Union, but it's not the only one. New York, with a population of 19.5 million, has even lower emissions (though that has a lot to do with much of its population living in one big city with close-knit public transport). All told, 11 U.S. states are already cleaner than Germany. America clearly has too many emissions-spewing "brown" states like energy-guzzling Texas and Florida, and Rust Belt–industrial Pennsylvania and Michigan. But neither is Europe evenly green. Twenty-three of the 27 EU members score worse than California, and several, such as Poland and the Czech Republic, spew out more emissions per dollar of GDP than big U.S. polluters like Pennsylvania."
Artikeln konstaterar sedan att en stor del av USA:s felaktiga - men dåliga "miljörykte" beror på president Bush, och somliga beslut som denne fattat. Men trots att Washington under Bush i vissa avseenden (men i andra inte) motsatte sig miljöåtgärder så har mycket gjorts på delstatlig nivå. Några exempel:
Tio nordöststater, däribland New York och Massachussetts har sina egna koldioxid-bytessystem, med syfte att skära ner sina utsläpp - som uppskattningsvis är i samma storlek som Tyskland - med 10% till 2020. Sju västliga delstater har också infört liknande system. USA har även passerat Tyskland som ledande världsetta ifråga om vindkraft, pg a stora investeringar på vindkraft i Texas. Iowa - som är USA:s tredje största vindkraftsdelstat (efter Texas och Kalifornien) genererar nu mer vindkraft än Japan.
Med den nya USA-administrationen så indikerar det mesta att USA kommer att ta ledning ifrågan, precis som man var ledande i frågan på 1970 och 1980-talet, när 90% av världens vindkraftsatsningar ägde rum i Kalifornien. 1970 införde USA the Clean Air Act, 1972 Clean Water Act och 1980 the Superfund Act (som tvingade företag att rensa upp giftiga avfall) - beslut som då var revolutionerande och vars exempel andra länder sedan följde.
Artikeln skriver vidare:
"California invented the vehicle-emissions regulations that were later copied in Europe and elsewhere. U.S. companies like Du Pont first commercialized substitutes for ozone-depleting coolants and aerosols. And America invented and set up the world's first cap-and-trade program to cut the sulfur and nitrogen emissions that cause acid rain. At international conferences on the environment, America pushed while big European polluters like Germany routinely dragged their heels in the name of saving jobs and profits."
Trots att USA inte har gått med på Kyotoprotokollet har 900 amerikanska städer likväl föresatt sig att hålla sig tll Kyotoprotokollet. Vilket artikeln kommenterar som följande:
"Europe's centralized style means negotiating a new policy can take years, and then once it's done it may as well be cast in stone. That has benefits in predictability but America is often a more flexible laboratory for policy innovation."
Och vidare:
"We tend to think of European consumers as green, buying more organic food, putting up with subsidies for solar energy or public transport," says Cleantech's Parker. But American consumers are much faster to adopt new products and shift their habits in response to price signals or changing trends, he says. They bought more than 1 million hybrid cars in the past four years, compared with barely 200,000 sold to skeptical Europeans.
Europa ligger dock framför USA när det gäller allmänna transporter och återvinning - och utvecklingen gällande miljöomsorg är inte fulländad, men USA håller än en gång på att ta ledningen i frågan. Och med Obama-administrationen kan det komma att göras också på regeringsnivå, som gjort stora löften om att satsa på miljön och skära ner USA:s co2 utsläpp med 1/3 till 2020 och med 80% 2050. Det skulle innebära en betydligt snabbare "miljöutveckling" än den som finns i Europa.
Artikeln avslutas:
"No doubt there will be other setbacks as the nation, and the world, struggle to get the economy back on track. What's certain is that the days of America as a hopeless environmental laggard are over, and a new debate and competition between the United States, Europe and Asia has begun. If it wants, America has everything in place to lead again."
Tidningen Newsweek ställer frågan i en mycket intressant artikel vid namn "Greenest nation" och svarar sedan retoriskt på samma fråga följande:
"It couldn't possibly be the United States. By now all the world knows that America, with its cheap gas, plentiful coal and eight years of a Kyoto-treaty-bashing president in the White House, is the world's biggest environmental villain. After all, America emits 50 percent more greenhouse gases than the European Union for each dollar of GDP. Per capita it's even worse: 20 tons of carbon dioxide for each American per year versus just 8.4 for a citizen of Europe.
And yet, if you were to answer the United States, you'd be more right than wrong. The statistics for the country as a whole obscure tremendous differences among the individual states—several of which, on their own, would rank as major "green" countries in their own right (which gets us to the trick). California, with its 37 million people, emits 20 percent less CO2 per dollar of GDP than Germany. It generates 24 percent of its electrical power from renewable fuels like wind and solar, compared with only 15 percent in Germany and 11 percent in Japan. It also has the world's largest solar-power plant (550 megawatts in the Mojave Desert), the largest wind farm (7,000 turbines at Altamont Pass) and the most powerful geothermal installation (750 megawatts at The Geysers north of San Francisco)."
Kalifornien är en viktig faktor - men det är inte den enda gröna delstaten i USA. Artikeln förklarar vidare:
"Indeed, California may be the greenest state in the Union, but it's not the only one. New York, with a population of 19.5 million, has even lower emissions (though that has a lot to do with much of its population living in one big city with close-knit public transport). All told, 11 U.S. states are already cleaner than Germany. America clearly has too many emissions-spewing "brown" states like energy-guzzling Texas and Florida, and Rust Belt–industrial Pennsylvania and Michigan. But neither is Europe evenly green. Twenty-three of the 27 EU members score worse than California, and several, such as Poland and the Czech Republic, spew out more emissions per dollar of GDP than big U.S. polluters like Pennsylvania."
Artikeln konstaterar sedan att en stor del av USA:s felaktiga - men dåliga "miljörykte" beror på president Bush, och somliga beslut som denne fattat. Men trots att Washington under Bush i vissa avseenden (men i andra inte) motsatte sig miljöåtgärder så har mycket gjorts på delstatlig nivå. Några exempel:
Tio nordöststater, däribland New York och Massachussetts har sina egna koldioxid-bytessystem, med syfte att skära ner sina utsläpp - som uppskattningsvis är i samma storlek som Tyskland - med 10% till 2020. Sju västliga delstater har också infört liknande system. USA har även passerat Tyskland som ledande världsetta ifråga om vindkraft, pg a stora investeringar på vindkraft i Texas. Iowa - som är USA:s tredje största vindkraftsdelstat (efter Texas och Kalifornien) genererar nu mer vindkraft än Japan.
Med den nya USA-administrationen så indikerar det mesta att USA kommer att ta ledning ifrågan, precis som man var ledande i frågan på 1970 och 1980-talet, när 90% av världens vindkraftsatsningar ägde rum i Kalifornien. 1970 införde USA the Clean Air Act, 1972 Clean Water Act och 1980 the Superfund Act (som tvingade företag att rensa upp giftiga avfall) - beslut som då var revolutionerande och vars exempel andra länder sedan följde.
Artikeln skriver vidare:
"California invented the vehicle-emissions regulations that were later copied in Europe and elsewhere. U.S. companies like Du Pont first commercialized substitutes for ozone-depleting coolants and aerosols. And America invented and set up the world's first cap-and-trade program to cut the sulfur and nitrogen emissions that cause acid rain. At international conferences on the environment, America pushed while big European polluters like Germany routinely dragged their heels in the name of saving jobs and profits."
Trots att USA inte har gått med på Kyotoprotokollet har 900 amerikanska städer likväl föresatt sig att hålla sig tll Kyotoprotokollet. Vilket artikeln kommenterar som följande:
"Europe's centralized style means negotiating a new policy can take years, and then once it's done it may as well be cast in stone. That has benefits in predictability but America is often a more flexible laboratory for policy innovation."
Och vidare:
"We tend to think of European consumers as green, buying more organic food, putting up with subsidies for solar energy or public transport," says Cleantech's Parker. But American consumers are much faster to adopt new products and shift their habits in response to price signals or changing trends, he says. They bought more than 1 million hybrid cars in the past four years, compared with barely 200,000 sold to skeptical Europeans.
Europa ligger dock framför USA när det gäller allmänna transporter och återvinning - och utvecklingen gällande miljöomsorg är inte fulländad, men USA håller än en gång på att ta ledningen i frågan. Och med Obama-administrationen kan det komma att göras också på regeringsnivå, som gjort stora löften om att satsa på miljön och skära ner USA:s co2 utsläpp med 1/3 till 2020 och med 80% 2050. Det skulle innebära en betydligt snabbare "miljöutveckling" än den som finns i Europa.
Artikeln avslutas:
"No doubt there will be other setbacks as the nation, and the world, struggle to get the economy back on track. What's certain is that the days of America as a hopeless environmental laggard are over, and a new debate and competition between the United States, Europe and Asia has begun. If it wants, America has everything in place to lead again."
Obama kan få svårt att omstrukturera pensionssystemet
Obama har indikerat att han vill åtgärda det amerikanska pensionssystemet (social security) vars kassa, i takt med att baby-boomer generationen nu börjar pensioneras, helt enkelt inte kommer att räcka hur länge som helst. Detta problem har varit känt i årtionden och president Bush försökte på allvar ta itu med frågan efter sitt återval 2004 - och satsade våren 2005 på att kampanja för en privatisering av pensionssystemet där arbetarna får välja personliga pensionsfonder (ungefär på samma sätt som görs i Sverige). Hans förslag gick dock aldrig igenom och i efterhand har han i en intervju förklarat att han förmodligen borde ha satsat på att försöka lösa immigrationsfrågan istället.
Men pensionsfrågan är viktig; om den inte blir löst så kommer ett stort antal människor att en dag helt enkelt bli utan pensioner, eller så kommer regeringen tvingas att höja skatterna i hög utsträckning. Det förstår också President Obama - som i dagarna före presidentinstallationen sa:
“What we have done is kicked this can down the road. We are now at the end of the road and are not in a position to kick it any further,”
Efter finanskrisen - och med en Demokratisk regering - så kommer det dock förmodligen inte längre att bli tal om en privatisering av pensionssystemet. Obama har dock indikerat att han vill finansiera det hela genom att höja skatten för inkomsttagare av över 250 000 dollar - samt helt enkelt dra ner på pensionerna. Skattehöjningarna möter dock skarp kritik från Republikanskt håll och liberala Demokrater motsätter sig starkt nedskärningar i utlovade pensioner till framtida pensionärer.
Frågan är såväl lika svår som den är laddad och president Obama har tillsatt en Social Security task force, som ska utreda frågan - som för att bli lyckad helst måste lösas över partigränserna. En anledning för Demokraterna att försöka lösa frågan nu, är dock att de sitter vid makten och har alla möjligheter att skapa en lösning som passar dem själva bäst (om än inte perfekt). Men det är också många andra frågor som påkallar uppmärksamhet, och gör så snabbare och mer akut än pensionsfrågan gör. Pensionskassan beräknas i dagsläglet räcka ända till 2041 innan den är uttömd - medan däremot Medicaid och Medicare utgör ett mycket större finansiella problem. Och i dagsläget indikerar den ekonomiska krisen att alla finansiella problem förmodligen inte kommer att kunna lösas - i alla fall inte under den närmsta tiden. Obama har således framför sig att välja var han bör satsa sina kort.
Källa: New York Times
Men pensionsfrågan är viktig; om den inte blir löst så kommer ett stort antal människor att en dag helt enkelt bli utan pensioner, eller så kommer regeringen tvingas att höja skatterna i hög utsträckning. Det förstår också President Obama - som i dagarna före presidentinstallationen sa:
“What we have done is kicked this can down the road. We are now at the end of the road and are not in a position to kick it any further,”
Efter finanskrisen - och med en Demokratisk regering - så kommer det dock förmodligen inte längre att bli tal om en privatisering av pensionssystemet. Obama har dock indikerat att han vill finansiera det hela genom att höja skatten för inkomsttagare av över 250 000 dollar - samt helt enkelt dra ner på pensionerna. Skattehöjningarna möter dock skarp kritik från Republikanskt håll och liberala Demokrater motsätter sig starkt nedskärningar i utlovade pensioner till framtida pensionärer.
Frågan är såväl lika svår som den är laddad och president Obama har tillsatt en Social Security task force, som ska utreda frågan - som för att bli lyckad helst måste lösas över partigränserna. En anledning för Demokraterna att försöka lösa frågan nu, är dock att de sitter vid makten och har alla möjligheter att skapa en lösning som passar dem själva bäst (om än inte perfekt). Men det är också många andra frågor som påkallar uppmärksamhet, och gör så snabbare och mer akut än pensionsfrågan gör. Pensionskassan beräknas i dagsläglet räcka ända till 2041 innan den är uttömd - medan däremot Medicaid och Medicare utgör ett mycket större finansiella problem. Och i dagsläget indikerar den ekonomiska krisen att alla finansiella problem förmodligen inte kommer att kunna lösas - i alla fall inte under den närmsta tiden. Obama har således framför sig att välja var han bör satsa sina kort.
Källa: New York Times
Bush besöker gammal arbetsplats
President Bush som för tillfället gör sig hemmastadd i Dallas besökte igår en affär i staden där han en gång i världen jobbade som "välkomstkille" (store greeter) där han hälsade kunder välkomna. Denna gång besökte han affären en timme och hälsade på personalen - däribland dess nya "store greeter":
Se även tidigare inlägg:
Paret Bush installerar sig i Dallas 20090221
Visit msnbc.com for Breaking News, World News, and News about the Economy
Se även tidigare inlägg:
Paret Bush installerar sig i Dallas 20090221
söndag 22 februari 2009
Obama ämnar halvera statsskulden
President Obama siktar in sig på att halvera statsskulden från 1.3 biljarder dollar till 533 miljarder, under sin första mandatperiod. I sitt veckotal sa presidenten:
"We can't generate sustained growth without getting our deficits under control,"
Detta ska göras med en blandning av metoder: bland annat ska statsskulden minskas genom att insatserna i Irak trappas ned. Obama tänker också låta Bushs skattesänkningar för medborgare som tjänar 250 000 dollar eller mer, löpa ut 2011 och sen höja skatterna för dessa.
I sitt "state of the union" på tisdag förväntas Obama beskriva sina planer och visioner mer ingående. Men en annan sak han kommer att arbeta i riktning mot är någon form av allmän sjukvård. En fråga som kan komma att bli betydligt besvärligare än att halvera statsskulden.
Källor: MSNBC, Yahoo News
Se även tidigare inlägg:
Obama - videovecka 5 20090221
"We can't generate sustained growth without getting our deficits under control,"
Detta ska göras med en blandning av metoder: bland annat ska statsskulden minskas genom att insatserna i Irak trappas ned. Obama tänker också låta Bushs skattesänkningar för medborgare som tjänar 250 000 dollar eller mer, löpa ut 2011 och sen höja skatterna för dessa.
I sitt "state of the union" på tisdag förväntas Obama beskriva sina planer och visioner mer ingående. Men en annan sak han kommer att arbeta i riktning mot är någon form av allmän sjukvård. En fråga som kan komma att bli betydligt besvärligare än att halvera statsskulden.
Källor: MSNBC, Yahoo News
Se även tidigare inlägg:
Obama - videovecka 5 20090221
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)