torsdag 30 juli 2009

Omtalad öl-träff i Vita Huset

Professor Gates och polisman Crowley träffades idag som överenskommet i Vita Huset för att dricka öl tillsammans med president Obama. En fråga som ställts är dock varför inget amerikanskt öl dracks?

MSNBC diskuterar ämnet:



Här diskuterar också president Obama den uppkommade "ölträffen" männen emellan, och kommenterar hypen kring det hela:



Och här kommenteras också träffen i sig, där polisman Crowley, professor Gates, vice-president Biden och president Obama syns i bakgrunden:



Se även tidigare inlägg:

Professor Gates och polisman Crowley vill skåla med Obama 20090727

Schwarzenegger talar om Kalifornien, ekonomin och framtiden

Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger intervjuas här på Fox News om situationen i delstaten, ekonomin och om framtiden för guvernatorn, som snart lämnar sitt ämbete:

Del 1:



Del 2:



Del 3:



Se även tidigare inlägg:

Kalifornien och Texas - två exempel för nationen 20090712

Jon Stewart skojar om Geithners husmarknadsåtgärder

Obama-administrationens ambition från i vintras om att försöka fixa krisen på bostadsmarknaden som anses ligga till grund för recessionen som bröt igenom i höstas, har inte fungerat. Jon Stewart har här en komisk sketch om saken:

The Daily Show With Jon StewartMon - Thurs 11p / 10c
Home Crisis Investigation
www.thedailyshow.com
Daily Show
Full Episodes
Political HumorJoke of the Day


Se även tidigare inlägg:

Obamas husmarknadsåtgärder fungerar inte 20090718

Fler stormar kring Stormy Daniels

Porrstjärnan Stormy Daniels, som överväger att ställa upp i Louisianas senatsval nästa år, har fått en hel del problem om halsen den senaste veckan. I lördags arresterades hon efter att hennes make Michael Mosny anmält henne för misshandel i deras hem i Tampa, Florida.

De ska ha bråkat om tvätten och obetalda räkningar när hon gick lös på sin make, slog honom och kastade saker. Varken Mosny eller Daniels blev dock skadade, rapporterar polisen. Daniels togs dock in av polisen och fick snällt posera för det obligatoriska polisfotot - något som förmodligen inte kommer att gynna hennes senatsambitioner i sina försök att utmana den sittande Republikanske senatorn David Vitter, som fortfarande försöker återhämta sig politiskt från en tidigare sexskandal.

Bråket med maken är dock inte den enda stormen i Stormy Daniels kretsar.
Två dagar tidigare sprängdes hennes politiska kampanjrådgivare 38-årige Brian Welshs bil i luften i New Orleans. Det är dock inte känt om det har något med Welshs politiska engagemang att göra.

Källa: 2theadvocate

Se även tidigare inlägg:

Republikansk porrstjärna och skönhetsdrottning i politiska intriger
20090507

Porrstjärna går i kamp med Republikansk senator 20090212

Obama förlorar mark i sjukvårdsfrågan

President Obama är fortfarande USA:s populäraste politiker. Men det är en rejäl nedgång för personen som för inte särskilt längesen var landets superstjärna. Nu är han just bara det förstnämnda - en vanlig politiker. Sjukvårdsreformen är den fråga där han trots en två veckor lång kampanj inte tycks få med sig allmänheten - men även i andra frågor blir allmänheten alltmer skeptisk.

Till tröst för Obamas del så är dock allmänheten ännu mer besvikna på den Demokratiska Kongressen. MSNBC har här ett inslag om saken:



Samtidigt kan noteras att det på Capitol Hill nås vissa framgångar. Demokraterna i Kongressen har nått en uppgörelse med de konservativa Demokraterna - de sk Blue Dog Democrats. Politico har här en artikel som berättar att ett antal Blue Dog Democrats i Representanthusets Energi- och handelskommitté har gått med på att acceptera den föreslagna sjukvårdsreformen om omröstningen skjuts upp till hösten och kommitténs ledare Henry Waxman skär ner kostnaderna med 100 miljoner dollar et c. Det innebär inte att målet är nått, men att det första steget som tycktes långt nog, i alla fall nästan är taget.

Se även tidigare inlägg:

Republikanernas sjukvårdsreformmotstånd 20090729

onsdag 29 juli 2009

Obamas utrikespolitiska ambitioner i gungning

Sex månader har gått sedan Obama svors in som president i Vita Huset. Det är en åttondel av hans presidentperiod. I ett historiskt perspektiv är det inte så värst mycket tid, och Obama kan fortfarande göra en mängd olika saker, och fortfarande kan massvis av saker hända.

Likväl har det passerat så pass lång tid att en utvärdering av hans presidentskap i viss mån går att göra. Den inrikespolitiska agendan kommer förmodligen i stor utsträckning att bero på hur det går för Obamas sjukvårdsreform - att spekulera i den saken är därför ännu för tidigt.

Det finns dock ett område som det går att analysera (med öppenhet för att saker kan komma att förändras med tiden, och att analysen därför kan visa sig bli fel) - det är utrikespolitiken.

Obama bedrev en utrikespolitisk valkampanj på en, enligt mig, mycket felaktig premiss: nämligen den att Bush-administrationen var militanta hökar som hellre sköt än pratade och hellre agerade ensamma än i samförstånd med världssamfundet. Det stämde förstås inte, och läsare av den här bloggen vet att Bush levererade ett mycket snarlikt budskap te x till Iran som Obama gjorde på den iranska nyårsdagen Noruz.

Obama kampanjade dock i polemik mot föregående administrations "militanta politik" och lovade att göra tvärtom: att engagera det internationella samfundet och ge USA:s fiender en chans att förhandla.

Iran och Nordkorea:

Michael Gerson - Bushs fd talskrivare - skriver i Washington Post en artikel vad "Obama-doktrinen", om att tala med USA:s fiender - har resulterat i, och att denna inställning också tvingat in Obama i ett hörn.

Nordkorea svarade på administrationens utsträckta hand genom att testa ett kärnvapen, avfyra missiler mot USA:s allierade och återuppta sin verksamhet med plutonium-anrikning.

Irans respons var att sänka ribban för en anrikningsfabrik, skaffa fler centrifuger, hålla ett fejkat val och döda och fängsla politiska dissidenter. Gällande responsen på Obamas utsträckta hand förklarade Hillary Clinton nyligen:

"We haven't had any response. We've certainly reached out and made it clear that's what we'd be willing to do . . . but I don't think they have any capacity to make that kind of decision right now."

Hur kommer detta sig, när Obama gjort allt för att inte köra över dem och visat sig vara beredd att tala och förhandla?

Gerson skriver:

"Obama's diplomatic hand has been extended for a while now. Fists remain clenched. This is not because some magical diplomatic words remain unspoken. It is because of the nature of oppressive regimes themselves.

Such regimes are often internally preoccupied. Precisely because they lack genuine legitimacy, they spend large amounts of time and effort maintaining their fragile authority, consolidating power and managing undemocratic transitions. North Korea confronts a succession crisis. Iran deals with growing dissent and clerical division. Both tend to make calculations based on internal power struggles, not some rational calculation of their external image and interests. They are so inwardly focused that they do not have, as Clinton said, "any capacity" to respond to engagement. It is questionable in these cases whether we currently have any serious negotiating partners at all."


Han förklarar vidare att såväl Nordkorea som Iran legitimerar sin egen existens genom sin anti-amerikanism. Om dessa regimer skulle sluta peka ut USA som den stora fienden, så skulle ett av deras sätt att legitimera sig själva försvinna.

Obamas offentliga kampanj för att engagera sig med fienden leder även till en annan oönskad konsekvens; nämligen den att när den utsträckta handen gång på gång tillbakavisas, så gör det att förhandlingsmöjlighetens begränsade natur också visas upp lika synligt - vilket istället bygger upp en grund för konfrontation.

En mycket intressant, och logisk slutsats. I statsvetenskap så beskrivs ganska ingående att det finns olika former av förhandlingar - och att det många gånger finns goda orsaker att inte förhandla öppet, just för att inte tvinga in sig i situationer där konflikt i slutändan blir den enda möjliga väg att gå, eftersom man så öppet stängt vägarna till andra lösningar.

Problemet med Iran och Nordkorea är inte att USA varit för hårda, för kalla, för avvisande eller för imperialistiska. Problemet med Nordkorea och Iran (länder som avrättar dissidenter, låter sitt folk svälta, behandlar kvinnor värre än vi i väst behandlar boskap et c) - baserar sitt statsbygge på en ideologi som inte är förenlig med vår demokratiskt västerländska ideologi.

Ryssland:

Iran och Nordkorea är två ideologiska statsbyggen - och just därför bör det inte finnas någon möjlighet till kompromiss med dessa. Det finns dock andra nationer där förhandlingar tveklöst är rätt väg att gå. Ett sådant land är Ryssland. Ryssland är inget ideologiskt statsbygge - det är inget Sovjetunionen (som te x nuvarande Nordkorea fortfarande är). Ryssland är ett land som visserligen inte har samma syn som västvärlden i alla avseenden, men likväl ett land med ett i jämförelse med Iran och Nordkorea, mycket civiliserat statsbygge och en demokratisk maskin - som måhända inte är i nivå med västvärldens, men likväl demokratisk.

Här finns alla möjligheter i världen för Obama-administrationen att faktiskt förhandla. Obamas vice-president Joe Biden har dock ställt till trubbel när det gäller relationen med Ryssland, genom att tala om ryssarna på ett sådant sätt som han istället borde tala om Iran och Nordkorea.

Real Clear World har här en artikel vid namn "Biden's Big Mouth Bites Russia", där författaren Malou Innocent skriver:

"Vice President Joe Biden recently claimed that, because Russia’s economy is “withering,” Moscow will have to bend to the West, specifically on issues relating to the former Soviet republics and the reduction of its nuclear arsenal. But what Mr. Biden seems to be forgetting is the important role that Russia can play in the war in Afghanistan – after all, the road to Kabul runs through Moscow."

Ryssland inte är förpliktigad att låta USA resa genom sitt land för att bedriva sitt krig i Afghanistan men har nu tillåtit USA att göra just detta, vilket för USA:s del är en enorm vinning - men ingen självklarhet. Artikeln fortsätter:

"Russia recently allowed—after nearly eight years of war—the United States to use its airspace to transport troops and military equipment into Afghanistan. After Mr. Biden’s comment, there appears to be a gap between the Obama administration’s objective of stabilizing Afghanistan and the means with which they hope to achieve it. Gratuitously antagonizing Russia risks prompting officials in Moscow to either retract their concession on Afghanistan, to pressure Central Asian republics to act in kind – or both."

Artikeln avslutas lite senare:

"Earlier this month, President Obama and his Russian counterpart, Dmitry Medvedev, signed a deal to allow the United States to use Russian airspace to transport troops and lethal military equipment into Afghanistan. But if Washington is serious about stabilizing Afghanistan and working collaboratively—rather than unilaterally—in limiting the spread of nuclear weapons to rogue regimes, Obama cannot afford his second in command making unpredictable and disparaging remarks."

En mycket tänkvärd iakttagelse. Obama-doktrinen baseras på att sträcka ut en hand till alla, helt oavsett om detta fungerar eller ej. I många fall fungerar det inte - men i de fall där det faktiskt fungerar har Obama inte råd med en vice-president som hotar att stjälpa också de relationerna.

I höstens val talades det mycket om huruvida Sarah Palin var kompetent att vara vice-president (och tänkbar president) eller ej. Mycket antyder att hon inte var var det. Samma fråga ställdes dock inte om Joe Biden, vars ålder och tid i senaten gjorde att hans kvalitéer togs för givet. Joe Biden har dock gång på gång visat att han helt enkelt inte håller måttet. Al Gore var en utmärkt vice-president till Bill Clinton, Cheney en utmärkt sådan till Bush. Joe Biden däremot, spelar inte ens i närheten av deras division.

Obamas utrikespolitik haltar redan på ett ben. För att undvika att det andra benet också går av och politiken helt trillar omkull skulle han göra gott i att skaffa sig en mer kompetent vice-president. Hillary Clinton är visserligen en utmärkt utrikesminister - men på frågan om Obama valde rätt vice-president, så indikerar allt mer att han borde ha valt den kandidat i det Demokratiska primärvalet som hade i princip lika stort förtroende som han själv. Och det var inte Joe Biden.


Källor: Washington Post, Real Clear World

Se även tidigare inlägg:

Clinton rensar rent efter Bidens misstag 20090728

Biden besöker Ukraina och Georgien (och provocerar ryssarna) 20090726

Talibaner hotar Sverige

Efter den svenska ISAF-styrkans insats förra veckan när tre talibaner sköts ihjäl, hotar nu talibanerna att döda svenskar.

Zamir - en 40-årig taliban, säger enligt SVD:

- Tre av oss blev martyrer. Men hämnden kommer - kanske inte i dag eller i morgon eller nästa vecka, men den kommer. Svenskar kommer att dödas. Men just nu är vårt mål att sabotera valet.


Jag har tidigare i denna blogg gnällt en del för att Sverige spenderar stora resurser på en styrka i Afghanistan som inte gör speciellt mycket och inte deltar i aktiva strider. Det verkar nu börja förändras.

Sverige bör naturligtvis inte ge efter för hot från talibaner eller islamister, vare sig inom eller utanför Sveriges gränser. Istället bör ISAF-styrkan förstärkas och samarbetet med USA-alliansen ökas ytterligare. Talibanerna är fanatiska avskum måste besegras - inte främst för vår skull, utan för alla miljoner flickor och pojkar i Afghanistan som förtjänar en betydligt bättre värld än den talibanerna erbjuder.

Svenska politiker har här ett stort ansvar: inrikespolitiskt är det svenska politikers uppgift att försvara den svenska säkerhetspolisen och dess arbete för att skydda Sveriges säkerhet, och utrikespolitiskt att sätta upp tydliga och klara mål för de svenska utlandsstyrkorna och därefter ge dem alla resurser som behövs för att uppnå de målen.

Källa: SVD

Se även tidigare inlägg:

Soldat tillfångatagen av talibanerna 20090719

Svenska somalier strider för islamisterna
20090529

Republikanernas sjukvårdsreformmotstånd

Rachel Maddow diskuterar här Republikanernas anti-sjukvårdsreformsstrategi och intervjuar Demokraternas tidigare ordförande och tidigare presidentkandidat Howard Dean:



Se även tidigare inlägg:

Republikanskt stöd behövs för godkänd sjukvårdsreform 20090727

tisdag 28 juli 2009

Clinton rensar rent efter Bidens misstag

I mitt inlägg "Biden besöker Ukraina och Georgien (och provocerar ryssarna)" från den 26 juli, ställde jag frågan om "det inte hade varit vettigare att skicka Hillary Clinton till de fd öststaterna istället för Joe Biden, som är lika beräknelig som en lynnig byracka".

Wall Street Journal skrev igår den 27 juli en artikel med rubriken "Clinton Reassures Moscow on 'Reset'" följande:

"U.S. Secretary of State Hillary Clinton said the Obama administration considered Russia a "great power" and wanted it to be a strong and prosperous country, in an apparent effort to reassure Moscow that the White House remains committed to efforts to "reset" bilateral relations.

Mrs. Clinton made the remarks in response to a question about Vice President Joe Biden's suggestion, during a Wall Street Journal interview published on Saturday, that Russia's weakening economy was likely to make it more amenable to cooperate with the West on national security issues.

"We view Russia as a great power," Mrs. Clinton said on NBC News's "Meet the Press" on Sunday. "Every country faces challenges. We have our challenges, Russia has their challenges. There are certain issues that Russia has to deal with on its own."

Hon försvarar sedan Bidens uttalande och förklarar att Biden var den första representanten för Obama-administrationen som förespråkade en "reset" i relationen mellan Ryssland-USA redan i februari - vilket förvisso är sant, och som det visar på Clintons goda minne att hon kommer ihåg. Biden agerade dock under sitt besök i Ukraina och Georgien som om han inte minns ett skvatt av vad han sagt några månader tidigare. Den konservativa tankesmedjan New Majority har en egen rubrik på artikeln i Wall Street Journal som helt enkelt lyder: "CLINTON CLEANS UP AFTER BIDEN RUSSIA GAFFE" - en beskrivning betydligt mer passande, och Clinton bevisade att det, som svar på min fråga, förmodligen hade varit vettigare att skicka henne än Joe Biden till så politiskt hett område som Georgien.

Källa: Wall Street Journal

Se även tidigare inlägg:

Biden besöker Ukraina och Georgien (och provocerar ryssarna) 20090726

måndag 27 juli 2009

Aspirerande Bush-mördare får höjd dom till livstid

Den 28-årige Ahmed Omar Abu Ali, som dömdes ursprungligen till 30 års fängelse för att ha gett information till Al Qaida och planerat att mörda president George W. Bush, får nu domen höjd till livstids fängelse.

Distriktsdomare Gerald Bruce Lee säger att den nya, hårdare domen, tar i akt att Ahmed Omar Abu Ali aldrig tagit avstånd från Al Qaida, och att en annan amerikan, som kallats "the american taliban" - John Walker Lindh - fick 20 års fängelse för att ha planerat att strida i Afghanistan, medan Abu Ali däremot aktivt riktade in sig på att attackera USA och gick med i Al Qaida efter 9/11 - till skillnad från Lindh som gick med innan attacken.

I ett uttalande i domsalen förklarade Abu Ali:

"I would like to remind you that you too will appear before the divine tribunal with me and everyone else. That day there will be no lawyers ... If you are comfortable with that, you can decree what you will."

Något domaren också gjorde. Och Abu Ali kommer att få spendera resten av sitt liv i ett mycket otrevligt amerikanskt fängelse. Det är en hård dom mot en mycket ung man, som trots allt skulle kunna förändras i fängelset på samma sätt som många andra unga män med tiden gör.

Abu Ali kan dock delvis ha sig själv att skylla. David Laufman - en assisterande åklagare som åtalade Abu Ali 2005 säger:

"Abu Ali's utter refusal to express even a scintilla of remorse for his conduct or a repudiation of his association with al-Qaida clearly contributed to the court's determination," sa Laufman. "What did come out today was that this is a hard-core jihadist."

Huruvida han kommer att få någon chans till tidsbestämt straff, och huruvida han förtjänar en sådan möjlighet eller ej, måste nu tiden få utvisa. Abu Ali hade tidigare klagat över att han inte fick läsa Obamas böcker - om han tillåts det, kanske han också har möjlighet att förändras.

Källa: Yahoo News

Se även tidigare inlägg:

Potentiell presidentmördare förvägras läsa Obamas böcker 20090710 (OBS: i det inlägget sägs att Abu Ali överklagat domen på 30 år - det korrekta är dock att det var åklagarsidan som överklagade och sökte livstid)

Ralph Reed vill starta Christian Coalition 2.0

Under 1980 och 1990-talet så var den kristna högern en faktor att definitivt räkna med i amerikansk politik. Grundbultarna i denna rörelse utgjordes då av Jerry Falwells Moral Majority, James Dobsons Focus on the Family och på 1990-talet av baptistpastorn Pat Robertsons organisation Christian Coalition - där den då unge Ralph Reed var ansiktet utåt för den kristna koalitionen.

De senaste tio åren har den "kristna högern" dock i princip tynat bort från det offentliga rummet (och lever bara kvar i en fett laggande svensk myt om en "mäktig amerikansk kristen höger"). Kärnväljarna kvarstår dock utan tvekan och är en faktor alla amerikanska politiker måste ta i akt - men deras direkta inflytande är inte tillnärmelsevis lika stort som förr.

1988 ställde Pat Robertson upp som Republikansk presidentkandidat, och utmaningen fanns till och med att George Herbert Walker Bush skulle välja denne till vice-president (vilket han naturligtvis inte gjorde. Om sen det val han gjorde var bra är en helt annan sak). En person så representativ för den kristna högern skulle ha mycket svårt att idag nå så långt i politiska sammanhang.

I valet 2000 och 2004 så spelade den kristna högerns kärnväljare en viktig roll för valet och återvalet av George W. Bush - och Ralph Reed arbetade då som Bushkampanjens länk till de evangelikala kristna. 1999 talade alla Republikanska presidentkandidater (utom John McCain) på Christian Coalitions årliga konferens. Bush själv hade dock en betydligt mjukare ton än den gamla kristna högern som på 1980- och 1990-talet främst förknippades med religiös sexualmoral (mot fri sex, mot bögsex, mot aborter, mot homoadoptioner, mot pornografi, mot... et c). Den kristna högern sysslade förstås också med mer "positiva" frågor - som försvar för religionsfrihet, en stark tilltro på konstitutionen, hjälparbete bland fattiga et c - men moralfrågorna var tveklöst de som gjorde dem mest kända, mest omtyckta och mest oomtyckta.

Den kristna högern fanns också i valet 2008. Republikanernas kandidat Mike Huckabee, var också han, i likhet med Pat Robertson, baptistpastor och drog många evangelikala röster som tidigare hade dragits till den kristna högern.

Sarah Palin
identifierade sig också med denna rörelse och lät sig mitt under valkampanjen radiointervjuas av James Dobson för Focus on the Family. Hon entusiasmerade också tveklöst den kristna högerns kärnväljare som aldrig känt någon djupare kärlek till John McCain (i synnerhet inte sen han i valet 2000 kallade Pat Robertson och de andra profilerna för "intoleransens agenter").

Palin och Huckabee kan tyckas mycket nog. Men med blicken i backspegeln så hade den kristna högern 2008 tagit ytterligare ett rejält steg bakåt. I presidentvalet 2008 var det snarare den kristna vänstern, som personifierad i Barack Obama, tog ett stort steg framåt - och Obama lyckades på ett sätt som få Demokratiska kandidater efter Jimmy Carter, att tilltala evangelikala kristna.

Nu planerar dock den kristna högern en come-back. Ralph Reeds nya projekt är att starta upp en ny variant av Christian Coaltion. Den kommer dock att te sig lite annorlunda än Pat Robertsons organisation:

“This is not going to be your daddy’s Christian Coalition,” sa Reed i en intervju där han beskrev sin nya organisation som kommer att heta Faith and Freedom Coalition. “It has to be younger, hipper, less strident, more inclusive and it has to harness the 21st century that will enable us to win in the future.”

Reed - som var Christian Coalitions främsta ansikte utåt under stora delar av 1990-talet, och av Time Magazine förklarades vara the “right hand of God” - säger att han dock denna gång är mindre intresserad av att själv synas. Vad han vill med sin organisation är främst att träna en ny generation konservativa ledare, volontärer och aktivister och att göra detta inte minst med hjälp av Internet. Reeds organisation kommer också att försöka nå bortom klassika Republikanska marker bland vita evangelikala och trogna katoliker - och även rikta in sig mer mot svarta och latinoamerikaner.

"There's a whole rising generation of young leaders in the faith community, and rather than nab the publicity I did at Christian Coalition, I want to cultivate and train that rising generation," sa Reed. "One question is, who is our future Barack Obama, doing local organizing just like he was in the 1990s?"

Idén till organisationen fick Reed efter valförlusten 2008 när Obama slog en spricka i den tidigare väldigt Republikanska, vita evangelikala väljarkåren. Denna grupp vann Bush år 2004 med 79% - John Kerry, Demokraternas dåvarande kandidat, fick 21% av gruppen. Men Obama fick däremot 26%. Reed förklarar dock att Obama förmodligen hade fått ännu högre procentantal om McCain inte tagit in Sarah Palin som vice-presidentkandidat:

"Palin was a much bigger asset to McCain than Biden was to Obama,"
fortsatte Reed. "As an authentic conservative and as a woman of faith, she brought a huge injection of energy."

Med organisationen Faith and Freedom Coalition vill dock Reed upprätta Republikanernas fäste bland de evangelikala. På sin sida har han Gary Marx - som under Republikanernas primärval förra året arbetade för Mitt Romney.

Reed förklarar vidare att de evangelikala idag har ett helt annat perspektiv än evangelikala hade för 20 år sedan. För 20 år sedan var evangelikala en ny företeelse i politiken - idag är de en etablerad sådan.

"Twenty years ago, we never had people who had been the chief speechwriter to the president or senior staff at the Justice Department and all that has changed", förklarade han.


I dagsläget behöver Republikanerna all hjälp de kan få i kampen om de evangelikala väljarna. Om Reed lyckas med sina ambitioner återstår dock att se - men med rätt strategi, och med rätt människor så har han goda chanser att åstadkomma åtminstone något. I glappet mellan Reeds tidigare engagemang har Rick Warren smått börjat ta över som den evangelikala världens ansikte mot politiken. Denne har dock länge haft just den breda inkluderande synen på evangelikala som nu också Reed tänker satsa på. Vad för slags relation de två kommer att utveckla i det arbetet återstår att se.

Källor: US News, Atlanta Metro

Se även tidigare inlägg:

Sarah Palin talar med James Dobson om tron etc
20081024

Rick Warren - den nya kristna högerns nya ansikte? 20081221

Professor Gates och polisman Crowley vill skåla med Obama

Professor Gates som arg och ilsken arresterades av polisman Crowley i sitt hem i Cambridge förra veckan har gått med på att ta en öl i Vita Huset tillsammans med polisman Crowley och president Obama.

Obama som mot sin vilja drogs in i rasdebatten som följde arresteringen mer än han hade tänkt, ringde i efterhand upp såväl polisman Crowley som professor Gates - och inbjöd dem på ett förslag från polisman Crowley till att träffas och ta en öl tillsammans i Vita Huset.

Gates sa i lördags att han var villig att dricka en fredsbringande öl tillsammans med president Obama och polisman Crowley, och skrev i ett nyhetsbrev:

"I am pleased that he, too, is eager to use my experience as a teaching moment, and if meeting Sgt. Crowley for a beer with the president will further that end, then I would be happy to oblige,"

När träffen blir av återstår att se. Alla tre har heltidsjobb, och presidenten mer än så - men desto större anledning till en avslappnande paus. Slutet gott, allting gott.

Källa: Reuters

Se även tidigare inlägg:

Obamas självförvållade men oönskade rasistdebatt 20090724

Bushadministrationen övervägde att sända trupper till Buffalo

Bushadministrationen övervägde 2002 att sända trupper till Buffalo, New York för att arrestera en grupp av terroristmisstänkta. Vice-president Cheney, den juridiske rådgivaren David S. Addington och andra inom administrationen förespråkade alternativet och menade att en föreskrift från Justitiedepartementet från den 23 oktober 2001 gav regeringen rätt att använda militären inom landets gränser mot Al Qaida om det rörde sig om en nationell säkerhetsfråga snarare än en lagupprätthållande insats.

Konstitutionen och diverse lagar sätter dock strikta restriktioner som i princip förbjuder militären att användas inom landet. Om förslaget hade godkänts så hade det därför varit en ej tidigare historiskt föreskriven handling - och något som inte skett sedan inbördeskriget.

Andra inom administrationen motsatte sig dock idén - däribland Condoleezza Rice, som då var Bushs nationella säkerhetsrådgivare, hans toppadvokat John B. Bellinger III, FBI-chefen Robert Mueller och Michael Chertoff - som då var chef för Justitiedepartementets kriminalavdelning.

Förslaget ledde fram till minst ett topp-levelmöte, innan president Bush slutligen sa nej till förslaget och istället beordrade FBI att gripa männen.

Källa: Yahoo News

Sarah Palins farväl-tal

Sarah Palin sa igår tack och hej och avslutade sin tjänst som guvernör med ett tal som inte avslöljade speciellt mycket om hennes framtidsplaner, men likväl lät väldigt snarlikt ett kampanjtal, med en känga åt allmän media, en lovprisning till landets soldater, citat från författningsfäderna och en resumé över de saker hon gjort under sin tid som guvernör i delstaten.

Sarah Palin är inte den bästa politikern i USA, men däremot fyller hon en viktig roll i det Republikanska partiet och hennes grundläggande politiska ideologi är - helt oavsett hennes personlighet - bättre än Demokraternas. En ideologi hon förhoppningsvis kommer att spendera sin framtid med att förespråka helt oavsett vad hon än sen gör rent praktiskt. Här är talet:



Se även tidigare inlägg:

Lettermans adjö till Sarah Palin 20090726

Sarah Palins chanser 2012?
20090719

Republikanskt stöd behövs för godkänd sjukvårdsreform

För att få igenom en sjukvårdsreform kommer Demokraterna trots sitt stora övertag i båda kamrar att behöva hjälp från Republikanerna.

"Look, there are not the votes for Democrats to do this just on our side of the aisle," sa den Demokratiske senatorn Ken Conrad från North Dakota, som också är ordförande för Senatens budgetkommitté.

I Representanthuset har Demokraternas taleskvinna Nancy Pelosi sagt att hon där har samlat de röster som behövs för att godkänna ett förslag till sjukvårdsrefrom.

"When I take this bill to the floor, it will win. We will move forward, it will happen," sa Pelosi.

Men alla Demokrater är inte lika säkra. Den Demokratiske Kongressmannen Jim Cooper från Tennesse, som också är medlem i den konservativa Demokratiska gruppen "Blue Dog Democrats", säger att han tvivlar på att Representanthuset kommer att kunna godkänna något förslag, och att även det råder enhet kring 70-80% är det viktigt att också få det andra rätt.

Frågan är dock Demokraterna kommer att få den hjälp som de tycks behöva av Republikanerna? Inget tyder för närvarande på den saken.

"The only thing bipartisan about the measure so far is the opposition to it," sa Senatens Republikanske minoritetsledare Mitch McConnell.

Och den Republikanske senatorn Jim DeMint, som tidigare sa att sjukvårdsreformen kan komma att bli Obamas Waterloo - den fråga som knäcker honom, sa:

"Republicans want to protect the right of Americans to make their own health care decisions, to pick their own doctors and their own plans. We could have a plan in a few weeks if the goal is not a government takeover. We've never seen the government operate a plan of any kind effectively and at the budgets we talked about."

Än är loppet inte kört för Obama i denna fråga. Men inte mycket tyder på att processen kommer att gå lika snabbt som han hade hoppats - och en utdragen process riskerar att kritiken ökar ytterligare - vilket var vad som hände när Bill Clinton under 1990-talet tog alltför lång tid på sig med att försöka genomdriva sin sjukvårdsreform - vilket då inte gick.

Källa: Yahoo News

Se även tidgiare inlägg:

Obama - videovecka 27 20090725

Tom Daschle talar om sjukvårdsreformen så här långt 20090724

Ordkriget om sjukvårdsreformen trappas upp 20090724

söndag 26 juli 2009

Intervju med Hillary Clinton om Obama och världen

Utrikesminister Hillary Clinton intervjuades på dagens Meet the Press och talade under en hel timme om alltifrån hotet från Nordkorea till sin relation med president Obama:



Se även tidigare inlägg:

Hillary Clinton åker till Indien
20090722

Biden besöker Ukraina och Georgien (och provocerar ryssarna)

Joe Biden har den senaste veckan besökt Ukraina och Georgien. Det var en inställsam resa. I Ukraina förklarade han att Ukraina hade de vackraste kvinnorna i världen, och i Georgien fördömde han skarpt ryssarnas invasion förra året och sa att ryssarna "used a pretext to invade your country" - och förklarade vidare att ryssarna ville förstöra Georgiens ekonomi för att övertyga dess folk om att demokrati inte fungerar. Biden sa också att han skulle "tell the rest of the world we should not in any circumstance recognize the independence of South Ossetia or Abkhazia,"

"Russia has to make some very difficult, calculated decisions," sa Biden i en intervju i slutet av sin resa. "They have a shrinking population base, they have a withering economy, they have a banking sector and structure that is not likely to be able to withstand the next 15 years, they're in a situation where the world is changing before them and they're clinging to something in the past that is not sustainable."

Wall Street Journal kommenterar hans ord:

"The remarks ...are among the administration's most critical of Russia's current role in the world, and come just weeks after President Barack Obama insisted that the U.S. seeks a "strong, peaceful and prosperous Russia" in an address at his high-profile July summit in Moscow with Russian President Dmitry Medvedev."


I en intervju den 23 juli med Wall Street Journal talade Biden också rakt på sak om sin syn på Putin etc. Bland annat fick han frågan om han trodde att Ryssland skulle gå med på att inte behandla forna Sovjetstater som sin "intressesfär", varpå Biden sa:

"I don't expect the Russians to embrace -- particularly this government, particularly Putin -- to embrace the notion that [they should] reject a sphere of influence. But I do expect them to understand we don't accept a sphere of influence."

Ett uttalande som säkert också innehåller en stor del sanning, men eftersom alla redan vet att Ryssland inte accepterar Georgiens alla krav, så är frågan förstås om det inte bara resulterar i onödiga provokationer att uttrycka sig som Biden gjorde. Moskva kommenterade också Bidens uttalande. New York Times skriver i en artikel om saken:

"Speaking on the heels of his trip to Georgia and Ukraine, Mr. Biden said flatly that the Obama administration would make no deals and accept no compromises with the Kremlin in exchange for better relations.

Russia itself, he said, should find it in its own interest to repair relations.

The Kremlin immediately responded to the comments, made in an interview with The Wall Street Journal, with a demand for a clarification of the administration’s intentions toward Russia, saying essentially that it was receiving a mixed message so soon after President Obama had visited Moscow for the summit meeting.

Calling the criticism “perplexing” in light of the diplomatic overtures initiated by the United States and described as “pressing the reset button,” the chief foreign policy adviser to President Dmitri A. Medvedev told the Interfax news agency, “The question is: who is shaping the U.S. foreign policy, the president or respectable members of his team?”


New York Times skriver vidare hur Obamas presstalesman Robert Gibbs försökte förlika vice-presidentens ord med presidentens åsikt:

The White House did not back away from the vice president’s remarks on Saturday, but attempted to smooth over the frayed relations with Russia.

"The president and vice president believe Russia will work with us not out of weakness but out of national interest,” Robert Gibbs, the White House press secretary, said in a statement on Saturday night.

Invasionen av Georgien förtjänar förstås tveklöst att fördömas. Men Biden är inte den mest taktiska i president Obamas kabinett, och man kan undra om det inte hade varit vettigare att skicka Hillary Clinton till de fd öststaterna istället för Joe Biden, som är lika beräknelig som en lynnig byracka - i synnerhet när Georgien-invasionen är en sak som för flera månader sedan (då mycket korrekt) fördömdes skarpt, men varefter USA och Ryssland försökt trycka på "reset" och slå an på en mer försonlig linje som såväl president Obama som president Medvedev önskat.

Obama skämtade härom månaden om att han de kommande hundra dagarna skulle lära sig att frångå sin teleprompter, men att Joe Biden däremot skulle lära sig att hålla sig kvar vid den. Biden gör nog gott i att lära sig det så snabbt som möjligt.


Källor: Washington Post, Wall Street Journal, New York Times, Fox News Moscow Times

Se även tidigare inlägg:

USA och Ryssland drar ner på kärnvapnen 20090707

Charlie Crist förklarar att han inte vill sprida Nazist-film

Floridas guvernör Charlie Crist fick en kopia av den nazistiska propagandafilmen Jud Süß, och hans kontor skickade ett automatiskt brev för att tacka givaren John Ubele för gåvan - ett brev som förklarade att guvernör "Crist would be delighted to share the DVD with the people of Florida."

John Ubele tillhör dock en grupp vid namn Nationalist Coalition, som förespråkar "Vit aktivism" - och som utan succé kampanjade för att komma in i delstatens lagstiftande församling, och filmen han gav till Crist är en nazistfilm.

Guvernörens kontor har dock nu förklarat att det var ett pinsamt misstag att skicka tackbrevet, men att det skickades automatiskt och att Crist själv aldrig såg brevet.

Crist som kandiderar också för Floridas plats i nästa års senatsval, och leder rejält över hans partikollega Marco Rubio. Förmodligen kommer den här incidenten inte att ändra den ställningen.

Källa: Central Florida News13

Se även tidigare inlägg:

Möt Marco Rubio - kanske Floridas kommande Republikanske Senator? 20090527

Iran hotar att slå till mot israeliska kärnkraftverk

Ledaren för Irans revolutionära garde sa igår att Iran skulle slå till mot Israels kärnkraftverk om den judiska staten attackerade Iran.

"If the Zionist regime attacks Iran, we will surely strike its nuclear facilities with our missile capabilities. Our missile capability puts all of the Zionist regime within Iran's reach to attack," sa general Mohammed Ali Jaafari.

I vanliga fall är det förstås det omvända talet som är mest vanligt - att Israel hotar att slå till mot Irans kärnkraftverk. En sak som bör ihågkommas i den situationen är att Israel - till skillnad från Iran - inte är någon teokratisk diktatur som skjuter demonstranter och stenar kvinnor till döds för brott mot statens gudomliga manslagar.

Det tråkiga med Jaafaris resonemang är dock att det förmodligen stämmer. Irans militära kapacitet är idag större än den var för fem år sedan. En enkel logik torde därför ha varit att USA och Israel borde ha anfallit Iran för fem år sedan - istället för att vänta, och därigenom ge Iran större möjligheter att orsaka verklig stor skada.

Historien är fylld av bevis på när nationer väntat för länge i rädsla för att priset att betala är för högt, vilket bara inneburit att priset blivit ännu högre att betala vid ett senare tillfälle. En slags militär ränta betalad i blod och lidande, beräknad utifrån den rädsla som gjort att goda, men naiva makter - hellre valt att lita på en opålitlig fiende med med värdelösa värderingar - istället för att fast och beslutsamt från första stund göra det rätta.

Källa: CNN

Se även tidigare inlägg:

P1:s program "Konflikt" försvarar Obamas tama Irankritik 20090706

Neda: "Irans ängel" 20090623

Lettermans adjö till Sarah Palin

Alaskas guvernör Sarah Palin avgår idag och håller i eftermiddag sin farväl-adress. David Letterman som förra månaden bollade kommentarer fram och tillbaka med Palin har också han sin farväl-hälsning till henne:



Se även tidigare inlägg:

Sarah Palins chanser 2012? 20090719

Palin godtar Lettermans ursäkt 20090616

lördag 25 juli 2009

Obama - videovecka 27

Obama talar vidare om sjukvårdsreformen och lägger tyngdvikten på de människor som har det svårt i det system som nu finns:



Se även tidigare inlägg:

Obama - videovecka 26 20090718

Potentiella risker för Holder vid tortyrutredning

I samband med Leon Panettas avslöjande av ett gammalt CIA-program tänkt att mörda Al-Qaida operatörer, som tidigare vice-president Cheney manat CIA att hemlighålla för Kongressen så överväger Justitieminister Eric Holder än en gång att inleda en utredning av förhörsmetoderna av terroristmisstänkta efter 9/11 - något den Demokratiske kongressmannen John Conyers som är ordförande för Representanthusets juridik-kommitté också manar honom till. Conyers sa nyligen att Holder "must appoint a special counsel to review the Bush administration abuses of power and misconduct. A criminal probe — he's got to do that."

En rad problem finns dock med detta - och problem som kan komma att få konsekvenser för honom personligen.

På hans sida står Obamas uttalande om att kriminella handlingar bör åtalas. Men Obama har också sagt att han vill undvika att hans administration distraheras från sin agenda genom bakåt-riktade undersökningar.

Holders nya ambition är att fokusera utredningen på de CIA-agenter som gick över linjen i förhållande till de restriktioner Bush-administrationen satt upp. Detta förhållningssätt medför dock två problem:

Dels kan det få politiska konsekvenser om Holder fokuserar en utredning enbart på agenter längst ner i kedjan, trots att många av dessa (som te x Lynndie England i tortyrskandalen från Abu Ghraib) menar att det hela skedde på order uppifrån.

Det andra problemet är att just det resonemanget skulle få en aggressiv åklagare att inte nöja sig, utan sedan följa kedjan nerifrån och upp - vilket skulle innebära just den breda, öppna kriminalutredning som Obama-administrationen vill undvika.

CIA är heller inte nöjda med Holders idé. CIA:s talesman Paul Gimigliano säger till New York Times gällande förhörsmetoderna Holder vill utreda:

“The Department of Justice knows — and has known for years — the details of the agency’s past interrogation practices. This has all been reviewed and dealt with before.”


En utredning kring saker som begåtts fel är inte felaktigt. Däremot riskerar Holder helt klart att sätta regeringen på koalitionskurs med CIA, och få dessa att anse att deras egen regering anser dem vara en negativ - och inte en positiv kraft i världen. Något som vore mycket illavarslande eftersom det inte skulle motivera underrättelsetjänsten att göra sitt yttersta mot världens verkligen destruktiva organisationer.

USA:s tidigare Republikanske FN-ambassadör John Bolton skriver i en artikel för Washington Times följande:

"The Obama administration and its congressional supporters committed major blunders last week by canceling, leaking and then deciding to investigate a highly classified program to eliminate al Qaeda leaders.

...Why this should be so is puzzling. America's military forces have properly and legitimately been hard at work killing terrorists and destroying their capabilities since the murderous attacks of Sept. 11, 2001...

...America was attacked with deadly force on Sept. 11 and before, and we are entitled to respond in self-defense, including using deadly force, until the threat from the terrorists and their state sponsors is ended.

These are principles both moral and legal in the United States. Americans think their government should provide for their "common defense," in the Constitution's phrase, and they have little patience with politicians who cringe at taking the necessary steps to do so, in both defense and intelligence.

The Obama administration ignores this widespread and entirely understandable thinking at its peril. When and where clandestine operations, including assassinations, can be effective is obviously a difficult question but it is one that has to be answered based on the circumstances presented, not through partisan arguments couched at the bumper-sticker level. In fact, unlike the administration, most Americans probably were more surprised and distressed that the CIA assassination plan was never implemented than that it existed."


Källor: Yahoo News, New York Times, Washington Times

Se även tidigare inlägg:

Representanthuset tänker utreda CIA:s program 20090718

fredag 24 juli 2009

Nordkorea avrättar kvinna som delat ut biblar

Nordkorea avrättade förra månaden offentligt en 33-årig kvinna som delat ut biblar. Bibeln är olaglig i nationen, och Ri Hyon Ok - som var hennes namn, anklagades också för att spionera för Sydkorea och USA. Hon avrättades i staden Ryongchon i nordvästra delen av landet, på gränsen till Kina.

Hennes föräldrar, make och tre barn sändes till ett koncentrationsläger dagen därpå; en av skrämselmetoderna Nordkorea använder sig av, att straffa en persons familj om någon gör något som misshagar regimen.

Nordkorea säger utåt att de har religionsfrihet - men i verkligheten råder strikta restriktioner kring religion i landet, vars dyrkan i praktiken kretsar kring personkulten kring nationens grundare Kim Il Sung och sonen Kim Jong Il (som det för övrigt rapporteras om lider av cancer - något ingen bör sörja över).

Nordkoreas regering har auktoriserat fyra kyrkor: en katolsk, två protestantiska och en ortodox. De kyrkorna är dock mest till för utländska besökare och vanliga nordkoreaner tillåts inte närvara, och USA:s utrikesdepartement rapporterade förra året att det inte existerar någon genuin religionsfrihet i den slutna kommunistnationen. Trots det finns det uppskattningsvis omkring 30,000 hemligt kristna i landet.

Situationen i Nordkorea liknar väldigt mycket den som fanns i fd Sovjetunionen - och även i Kina, där kristendom och andra religioner fortfarande förföljs, om än numera inte lika obarmhärtigt som i Nordkorea.

Källa: Fox News

Se även tidigare inlägg:

Nordkorea misstänks för cyberattack 20090709

Obamas självförvållade men oönskade rasistdebatt

Obama har fått ett nytt problem om halsen i en tid när han minst av allt behövde det. Det hela började med att den kände svarte Harvard-professorn Henry Louis Gates arresterades i sitt eget hem i Cambridge, Massachusetts av en vit polisman. Detta är vad som hände:

Gates hade återvänt till sitt hem från en resa men fick inte upp ytterdörren till huset. Tillsammans med sin chaufför gick han därför och hämtade verktyg för att försöka komma in. En person i närheten såg incidenten och trodde att det rörde sig om ett inbrott och ringde polisen. När polisen kom befann sig Gates redan inne i huset, polisen ville dock ha bevis på att han verkligen bodde där och att det var hans hus - och därefter går historien om vad som hände i sär. CNN har här ett inslag om saken:



Denna händelse väckte i samma stund en nationell debatt till liv - om huruvida svarta har lättare för att sättas dit av poliser eller ej. Men det stannade inte där. President Obama höll i onsdags en stor presskonferens för att försvara sin svårt ansatta sjukvårdsreform - och fick då frågan vad han tyckte om incidenten i Cambridge, varpå han svarade:

"The Cambridge police acted stupidly in arresting somebody when there was already proof that they were in their own home . . . what I think we know — separate and apart from this incident — is that there is a long history in their country of African-Americans and Latinos being stopped by law enforcement disproportionately, and that's just a fact."

Det fick dock i sin tur både polismannen- polisdepartementet och polisernas fackförening att ge svar på tal, och skapa en en diskussion kring frågan som Obama -upptagen av helt andra saker- inte alls hade någon intention att skapa. Polismannen Sgt. James Crowley, som arresterade och handfängslade professor Gates sa att han inte tänkte be om ursäkt till professor Gates (som begärt en sådan) och sa:

"I am still amazed that somebody of his level of intelligence would stoop to such a level, berate me, accuse me of me being racist, of racial profiling,"


Han sa också vidare att han förvånades över Obamas uttalande om händelsen:

"I was a little surprised and disappointed that the president, who didn't have all of the facts by his own admission, then weighed in on the events of that night and made a comment that really offended not just officers in the Cambridge Police Department but officers around the country,"

Polisdepartementet tog också parti för sin kollega och krävde en ursäkt från president Obama. Chuck Canterbury, från polisernas största fackförening sa att Obamas kommentar gjordes utan att vara baserad på fakta och fortsatte med att säga att Obamas ord "do little to narrow the void of distrust that too often separates the community from the men and women who work to keep it safe."

Här är ett klipp där han tidigare idag kräver en ursäkt av såväl president Obama som guvernör Patrick Deval:



Till en början försvarade Vita Huset presidentens uttalande, och Obama sa att han var "förvånad över kontroversen" kring hans kommentar. Men kritiken blev större och två timmar efter att fackföreningen krävt en ursäkt tvingades Obama ta sig an situationen än mer personligt, och ringde upp polisman Crowley och förklarade att han inte menade att svartmåla Cambridges polis.

Här gör Obama ett uttalande efter att ha talat i telefon med polisman Crowley, där han erkänner att han använt felaktiga ord i sitt uttalande om Cambridge-polisen, men att han utifrån sin förståelse av situationen också anser att båda parter överreagerade, och att händelsen förhoppningsvis kan lära nationen en läxa:



Debatten om ras i Amerika har pg a den här incidenten väckts till liv igen. Det återstår att se vilken prioritering frågan kommer att ges i samhällsdebatten. Obama har dock för tillfället händerna fulla, och önskar förmodligen att hans uttalande åtminstone för stunden kan lägga den debatten åt sidan för att istället fortsätta fokusera på hans för närvarande största prioritering: sjukvårdsreformen.

Källor: McClatchy, CNN, MSNBC

Se även tidigare inlägg:

Obama håller presskonferens om sjukvårdsreformen 20090723

Tom Daschle talar om sjukvårdsreformen så här långt

Den tidigare senatorn Tom Daschle, som Obama initialt ville ha som hälsominister, men som avgick pg a skattefiffel, men som likväl är en av nationens främsta politiker gällande kampen för en sjukvårdsreform intervjuas här av Newsweek den 22 juli om hur han tycker att Obama hanterar frågan så här långt.

Daschle förklarar att han anser att det är viktigare att få reformen rätt, än att få igenom den snabbt - men fortsätter med att säga att en tydligt dead-line behövs, eftersom avsaknaden av en sådan kan få Kongressen att debattera frågan i det oändliga. När det för 15 år sedan senast gjordes ett försök till reform så diskuterades frågan i månader, och under den tiden hann specialintressena samla ihop sig och så så mycket tvivel på reformen att den så småningom röstades ner. Att hålla trycket uppe, förklarar Daschle, och sätta en slags dead-line är en läxa som lärts sedan den tiden.

Gällande vad som är bra och dåligt i det reformförslag som för närvarande cirkulerar i Kongressen, så förklarar Daschle att det viktiga att uppnå, som alla tycks vara överens om, är att reformen måste syfta till att täcka alla medborgare. Och att dem som är nöjda med de försäkringar de redan har ska kunna fortsätta med dessa. Det är bra. Mindre bra med det existerande förslaget, förklarar Dachle, är att det fokuserar för lite på att begränsa kostnaderna för alltihopa.

"In my view the most important cost-containment mechanism would be a board with the authority to make the cost-containment decisions that are so critical to success," säger Daschle och fortsätter:

"We need a good revision of our payment system. Today we pay for volume, and we really need to change that to pay for value. Making that transition from volume to value is a very important function of the board. Because it is so political and so difficult and complex, I think it is too much to ask members of Congress to do this on a regular basis."

I slutet av intervjun får han frågan om det är svårt för honom att betrakta processen från sidan om - när det fanns en tid när de flesta trodde att han skulle stå i centrum av hela debatten?

"Oh, it sometimes can be difficult, but I also feel very fortunate to be able to play the role of what I would call a resource to members of Congress and to the White House and to others who are interested in public policy relating to health care. While I am not engaged in the same way, I feel very much engaged and very fortunate to have had the opportunity to play the role I am," svarar han.

Läs hela intervjun på följande länk till Newsweek.

Se även tidigare inlägg:

Ordkriget om sjukvårdsreformen trappas upp 20090724

Tom Daschle om USA:s sjukvårdskris 20090221

Blagojevich blir grafitti-projekt


Illinois tidigare guvernör Rod Blagojevich som förmodligen är den mest omtalade fd politikern i modern amerikansk historia och som fått se sig själv gestaltad på såväl teater som nationell underhållningstelevision, blir nu också ett lokalt grafitti-projekt.

Under tre dagar, med början idag, kommer ett antal konstnärer i Chicago att visa upp två dussin Blago-inspirerade konstverk under samlingsnamnet "Run Blago, Run!"

Utställningen organiseras av artisten Ray Noland, som gjort en populär gatustencil av den tidigare guvernören joggande i sin träningsoverall. Målningarna som nu ställs ut har olika namn, som te x: "Survivor Blago", där den forne guvernören sitter vid en lägereld - eller "Escape from Chicago Blago", där guvernören kryper genom en tunnel med en pannlampa. Chicago Tribune skriver:

"Say what you will about our impeached former governor, but one thing is for certain about Rod Blagojevich: He is a wellspring of entertaining source material for late-night comedians, local improv theaters and now even contemporary artists."

Källa: Chicago Tribune

Se även tidigare inlägg:

Blagojevich och University of Illinois 20090715

Ordkriget om sjukvårdsreformen trappas upp

Det börjar nästan likna höstens val igen. Obama är ute och kampanjar; samlar in pengar till DNC och manar folk att sätta press på sina senatorer och stödja hans sjukvårdsreform. Därtill ett upptrappat ordkrig, som såväl kandidat- som president Obama tycks ha en fallenhet för så fort tillfälle ges; oavsett om motståndarna heter Ahmadinejad eller Dick Cheney.

Denna gång var det den Republikanska senatorn Jim DeMint från South Carolina som förklarade: "If we’re able to stop Obama on this it will be his Waterloo. It will break him,"

Ord som fick Obama att igår ge svar på tal under en insamlingskampanj i hans hemstad Chicago, där han förklarade:

Let me tell you something. I'm from Chicago. I don't break."

Obama förklarade vidare att kommentaren om Waterloo visade hur politiserad debatten blivit - det hela handlade inte om honom, utan om de miljoner amerikaner som står utan försäkring.

Vad som börjar skönjas är en dock situation som är ny - både för Obama själv och för alla dem som följt honom: saker och ting börjar bli svårt, och den länge ihållande medvinden har vänt. Petty Noonan skriver i följande artikel i Wall Street Journal:

"This is big, what’s happening. President Obama appears to have misstepped on a major initiative and defining issue. He has misjudged the nation’s mood, which itself is news: He rose from nothing to everything with the help of his fine-tuned antennae...

...This will be interesting in a number of ways and for a number of reasons, among them that we’ve never seen him publicly defeated before, because he hasn’t been. So we may be entering new territory, with new struggles shaped by new dynamics."


Obama kritiserar gärna Republikanerna för att försöka sätta käppar i hjulet för honom. Här är ett klipp från gårdagen där han skyller den ekonomiska situationen på Republikanerna:



Vad Obama här tycks missa är dock att den oro som finns är oro över inte vad som redan har skett under tidigare administration, utan vad som kommer att ske under hans egen.

Att Republikanerna gärna sätter käppar i hjulen för hans politik stämmer förmodligen (på samma sätt som det helt säkert stämmer att Demokraterna gjorde vad de kunde för att sätta käppar i hjulet för Bush, vad han -efter Irakkriget- än tog sig för). I Obamas fall är kritiken dock inte lika legitim. Republikanerna är nämligen i praktiken för första gången i mannaminne helt utestängda från den politiska processen. Republikanerna saknar makt, och skulle inte kunna köpa en hamburgare på McDonalds för statliga pengar utan ett Demokratiskt bifall. Demokraterna å andra sidan, har i dagsläget den teoretiska makten att kunna starta ett kärnvapenkrig om de så skulle vilja.

Kanske är det också det som stör Obama mest - att en stor del av hans eget parti inte tycks vara med på noterna. Charles Krauthammer skriver för Real Clear Politics:

"...It's the Blue Dog Democrats in the House who wince at skyrocketing health-reform costs just weeks after having swallowed hemlock for Obama on a ruinous cap-and-trade carbon tax.

The president is therefore understandably eager to make this a contest between progressive Democrats and reactionary Republicans. He seized on Republican Sen. Jim DeMint's comment that stopping Obama on health care would break his presidency to protest, with perfect disingenuousness, that "this isn't about me. This isn't about politics."

It's all about him. Health care is his signature reform. And he knows that if he produces nothing, he forfeits the mystique that both propelled him to the presidency and has sustained him through a difficult first six months. Which is why Obama's red lines are constantly shifting. Universal coverage? Maybe not. No middle-class tax hit? Well, perhaps, but only if they don't "primarily" bear the burden. Because it's about him, Obama is quite prepared to sign anything as long as it is titled "health care reform.""


Ett av Obamas "problem" tycks dock vara just detsamma; att alla Demokrater i Kongressen inte är beredda att skriva under på vilken reform som helst.

Se även tidigare inlägg:

Obama håller presskonferens om sjukvårdsreformen 20090723

Frågan som kvarstår: Är Obama född amerikan?

En fråga som till och från diskuterades under valrörelsen var huruvida Obama är född i USA eller ej. Enligt konstitutionen måste nämligen en amerikansk president vara född i landet, vilket exkluderar guvernörer som te x Arnold Schwarzenegger och Jennifer Granholm.

Den diskussionen har nu återkommit efter att en kvinna på ett Republikanskt town-hall-meeting hävdat att Obama inte var amerikan, utan kenyan. Liz Cheney fick på av Larry King frågan vad hon tyckte om dessa utspel av sk "birthers", som byggt konspirationsteorier kring att Obama inte är någon riktig amerikan. Hon sa inte att hon höll med dem, men tog heller inte tydligt avstånd från dem utan sa istället:

"I'm saying that people are fundamentally uncomfortable and fundamentally I think increasingly uncomfortable with an American president who seems to be afraid to defend America, stand up for what we believe in."

Ett svar som fick Kings andra gäst, James Carville att säga om Cheneys svar:

"She refuses to say this is ludicrous because she wants these people to believe this."

Att frågan nu kommit upp igen fick Jon Stewart att göra en liten show om det hela - på sitt sedvanliga komiska vis:

The Daily Show With Jon StewartMon - Thurs 11p / 10c
The Born Identity
www.thedailyshow.com
Daily Show
Full Episodes
Political HumorJoke of the Day


Se även följande artikel hos Politico för mer information om Birthers-konspirationerna.

torsdag 23 juli 2009

Obama och al-Maliki håller presskonferens

Preisdent Obama höll igår en presskonferens tillsammans med den gästande irakiske premiärministern Nouri al-Maliki som besökte Vita Huset, där de talade om den nya situationen i Irak där irakierna på egen hand sköter säkerhetsarbetet i landet, och om hur den framtida relationen länderna emellan kommer att formas:



Se även tidigare inlägg:

Iraks premiärminister tänker tacka USA 20090710

Obama håller presskonferens om sjukvårdsreformen

Obama höll igårkväll en speciell presskonferens för att återta kommandot över debatten kring sjukvårdsreformen, där han knöt frågan till ekonomin och sa att hjälp till dem som saknar sjukförsäkring är en central del i återuppbyggandet av ekonomin och för att skapa en ekonomi bättre än den som fanns före recessionen. Han försvarade också sitt beslut att få igenom reformen innan sommaruppehållet pg a behovet:

"I'm rushed because I get letters every day from families that are being clobbered by health care costs, and they ask me can you help," sa han. Här är konferensen:



Se även tidigare inlägg:

Demokraterna kritiserar kritikerna med ny ad 20090722

onsdag 22 juli 2009

DN: F 22-planen och the-military-industrial-complex

DN har här en artikel om hur Vita Huset stryper vapenlobbyn genom Senatens nedröstning av fortsatt tillverkning av jaktplanet F 22.

Artikeln avslutas med orden:

"Obamas - och senatsmajoritetens - seger i kampen om F 22-planet är ett av de ytterst få tillfällen som Vita huset lyckats gå emot den inflytelserika och i sammansättning växlande lobbyn bestående av försvarsindustrin plus lagstiftare från delstater med vapenproduktion.

Det var denna lobby - "the military-industrial-congressional complex" - som president Dwight Eisenhower strax innan han avgick 1961 varnade för som ett hot mot demokratin."


Eftersom termen "the military-industrial-congressional complex" använts i otaliga anti-amerikanska konspirationsteorier, så måste det betraktas som opassande att använda begreppet lika lösryckt som DN gör i sin artikel. Tveklöst är det så att militärindustrin i USA har ett stort inflytande - dels pga lobbyverksamhet och dels pg a att kongressmän från delstater där militärindustrin är en viktig del av näringslivet också gärna röstar för fler regeringsinvesteringar i de vapenprodukter som tillverkas just i deras egen delstat (precis lokalpolitiker te x i min egen hemstad Örnsköldsvik gärna skulle sett att den svenska regeringen köpte fler bandvagnar från BAE Systems Hägglunds istället för från Finland).

Att sådan lobbyverksamhet bedrivs och får ett inflytande också över den nationella regeringspolitiken var vad Eisenhower varnade för i sitt avgångstal 1961 när han använde sig av begreppet. Men det gjordes också i en tid när USA bara börjat ha en stående yrkesarmé med ständig beredskap. En tanke som då var ny eftersom USA innan andra världskriget förlitat sig på miliser och reservtrupper - passiva i fredstid, men som i krigstid kallas in. Under kalla kriget skulle USA dock sätta sin armé i ständigt beredskapsläge vilket skulle leda till den nya situation för vilken Eisenhower varnade.

Eftersom Eisenhower var en nära vän av fria marknadskrafter, så skulle han idag förmodligen varnat lika mycket för det "sjukvårdsindustriella komplex" som skulle uppkomma om regeringen lade sig i den privata sjukvårdsindustrin - eller de "de social välfärdskomplex" som konservativa Republikaner på 1960-talet aktivt började engagera sig emot.

Legitim kritik kan dock finnas mot den amerikanska vapenindustrin. Men eftersom begreppet "the military-industrial-congressional complex" (minus "congressional" om Eisenhowers tal ska citeras korrekt) blivit så laddat (på samma sätt som George Herbert Walker Bushs term "new world order") så bör det, när det väl används - brukas på ett sätt mer utvecklat sätt än vad som görs i DN:s artikel, som använder begreppet på ett lika trovärdigt sätt som den Republikanska högerkanten använder begreppet "socialism". Men till skillnad från svenska tidningar så försöker de i alla fall inte göra sken av att vara objektiva.

Personligen, för att fritt parafrasera John F Kennedy (dock i ett annat sammanhang): om det militär-industriella-komplexet innebär en stark försvarsindustri, och en stark militär i händerna på en nation som historiskt stått upp för frihet i världen, stått emot diktatur och tyranni, då är jag stolt att säga, att jag är en anhängare av det militärindustriella komplexet. Något förmodligen John McCain och Robert Gates som båda motsatte sig produktionen av F 22-planen för att istället satsa på andra, för vår tid mer effektiva metoder, också är.

Se även tidigare inlägg:

Senaten röstar nej till F 22-planen 20090721

Hillary Clinton åker till Indien

Efter en tids frånvaro pg a en skadad arm åkte Hillary Clinton igår till Indien i tre dagar, som första anhalt på en ny Asien-turné. Där inbjöd hon premiärminister Manmohan Singh till Vita Huset, och talade om relationen mellan USA och Indien, som under kalla kriget var en kall sådan, men därefter gått mot en nära vänskap tack vare Bill Clinton och inte minst efterträdaren George W. Bushs kärnkraftsavtal med Indien.

Clinton diskuterade också ett avtal mellan de två länderna som skulle kunna resultera i försäljning av avancerade amerikanska vapen och civila kärnkraftsreaktorer. Hon ville också verka för ett bredare möte länderna emellan, och inte bara ett diplomatiskt sådan mellan respektive länders ledare:

"We do not, however, intend for this to be a dialogue between ministers or even between governments, but between our nations and our peoples, our scientists and business leaders, our civil society activists and academics, charitable foundations, farmers, educators, doctors, entrepreneurs," sa hon, och betonade detta genom att först möta företagsledare i Mumbai och prata med fattiga kvinnor.

Hon tog sig dock förstås också an mer storpolitiska frågor och deltog i en privat minnesceremoni för de mer än 170 döda i förra årets terrorattack. En händelse som blivit en stor källa till konflikt Indien och Pakistan emellan. Clinton förklarade dock att USA inte tänkte pressa Indien att återuppta en dialog med Pakistan:

"The US is very supportive of all efforts in the fight against terrorism. At the same time, we are not going to in any way pressurise to restart (Indo-Pak) dialogue as it is for these two sovereign governments to decide... This is an issue to be addressed and it is for India to decide what is best for its people."


Clinton som har ett stort intresse för Indien, dess folk och dess mat, talade också vid Dehli University inför ca 7000 studenter och sa att stereotyperna om respektive länder inte bör komma ivägen för relationen länderna emellan:

"People watching a Bollywood movie in some other part of Asia think everyone in India is beautiful and they have dramatic lives and have happy endings,"
Clinton sa hon vilket fick publiken att skratta. "And if you were to watch American TV and our movies, you'd think that we don't wear clothes and we spend a lot of time fighting with each other."


Utrikesminister Clinton fortsatte sedan från Indien till Thailand där hon nu befinner sig, som ett led i USA:s försök att återta diplomatisk mark i ett område där Kinas inflytande blir allt större. De två problem att tala om mest konkret kommer dock att vara Nordkorea och den bristande demokratin i Burma.

Källor: Washington Post, BBC

Se även tidigare inlägg:

Den överdrivna Asien-hypen 20090626

Hillary Clinton fortsätter Asien-turnén 20090220

Australiensare försvarar Bushs politik i Asien
20081113