fredag 30 oktober 2009

Afghanska flickor bränner sig själva för att undgå tvångsäktenskap

Flickors situation i stora delar av den muslimska världen är mycket svår. Inte minst i Afghanistan. Talibanerna förbjuder flickskolor och bränner när de har möjlighet ansiktena på de flickor som mot förbuden ändå går till skolan. En kanske än mer tragisk historia är dock den om de afghanska flickor som tänder eld på sig själva för att inte tvingas in i äktenskap med självgoda äckliga decennier äldre gubbar, eller för att undslippa tidigare ingångna sådana äktenskap. MSNBC har här ett inslag om några flickors öden:



Och här är en artikel som beskriver de självbrännande flickornas situation vidare. DN har också i följande artikel en beskrivning av hur flickor i Swatdalens Pakistan nu börjat få återvända till skolan.

Se även tidigare inlägg:

Svenskt stöd för Afghanistaninsatsen sjunker 20091029

Kristendomen utrotningshotad i Somalia 20091024

Gasattack mot skolflickor i Afghanistan 20090602

Bushadministrationens initiala Afghanistan- och Irakstrategi

Charles Krauthammer har här en artikel som bl a beskriver Bushadministrationens resonemang kring inledningen av Afghanistan- och Irakkriget. Ett mycket intressant resonemang som jag inte tidigare kände till:

När Irakkriget började gå dåligt så fick Försvarsminister Donald Rumsfeld snabbt skulden för att han inte skickat upp emot en halv miljon man in i Irak, utan istället valde en mindre styrka för att avsätta Saddam Hussein. Att avsätta Saddam lyckades, och det uppdraget slutfördes effektivt på bara några veckor (mission accomplished). Däremot var USA inte beredd på det gerillakrig som därefter skulle ta vid. Och det tog flera år för USA att justera sig till detta.

I Afghanistan var strategin likadan, en liten styrka som avsatte talibanerna och därefter stegvis gav makten till den afghanska regeringen. Också där gick kriget i början helt förträffligt. Talibanerna skingrades som löv för vinden. På senare år omgrupperade sig dock talibanerna och förra året började situationen på allvar bli sämre.

I efterhand kan man kritisera Bushadministrationen för att ha skickat in för få trupper från början. Och den kritiken låg delvis till grund för att Rumsfeld 2006 fick lämna Bushadministrationen. Vad Krauthammer förklarar är dock varför man valde att initialt gå in med så få trupper. Krauthammer skriver:

"In both Iraq and Afghanistan, we initially chose the light footprint. For obvious reasons: less risk and fewer losses for our troops, while reducing the intrusiveness of the occupation and thus the chances of creating an anti-foreigner backlash that would fan an insurgency.

This was the considered judgment of our commanders at the time, most especially Centcom commander (2003-2007) Gen. John Abizaid. And Abizaid was no stranger to the territory. He speaks Arabic and is a scholar of the region. The overriding idea was that the light footprint would minimize local opposition."


Risken för att betraktas som ockupanter hade Dick Cheney varnat för redan år 2000, när han argumenterade för varför USA inte borde störta Saddam Hussein. När Bushdoktrinen efter 9/11 dock påbjöd att allvarliga tänkbara hot borde bemötas preventivt för att dessa fiender inte skulle kunna slå till först (som vid 9/11) så insåg man likväl att risken fortfarande fanns att man skulle komma att betraktas som ockupationsstyrka. En lätt insats för att utföra det utsatta målet föredrogs därför framför en massiv militäroperation.

Den strategin lyckade dock inte. Krauthammer skriver vidare att det initiala resonemanget var högst logiskt, men visade sig ändå vara fel:

"It was a perfectly reasonable assumption, but it proved wrong. The strategy failed. Not just because the enemy proved highly resilient but because the allegiance of the population turned out to hinge far less on resentment of foreign intrusiveness (in fact the locals came to hate the insurgents -- al-Qaeda in Iraq, the Taliban in Afghanistan -- far more than us) than on physical insecurity, which made them side with the insurgents out of sheer fear."


När Bush insåg att detta inte fungerade så omprövade han sin taktik - och Bush skickade 2007 på sina generalers inrådan 30 000 ytterligare man till Irak.

Situationen i Afghanistan var vid den tidpunkten inte lika allvarlig. Det hade tagit längre tid för upprorsmakarna i Afghanistan att omgruppera sig än för terroristerna i Irak att organisera sig. Ett bevis på detta är att färre än 1000 amerikanska soldater har dött i Afghanistan de senaste åtta åren. Det är först, i takt med talbianernas come-back, som sifforna börjat stiga. En truppökning i Afghanistan var således inte aktuell på samma sätt som den var i Irak, under Bushs tid som president. Nu är den dock aktuell, och Obama står inför ett strategiskt beslut väldigt snarlikt det beslut Bush fattade gällande Irak 2007.

Den mest intressanta poäng i sammanhanget var dock förklaringen på Bushadministrationens tidiga krigsstrategi - en förklaring som för mig var ny. I diskussionerna - och reservationerna - mot Obamas eventuella truppökning i Afghanistan har argumentet framförts att detta skulle kunna uppfattas av lokalbefolkningen som en "ockupation" - en seriös utvärdering av det scenariot kräver dock en seriös tillbakablick över tidigare administrations politik. Och någon seriös sådan tycks Obama-administrationen inte ha gjort.

Källa: Real Clear Politics

Se även tidigare inlägg:

Obama hedrar dödade soldater 20091029

torsdag 29 oktober 2009

Nancy Pelosi presenterar Representanthusets sjukreformförslag

Nancy Pelosi presenterade idag Representanthusets sjukreformförslag på 894 miljarder dollar. Ett förslag som skulle expandera försäkringarna till 96% av befolkningen, som skulle subventionera både fattiga familjer och småföretag för att få råd med försäkringar, och som skulle kräva att storföretag täckte sin anställda, samt kräva att individer hade en sjukförsäkring. Förslaget har inget stöd alls från Republikanerna i Representanthuset - Demokraterna är däremot splittrade, och ingen verkar få riktigt allt de önskar. Enligt förslaget kommer regeringen att tillhandahålla ett regeringsfinansierad sjukförsäkringsalternativ till de privata, men däremot kommer regeringen inte att sätta priserna så som det görs inom te x Medicare - något de liberala helst önskat. Priserna ska istället förhandlas fram med doktorer och sjukhus.

Förslaget ska finansieras genom skattehöjningar för par som tjänar mer än en miljon dollar, och individer som tjänar mer än 500 000 dollar. Samt genom nedskärningar i Medicare. Omröstning kring förslaget väntas ske nästa vecka. Här är ett inslag om saken:



Källor: New York Times, MSNBC

Se även tidigare inlägg:

Tim Pawlenty om sjukvårdsreformen 20091029

Svenskt stöd för Afghanistaninsatsen sjunker

Det svenska opinionsstödet för Afghanistaninsatsen sjunker. SVT rapporterar här att 37 procent är emot och 34 procent för den svenska truppinsatsen.

Regeringen har dock bestämt att Sverige ska behålla 500 soldater även nästa år:

-Lämnar vi och de ytterligare 41 länderna som finns där kommer talibanväldet tillbaka,
säger Fredrik Reinfeldt.

Något även Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin håller med om:

-Det skulle leda till att talibanerna tar över makten. Vi kommer att se att kvinnors och barns rättigheter i Afghanistan genast försvinner, säger han till Rapport.

Vilket är en mycket sund inställning. Afghanistan kan aldrig tillåtas övertas av talibanerna än en gång. Sveriges insats bör fortgå, tillsammans med NATO-länderna. Sverige bör dock också undersöka huruvida den svenska insatsstyrkans roll och funktion i Afghanistan skulle kunna utvecklas.

Källa: SVT

Se även tidigare inlägg:

Talibaner hotar Sverige 20090729

Ung man avskedad för "One Nation Under God"-märke

En ung man anställd på The Home Depot i Okeechobee i Florida, fick sparken när han bar en knapp på sin tröja med orden "One Nation Under God", som han burit i ett år för att visa stöd för sin bror som är på väg till Irak och för att uttrycka sin kristna tro. Här är ett nyhetsinslag om saken:



Det finns naturligtvis tillfällen när religionen måste vika undan för samhällskraven. Muslimska sjuksköterskor som vägrar bära sjukhusuniformer trots sanitära betänkligheter är ett sådant exempel. Exemplet ovan borde dock inte vara ett giltigt skäl att avskeda någon. I synnerhet inte när orden uttalas av alla amerikanska skolbarn, och av varje person som blir amerikansk medborgare. Här är en medborgarceremoni från juli 2008:



Situationer som det i exemplet tidigare var vad som en gång lade grunden för den kristna högern. Och incidenten med den unge mannen som förlorade jobbet lär lägga nytt bränsle på de kristna aktivisternas eld.