Obama presenterar underrättelserapport om juldagsdådet

President Obama presenterade under kvällen en underrättelserapport på 6 sidor om vad som föranledde den misslyckade juldagsattacken mot ett flygplan i Detroit. I inledningen av talet förklarar Obama att USA:s främsta försvarslinje är korrekt underrättelseinformation som delas och ageras på snabbt - detta uppnådde generellt reformerna som gjordes efter 9/11-attacken (dvs de reformer Bush då gjorde, som skapandet av Homeland Security Departementet och Patriot Act). Men det hela misslyckades på juldagen, och därför vidtar Obama vissa ytterligare åtgärder. Här är talet:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

Och här är rapporten, som offentliggjordes direkt efter Obamas tal.

Talet i sig är ett krigstal. Det är en bestämd president som beslutat sig för att aldrig låta Al Qaida få sista ordet. Det är ett mycket bra tal, helt i linje med de diverse säkerhetstal han hållit sedan han pålyste upptrappningen i Afghanistan. Under sitt nobelpristal så hänvisade Obama till en mängd tidigare presidenter som George Herbert Walker Bush, Ronald Reagan och till och med Richard Nixon. Däremot nämnde han inte sin företrädare George W. Bush. Obamas tal ovan liknar dock inte Clintons, Bushs (41), Reagans eller Nixons tal - det liknar många av George W. Bushs diverse tal - de tal som utformades utifrån den politik Bush förstod att USA måste driva efter 9/11-attacken. Likheterna i detta tal, om allt från att koppla ihop punkterna, till ökade säkerhetsreformer är för många för att jag just nu ska hinna redovisa dem. Men jag har i tidigare recensioner av Obamas säkerhetstal efter upptrappningen av Afghanistankriget visat många tidigare exempel på sådana likheter.

President George W. Bush och president Barack Obama må ha börjat i två helt olika ändar: den förste i en i de flesta (dock inte alla) avseenden strikt Reagan-konservatism - den siste i en i de flesta avseenden strikt Johnson-liberalism. Efter terroristattacken den 11 september 2001, så förstod dock Bush att det gamla konservativa politiska synsättet helt enkelt inte längre fungerade mot en ny fiende som agerade utifrån helt andra premisser än Sovjetunionen (som var USA:s tidigare stora fiende) gjort. Bush övergav därför de konservativas klassiska maktrealism och blev neokonservativ. President Obama må ha börjat på en annan startlinje - men har slagit in på samma väg. Hans språkdräkt är inte exakt likadan som sin företrädare. Bush talade om ett "krig mot terrorismen", Obama talar om "ett krig mot ett nätverk av våld och hat". Bush föredrog ordet "terrorister", Obama föredrar hittills ordet "extremister". Men allt mer tyder på att dessa skillnader bara handlar om semantik. Obama kommer förstås aldrig att kalla sig själv för en neokonservativ - men det råder föga tvivel om att den politik han på senare tid börjat föra har mycket mer gemensamt med den politik Bush implementerade efter 9/11 - än någon slags politik som andra presidenter implementerat innan dess.

Det är modigt gjort av Obama. Och de senaste månaderna har han i mina ögon utan tvekan stigit i aktning.

Se även tidigare inlägg:

O'Reilly vs. CAIR om profilering av muslimer 2010107

Helen Thomas och Dana Perino om Obamas flygdådsrespons 20100106

Republikansk senator vill att Obama kopierar Bush 20100106

Obama talar om terroristförsöket 20091229