Paul Thurmond: Ta ner sydstatsflaggan i South Carolina

Storm Thurmond (f 1902) var South Carolinas senator mellan 1956 och 2003 (samma år han dog), men mest känd är han för sin presidentkandidatur 1948 när han kandiderade till president, men bröt med sitt demokratiska moderparti lett av Harry Truman, för att istället starta States' Rights Democratic Party (Dixiecrats) för att kunna värna söderns egen kultur från federalt intrång i delstatens rassegregering. Han sa då:

“There’s not enough troops in the Army to force the Southern people to break down segregation and admit the Negro race into our theaters, into our swimming pools, into our homes and into our churches.”

1957 höll han en 24-timmar och 18-minuters filibuster mot Civil Rights (vilket fortfarande är rekordet för en filibuster), och 1964 bytte han helt parti och blev republikan, pg a sitt motstånd mot Civil Rights Act - ett motstånd som bäst kunde kanaliseras Goldwater-republikanismens fokus på delstaternas rättigheter.

Storm Thurmond levde till 2003 och är en USA:s längst sittande senatorer. Och likt andra sydstatsamerikaner av hans generation (han föddes alltså 1902) som växte upp som rasister, så ändrade han sig i takt med samhällsförändringarna. Han anställde svarta i sin senatsstab och stödde lagförslaget om att ge Martin Luther King Jr en helgdag, samt förlängning av Voting Rights Act. Däremot insisterade han på att han inte hyste någon ånger för sina tidigare ställningstaganden.

Strom Thurmonds son, Paul Thurmond, som sitter i South Carolinas delstatskongress, är även han stolt över söderns arv. Men inte över allt i söderns historia, och för några dagar sedan höll han ett kraftfullt tal i delstatskongressen om varför South Carolina bör ta ned sydstatsflaggan. En flagga som förvisso representerar många sunda saker, men även symboliserar söderns kamp i ett krig som inte enbart, men i stor utsträckning handlade om att bevara något så barbariskt som slaveriet. Här det mycket sevärda talet av Paul Thurmond:



Här skriver Washington Post om talet, och hur det tydligt markerar ett amerikanskt generationsskifte. Matt Moore, ordförande för South Carolinas republikanska parti, kommenterar:

“Strom Thurmond’s legacy lingers even in this century. But ironically enough, the page has been turned by his son.”

Paul Thurmond själv reflekterar också över sin far, som han säger att han älskar och lärt sig mycket gott av. Men han håller inte alls med om allt hans far gjorde:

“I love my father. He was a wonderful role model for me,” Han tillade sedan: “I’ve always wanted to kind of make my own way. I am my own person.”

“I have tried to do what I think is right. I’m not ashamed of what he has done in the past. There are some amazing things that he has done,” sa han “There are certainly some things that I would not agree with, and his position in 1948, and his position in 1957, would certainly fall into that category.”

Ett mycket sevärt tal, och en mycket intressant artikel, om en mycket spännande tid i amerikansk historia med kopplingar direkt in i nutiden.

Källa: Washington Post

Se även tidigare inlägg:

Obamas begravningstal för pastor Pinckney 20150627

Våldsdådet i Charleston, Anders Behring Breivik och självföraktande västerländsk media 20150625