onsdag 26 februari 2014

Evangelikala och Ugandas anti-gay-lagar

Anti-gay-lagarna i Uganda har med rätta fått stark kritik från väst. Det finns emellertid också en grupp liberala amerikaner som driver tesen att dessa lagar inspirerats av amerikanska evangelikala. En föreställning som också börjat rota sig här i Sverige, generellt bland folk utan kopplingar alls vare sig till USA:s evangelikala eller ens till svenska frikyrkomiljöer.

Påståendet är visserligen marginellt sant - men bara marginellt. Extrema amerikanska evangelikala som anti-gay-aktivisten Scott Livley och därtill också Lou Engle, grundare av bönerörelsen "The Call" (och även andra) - är engagerade i Uganda och har drivit på dessa saker, något filmskaparen Roger Ross Williams beskriver i sin dokumentär "God Loves Uganda" (en viktig men ändå inte helt oproblematisk film). Roger Ross Williams intervjuades häromdagen på CNN om filmen och situationen i Uganda:



Och här är Roger Williams hela dokumentär "God Loves Uganda":



Dokumentären viktig och enkelspårig samtidigt. Enkelspårig på så vis att evangelikala och USA:s konservativa skildras nästan lika onyanserat som brukar göras i svensk media (det här är förmodligen en helt typisk dokumentär som SVT skulle kunna sända helt okritiskt), och Christianity Today har här en artikel där John G. Stackhouse, Jr. kritiserar dokumentären, och beskriver hur amerikanska evangelikala fördömer Ugandas anti-gay-lagar. Han beskriver också synen bland evangelikala på de två predikanter som i dokumentären nämns:

More moderate evangelicals need to say, and say clearly, that to identify Scott Lively or Lou Engle as a typical American evangelical is like suggesting that Osama bin Laden was a typical Muslim or, closer to home, like suggesting that all homosexuals are like the most outlandish figures in Gay Pride Parades.


Vad dokumentärer som den ovan gör, menar Stackhouse, är i första hand att skapa en fobi mot evangelikala. Detta trots att de flesta evangelikala har en sund syn på dessa saker:

"God Loves Uganda" är alltså inte helt oproblematisk, men den är förstås också viktig eftersom den belyser det oerhörda problem med homofobi och Ugandas extremt illvarslande anti-gaylagstiftning. Och vad evangelikala som engagerar sig i Afrika behöver göra är att predika politisk liberalism; att oavsett vilken teologisk syn man har på te x homosexualitet så måste man likväl hysa politisk och social tolerans gentemot varandra. Att det historiskt kollektiva tänkandet och gruppidentiten inte är något fel - men att man också måste bereda plats för och tolerera personlig individualism. Och att det är själva grundstenen i de demokratiska statsbyggen afrikanska länder som Uganda strävar mot att komma in i, bort från sin långa tidigare historia av blodiga envåldshärskare, som också de älskade att hetsa den ena gruppen mot den andra.

För mer om detta rekommenderas mina kommentarer i detta inlägg - där jag förklarar att anti-gay-lagar måste fördömas, men att denna diskussion inte bör tillåtas bli ett slagträ i vänsterns onyanserade och anti-intellektuella arsenal. Något den alltid tenderar att bli i länder som Sverige.

Se även tidigare inlägg:

Ugandas anti-gay-lag lagd på is 20110517

SVT om anti-gay-lagen i Uganda och kristendom 20110317

Gay-aktivist-mordet i Uganda 20110205

Inga kommentarer: