söndag 10 januari 2010

Svensk akademiker manar Obama till mer fredlig strategi

I en artikel på Newsmill skriver Hedi Bel Habib - fil doktor och forskare med tvärvetenskaplig bakgrund, vid ett universitet som inte namnges i presentationen - om hur Obama behöver en ny strategi i kampen mot terrorismen.

Habib argumenterar kring varför Obama borde behandla terrorism som ett polisiärt problem snarare än ett militärt. Han inleder med att förklara hur USA efter 9/11-attacken 2001, började hantera terrorism som ett militärt problem - och förklarar sedan sin invändning mot detta:

"Men erfarenheten visar att varje militarisering av kampen mot terrorismen är nämligen ett framsteg för terroristerna. Den militära strategin ger terroristerna status av krigare och underlättar för dem att göra anspelningar på olika politiska frågor för att rekrytera nya medlemmar och sympatisörer."


Efter att ha dragit slutsatsen att "erfarenheten visar" att en militariserad kamp mot terrorism inte fungerar presenterar han ett förslag som han anser att Obama-administrationen istället bör anamma och skriver:

"En förutsättning för en effektiv bekämpning av terrorism är därför att USA "avmilitariserar" sin syn på terrorism, bygger upp ett multilateralt säkerhetssystem och gör kampen mot terrorismen till en polisiär fråga."


Han ger därefter i punktform exempel på varför han anser att en militarisering av kampen mot terrorismen är ett "strategiskt misstag" och skriver i punkt 1.1:

"Krigsstämpeln" är ett sätt att markera hotets allvar och höja den säkerhetspolitiska kompetensen. Men samtidigt ger krigsstämpeln terroristerna legitimitet i sin kamp. Att på detta sätt vidga krigsbegreppet är att förstärka terroristerna och ge dem ökad politisk legitimitet.

Att kalla terrorattacker för krig är att spela terroristerna i händerna. Genom krigsstämpeln ser terroristerna sig själva som krigare och inte som brottslingar."


I punkt 1.2 beskriver han risken för "assymetriska krig", dvs när en "stat eller allians kämpar, internt eller externt, mot en motståndare som inte är en stat. När en av de inblandade i en konflikt inte är en stat blir resultatet ofta långvariga kamper med oförutsägbara förlopp."

Han skriver sedan att "Det asymmetriska kriget förs inte mellan två staters väldefinierade arméer och kan därför inte avlutas med något fredsavtal", och förklarar vidare att västliga demokratier vill se en gräns på blodsspillning, vilket leder till "att statens demokratiska grund sätter gränser för hur stora förlusterna kan bli vid krig mot terrorism." Terrornätverk kan dock rekrytera från vilket land som helst, vilket gör att den militära strategin riskerar att leda till våldsspiraler som aldrig tar slut.

Efter att i ovan punkter (samt en om vad han anser vara faran med privata arméer som Blackwater) förklarat varför en militär strategi mot terrorism är ett strategiskt misstag går han vidare till att tala om varför kampen mot terrorismen istället bör drivas som ett polisiärt ärende - något som terroristdåd av ETA och IRA alltid behandlats som - men något som USA valde att inte göra efter 9/11:

"Efter flygkapningarna i USA den 11 september åsidosattes dock den nationella brottsbalken med argumentet att det handlar om en krigshandling. Resultatet blev att militären tog över polisens uppgift. Genom sättet på vilket attentatet den 11 september har hanterats har en dörr öppnats för att använda militära medel i situationer som tidigare tydligt var definierade som självklara polisärenden.

Flera av de fakta som framfördes under punkt 1 i denna artikel visar dock tydligt att det är ett grundläggande strategiskt misstag att beteckna terrorattacker som krigshandlingar och bekämpa terrorism med krig."


Han förklarar sedan hur han anser att kampen mot terrorism istället borde behandlas:

"En effektiv och rättssäker kamp mot terrorismen kräver därför ett paradigmskifte såväl i synen på terrorhandlingar som själva bekämpningen av terrorism. Ett första steg är en förnyad säkerhetsanalys, där bekämpning av terrorism enbart definieras som en polisär fråga."


Han går sedan vidare till punkt 3 där han anser att president Obama bör forma om kampen mot terrorismen till just detta förhållningsssätt. Och börjar med att förklara att Obama också indikerade detta under sin valkampanj:

"Under sin valkampanj aviserade Obama stora förändringar i USA:s utrikes- och säkerhetspolitik. Han betonade vikten av en ny början för Amerika i världen, a "new beginning". Han betonade också de militära medlens begränsningar, framhöll vikten av ödmjukhet och återhållsamhet i maktutövningen. Han underströk klart behovet av en internationell rättsordning."


Han går dock vidare och förklarar utifrån Obamas mer tevetydliga Nobelpristal följande:

"Att tro att fred är önskvärt är sällan tillräckligt för att uppnå fred, sa Obama och tillade att krig och våld ibland är nödvändigt för att stå upp emot ondskan. Samtidigt ägnade han andra halvan av sitt tal åt att ge stöd åt allt arbete i världen för att skapa fredliga lösningar på konflikter och stärka respekt för mänskliga rättigheter.

Rent militärt går det inte att besegra terroristerna. Utvecklingen i Afghanistan, Pakistan, Irak och nu i Jemen tyder allt mer på detta. Terrorismen har förgreningar i flertalet länder och det finns en gräns för hur många krig som kan startas för att militärt förhindra terrorhotet. Obamas administration har därför en unik chans att omdana den säkerhetspolitiska doktrinen och övergå från en militär till en polisiär strategi."


Vad kan då sägas om Hedi Bel Habibs artikel och slutsatser?

Man kan fråga sig hur noggrannt Habib egentligen följt amerikansk säkerhetspolitik de senaste åtta - och sexton åren?

USA betraktade under 1990-talet terrorism just som en polisiär fråga. Al Qaida behandlades utifrån samma synsätt som IRA och ETA et c. Efter 9/11-attacken 2001 ändrades detta, så som Habib mycket riktigt konstaterar - och hotet från terrorismen betraktades nu som ett militärt ärende, och ett krig mot terrorismen lanserades. Detta gjordes dock inte - som Habib tycks tro - i en handvändning, eller utan överväganden.

För att kommentera Habibs argument ovan:

Habib skrev också i inledningen:

"Den militära strategin ger terroristerna status av krigare och underlättar för dem att göra anspelningar på olika politiska frågor för att rekrytera nya medlemmar och sympatisörer."


Och därefter:


"Krigsstämpeln" är ett sätt att markera hotets allvar och höja den säkerhetspolitiska kompetensen. Men samtidigt ger krigsstämpeln terroristerna legitimitet i sin kamp. Att på detta sätt vidga krigsbegreppet är att förstärka terroristerna och ge dem ökad politisk legitimitet.

Att kalla terrorattacker för krig är att spela terroristerna i händerna. Genom krigsstämpeln ser terroristerna sig själva som krigare och inte som brottslingar."


Detta argument är fel från två aspekter: Till att börja med betraktar sig Al Qaidas krigare som krigare helt oavsett om USA skulle betraktat dem som simpla brottslingar eller sätta en krigsstämpel på dem. Al Qaida betraktar sig själva som mujahider - jihadister som kämpar för Guds sak. Ett påbud som finns i såväl Koranen som haditherna och som Al Qaida tolkar mycket bokstavligt. Ingenting som USA gör eller inte gör, skulle förändra detta.

Argumentet är också fel ur en annan aspekt: USA betraktar inte Al Qaida som "krigare" eller soldater - och ger således inte heller Al Qaida den retoriska legitimiteten. USA betraktar Al Qaida som "illegala kombatanter" - eller enklare uttryckt: som terrorister. Dvs inte som vanliga brottslingar, men heller inte som soldater som bär uniform och som följer klassiska krigskonventioner.

Gällande Al Qaidas förmåga att rekrytera så har också detta mycket lite att göra med vad USA gör. Det har snarare helt att göra med hur Al Qaida- och talibanerna - men även den omliggande kulturen framställer USA. Och allt tyder på att dessa utmålar USA inte utifrån vad USA faktiskt gör - utan utifrån hur de själva i sina egna propagandasyften vill utmåla USA: USA är i krig mot Islam - därför måste vi kriga mot USA. Att USA aldrig deklarerat något krig mot islam spelar ingen större roll, vare sig för Al Qaidas del eller för deras förmåga att värva medlemmar. I ett av sina oändligt många tal om hotet från - och kriget mot terrorismen tydliggjorde president Bush detta med följande ord:

"Some have also argued that extremism has been strengthened by the actions of our coalition in Iraq, claiming that our presence in that country has somehow caused or triggered the rage of radicals. I would remind them that we were not in Iraq on September the 11th, 2001 -- and al Qaeda attacked us anyway. The hatred of the radicals existed before Iraq was an issue, and it will exist after Iraq is no longer an excuse...

...Over the years these extremists have used a litany of excuses for violence -- the Israeli presence on the West Bank, or the U.S. military presence in Saudi Arabia, or the defeat of the Taliban, or the Crusades of a thousand years ago. In fact, we're not facing a set of grievances that can be soothed and addressed. We're facing a radical ideology with inalterable objectives: to enslave whole nations and intimidate the world. No act of ours invited the rage of the killers -- and no concession, bribe, or act of appeasement would change or limit their plans for murder."


Detta tycks Habib dock inte förstå - vilket också indikeras i slutklämmen av hans artikel, där han skriver:

"Det är ju endast genom att skapa en bild av ett fredligt USA som landet kan sluta att fungera som en måltavla för terrorhandlingar."


Vidare beskrev han riskerna med assymetriska krig, dvs när krig utkämpas mot fiender som inte är stater, eftersom sådana krig inte har några tydliga slut och således riskerar "långvariga kamper med oförutsägbara förlopp."

De riskerna finns naturligtvis - och definitivt finns det problemet i kampen mot terrorismen i länder som te x Afghanistan. Vad Habib dock missar är att USA inte har krigat blint. Parallellt med att man bekämpat terrorister i landet har man byggt upp demokratier - detta gäller såväl i Irak som i Afghanistan. Demokratiska regeringar där målet varit och är att de själva ska bli tillräckligt starka för att kunna stå emot terroristerna på egen hand, utan amerikansk militärhjälp.

Gällande att behandla terrorism som ett polisärende så gör USA detta på de flesta platser i världen - i länder där det går att göra detta. Terrorister i England, Tyskland, och andra vänskapliga länder - eller länder med fungerande regeringar - sköter oftast själva sin kamp mot terroristerna just genom ett effektivt polisarbete. Sådant fungerar dock inte i länder som Afghanistan - där någon sådan regering innan USA:s invasion 2001 inte existerade, och där regeringen fortfarande är alldeles för svag för att kunna implementera någon sådan politik. För att detta ska gå krävs först "ett nationsbyggande" - utifrån storskaliga insatser som inte går att jämföra med ett enbart polisiärt arbete.

Att betrakta terrorism som enbart en polisiär fråga (så som i fallet med IRA och ETA) gjorde USA under 1990-talet. Den slutsats Bushadministrationen drog efter terroristattacken 2001, var dock att detta förhållningssätt inte fungerade. USA utsattes nämligen under 1990-talet för en mängd terrorattacker - alltifrån den första World Trade Center-bombningen 1993, där 6 personer dog och 1000 skadades - och ett dåd som utfördes av Ramzi Yousef från Al Qaida - till attacken mot USS Cole utanför Yemens kust år 2000 där 17 amerikaner dog och var en attack som också utfördes av Al Qaida. Därtill kan slutligen läggas just 11-september-attacken 2001 (när USA ännu inte hade sin nya militariserade hållning till terrorism).

Utifrån dessa händelser drog således Bush-administrationen slutsatsen att den polisiära synen på islamistisk terrorism inte fungerade. Man ändrade därför perspektiv.

Habib skriver i sin artikel följande kring detta:

"Paradoxen med USA:s säkerhetspolitik är att enorma resurser satsas på att föra krig i andra länder medan landet på hemmaplan lider av omfattande brister i säkerhetssystemet. Detta är en indikator på att man blint litar på den militära strategins effektivitet."


Man kan fråga sig vilka brister Habib syftar på? Under den första halvan av de sexton år jag hänvisat till, så hade USA just det perspektiv på terrorism som Habib efterlyser. Konsekvensen av detta blev en mängd terroristattacker, med en mängd amerikanska offer - även på amerikansk mark. Efter att USA däremot påbörjade ett krig mot terrorismen har ingen attack mot landet lyckats genomföras (vilket inte beror på att terroristerna inte försökt).

Han argument är förstås i dess helhet felaktig: USA satsade mängder av resurser inte bara på att föra krig i andra länder - utan också på att stärka säkerhetssystemet just på hemmaplan (Homeland Security - vars verksamhet alla som rest till USA före och efter 9/11 påtagligt märkt av - och Patriot Act). Således litade man alltså inte "blint" på den militära strategin. Men oavsett hur man förhåller sig till det resonemanget så kvarstår de ovan nämnda faktum: USA misslyckades att värja sig från terroristattacker innan det militariserade förhållingssättet mot terrorism tillämpades. Sedan man började göra detta har man lyckats värja sig mot varje sådant försök (med undantag för en del - i sammanhanget smärre - saker som hänt det senaste halvåret).

Habib beskriver i slutet av sin artikel sina förhoppningar om Obama - och att denne borde implementera just denna polisiära strategi mot terrorismen - istället för den hittills rådande militära strategin - något Habib mycket riktigt i tidigare citat ovan konstaterade att Obama under sin kampanj i viss mån talade om. I avslutningen på sin artikel skriver Habib:

"OBAMA har stora förutsättningar att omdana USA:s säkerhetspolitik i denna riktning och bygga upp multilaterala säkerhetssystem och samarbetsstrategier för återuppbyggnad av krigszoner och fredlig konflikthantering. Det är ju endast genom att skapa en bild av ett fredligt USA som landet kan sluta att fungera som en måltavla för terrorhandlingar."


Vad Habib dock i detta avseende tycks missa är att president Obama har förflyttat sig från den politiska hörna han som presidentkandidat en gång började i. När Obama kampanjade, och även under de första månaderna som president så indikerade vissa saker att han tänkte backa den ideologiska klockan i förhållande till kampen mot terrorismen och faktiskt behandla detta precis som man gjort innan 9/11 - dvs som ett polisiärt ärende. Under hösten har Obama dock efter att han pålyste sin upptrappning av Afghanistankriget, sitt nobeltal, och nu senast efter Juldagsdådet - visat att han rör sig bort från detta synsätt, för att istället övergripande (med vissa detaljförändringar givetvis) behålla den kurs i kampen mot terrorismen som Bush-administrationen utstakade efter 9/11-attacken.

Vad man således kan fråga sig är vem som agerar vettigast - den svenske akademiker som ger en amerikansk president förlegade principer att följa, eller den president som alltmer börjar inse att dessa principer är just förlegade och därför visar allt mindre intresse för att följa dem?

Själv satsar jag alla mina slantar på president Obama.

Hedi Bel Habibs artikel är ett utmärkt exempel på problemet med svenska akademiker vid svenska lärosäten. Jag har lyssnat på otaliga diverse svenska föreläsningar om amerikansk politik där föreläsarna på ett eller annat sätt indoktrinerar studenter i sina egna åsikter. Detta görs genom att framföra åsikter i skydd av kunskap och fakta som studenterna själva oftast har föga möjlighet att bestrida - vilket gör att slutsatserna som dras låter vettiga. Det trots många enorma brister i resonemang och förståelse - brister vanliga studenter dock sällan kan se. Habibs artikel exemplifierar detta mycket bra.

Källa: Newsmill

Se även tidigare inlägg:

Den svenska vänsterfärgade akademiska eliten 20090108

10 kommentarer:

Amer Al-bayya sa...

Vad är terrorism??vem är terrorister??.Syrien vill att FN ska svara på de här frågorna men FN och USA vill inte svara..

Politikerna i västvärlden begår brott och de är skyldiga och olagliga.
Denna politik skapar mer orättvisor,hat, rasism, brott och terror..Arabvärlden ska kräva alla ersättningar från USA och Israel med EUs politiker..Nu är det stop och det är nog..
Jag väntar på ett svar och ett stopp och ett straff mot alla som begår såna brott och ockupation.Nu är det nog och stopp..Befria Palestina nu..Det är bättre för alla,USA.Innan det blir för sent....

Amer Al-bayya sa...

Kriget mot Irak (Israels krig-AIPACs krig),kriget mot Libanon,kriget mot Gaza,hot mot Syrien, Hot var mot Yasser Arafat, hot mot Abbas,Israels ockupation går vidare och bosättningar är USAs orättvis politik mot hela Mellanöstern för Israel och mot Palestina..Var är FN:s 28 resolutioner mot Israel ,USA??..Vem styr USAs politik??Vem betalar USAs stöd till Israel??Vem styr USAs kongress??.Israels krigsbrott mot Gaza är största och grovste i vår historia..Var är FN???.
Spelet gäller arabvärldens område, Oljan, makt och pengar..
Stoppa USA och Israel..USA måste börja med Israels kärnvapen-200 atombomber- först och förbjudna vapen-vitt fosfor-DIME bomber,FN...
7 Frågor till politiker i västvärlden!! Många länder i Europa vill ändra lagen för att skydda Israels brott och krigsbrott.!! Detta är rasism,orättvist och olagligt.Detta är inte rättvist.
Makt är makt, Pengar är pengar, Mördare är mördare.Irak är förstört som land.kriget var på Israels order till Bush och Blair.USA krigar för Israels skull.Mot Libanon,Syriena,Gaza och Palestina.Varför besöker varje USA:s president AIPAC org.först??Vem är AIPAC??Har ISRAEL makt över USA:s politik??.

Jag vill tala om USA, UK, Frankrike,EU , FN och Israel:s ockupation och brott mot folkrätten, mänskliga rättigheter och internationell rätt men jag vill veta var rättvisan är och hur man kan skapa såna orättvisor mot Palestina i de demokratiska länder som försvarar människans liv och rättigheter.Arabvärlden kommer attkräva alla ersättningar för politikernas brott mot alla lagar och regler i vårt liv och vår värld.

Jag frågar alla politiker :-
1- Vem stödjer och hjälper Israels ockupation och alla brott med bosättningar över hela Palestina?
2- Vem stödjer och hjälper Israels kärnvapen -200 atom bomber-och förbjudna vapen-vit fosfor,DIME bomber-??
3- Vem ger stöd och hjälp till Israel i FN??
4- Varför försvarar USA,UK Israel orättvist??Vem betalar USA:s stöd till Israel??Vem är AIPAC??
5- Var är alla FN:s resolutioner mot Israel(28 st)??
6- Varför går Israels ockupation, brott vidare??
7- Vem kan stoppa Israel??

Politikerna i västvärlden begår brott och de är skyldiga och olagliga.
Denna politik skapar mer orättvisor,hat, rasism, brott och terror..Arabvärlden ska kräva alla ersättningar från USA och Israel med EUs politiker..Nu är det stop och det är nog..
Jag väntar på ett svar och ett stopp och ett straff mot alla som begår såna brott och ockupation.Nu är det nog och stopp..Befria Palestina nu..Det är bättre för alla,USA.Innan det blir för sent....

Ronie Berggren sa...

Inadekvata litania-resonemang som dessutom klipp-och-klistra-spammas i en mängd andra inlägg som du förmodligen inte läst särskilt ingående, förtjänar föga respons.

En artikel du inte har läst, men borde läsa, är dock denna:

http://usapol.blogspot.com/2008/12/bush-och-911-i-en-vrld-av.html

Och det vore trevligt med en mer genomtänkt kommentar till den artikeln. Jag har nämligen svårt att se hur åsikter som dina skulle kunna anammas med resonemang som de anförda. Jag drar dock slutsatsen att du inte har det?

Amer Al-bayya sa...

Hej Ronie..Jag vill att många ska veta fakta..Och jag vill öppna mer och stort samtal..Jag kan inte bra svenska som dig så har jag mycket svårt att samla bra ord till vad jag har i hjärnan..Jag ber om ursäkt om det var tråkigt eller något annat..

Irak har fått helvete för att Bush vill leka krig..Med Blair är Bush mördare...Arabvärlden har fått helvete 4 krig på 8 år..Bush erkänner att hela kriget mot Irak är lögner bara..Irak och hela arabvärlden ska kräva alla ersättningar..

Vi kan inte ta emot mer USAs orättvisor som förklarar hat , rasism,krig och lögner..Bush har förstört USAs rykte totalt..

MVH.Amer.OBS.Bush har skapat mycket hat åt USA i Arabvärlden.

Ronie Berggren sa...

Hej Amer.

Om svenska inte är ditt modersmål - och om det är ett uppriktigt och öppet samtal du verkligen önskar, så är det jag som ska be dig om ursäkt för mitt något skarpa inlägg. Det var inte den första uppfattning jag fick - men om det var ett sådant samtal du önskade så är det högst välkommet.

Att Bushs politik väcker heta känslor kan jag förstå. Men jag håller inte med dig om att de saker du skriver skulle vara fakta. Däremot vet jag att många i arabvärlden tror just så där.

De som skapat störst lidande i Irak menar jag själv, är al Qaida - inte USA. Därefter Muqtada al-Sadrs shia-milis. Utan USA:s invasion hade Irak fortfarande styrts av Saddam Hussein - och utan deras fortsatta engagemang så hade Irak förmodligen befunnit sig i ett blodigt inbördeskrig mellan dessa grupper. Först nu har landet börjat bli så pass stabilt att USA kan dra sig tillbaka.

Men om du ser på saken på något annat sätt får du gärna dela med dig av det. Jag har själv aldrig varit i Irak. Och jag förstår också att för civila som lider av krig så spelar ideologier och politik förstås ingen större roll. Och jag är personligen av åsikten att utan respekt och förståelse för dessa som drabbas av krigets fasor, så minskar drastiskt rätten att lättvindigt briljera med politiska åsikter.

Nå, kul att du skrev i alla fall - nu när jag förstått att du faktiskt ville föra ett riktigt samtal om saken.

MVH,

Ronie

Amer Al-bayya sa...

Hej Ronie, Jag är från Irak och Jag från Bagdad.Jag bor i Sverige och jag har en svensk fru med 5 barn..USA fick hjälpa Saddam med kriget mot Iran..USA sa: Saddam har inte sån vapen -när kurdarna har blivit bombat med förbjudna vapen(Gas)..Problemet kom när Saddam ockuperat Kuwait 1990.USA Och UK med Israel ville bara ta bort Saddam från makten.Saddam fick aldrig kritik från USA tills Saddam tog tillbaka Kuwait( Kuwait var Iraks område till 1965 fick Kuwait självständighet).Pentagon erkänner att USAs soldater fick döda 8000 irakiska soldater och de har inte vapen i handen(Jag tror att den här nyhet var i Aftonbladet)..När Saddams arme vill lämna Kuwait och Irak fick säkerhets ord från Frankrike och Ryssland på att ingen kommer att skjuta på Då fick USA skjuta på och många soldater dog på en gata som hetter dödens gata( nyheten kom i (Aftonbladet).Från 1990 till 2003 var Irak under USAs blockad .Man fick inte få in eller ut varor dog ca 400 000 barn av brott och brist på allt(utrikesminister i USA sa att det är bra pris för att döda Saddam)-nyheten kom i Aftonbladet och det var ett helvete över hela världen Hur kan M. Albright säga så här?..

Det var mycket som kom och bevisa att USA vill bara göra illa Irak.Sen kom det förbjudna vapens fråga.Irak fick Ta emot FNs män för att se om Irak har sån vapen och Irak skicka alla bevis på att Irak har inte sån vapen.Ryssland och många länder sa att Irak har inte sån vapen..USA får inte kom in till Irak ,det kan skapa mer och stora problem,sa Syriens president..
Al-Qaida kunde inte kom in till Irak i Saddams tid ..Och Irak hade inget att göra med Al-Qaida.USA sa att Irak har förjudna vapen och saddam har Al-Qaida i Irak..Bush efter kriget erkänner att han fick fel införmation från CIA..Men efter att han förstört hela Irak ..USA har gjort allt för att förstöra Irak medvetet.USAs brott och krigsbrott är största och grovste i världen..USA fick använda nya förbjudna vapen och bomber..tro på mig USA försvarade bara Oljan..Vi krigade för oljan ,sa många i USA..

Iraks folk började döda och hämnas på varandra och allt var utan kontroll..
USA hade tur att araber fick hjälpa USA kom in till Irak..Saddam hade ett fel att kom in till Kuwait.Men USA och UK med Israel har gått över gränserna..

Idag vill Iraks folk alla ersättnigar från USA.Och Blair har rättegång nu i UK..

Vad USA gjorde är ett brott mot Iraks folk.1,5 miljoner dog..2 miljon barn går inte till skola,,3 miljoner kvinnor utan deras män,,4 miljoner bor i olika länder,,vatten och luft är inte bra i en del område ,,Barn kommer till världen med cancer,,Allt civilt är förstört..

Irak var bäst innan kriget,sa FN.
( FN fick ta hand om Iraks oljas pengar mot mat till Irak)..Varför var allt detta,USA??

Två gångar sa Bush: kriget blir slut när Saddam dör.Och Bush Sa : kriget mot Gaza går vidare..Och Bush sa om kriget mot Libanon: döda alla( han menar alla i Hozbollah)..USA har fel och skyldigt.USAs brott var mot indianer och svarta frän början..

Irak ska komma tillbaka och Israels brott,ockupation med krigsbrott..
Tack Ronie ..Det var bra och jag är glad att du förstå mycket om vad jag vill öppna för samtal..jag själv tror mycket på Palmes ord och politik.
MVH.din vän amer Al-bayya.Titta på www.aljazeera.net.be de om fakta.

Ronie Berggren sa...

Hej igen Amer.

Jag kan mycket väl förstå att det - om man befinner sig "mitt i smeten", så som du har gjort (eftersom du kommer från Irak) är lätt att dra sådana slutsatser - att USA:s motiv i verkligheten bara var egoistiska hur vackra ord om frihet och fred de sedan än använde.

Vissa saker du säger stämmer också:

Du har rätt i att USA stödde Irak/Saddam Hussein i kriget mot Iran - och att USA:s stora problem med Saddam kom först i samband med Gulfkriget när Saddam Hussein invaderade Kuwait.

Den konflikten måste dock ses ur ett större strategiskt perspektiv: Iran var under 1980-talet USA:s stora hot. Och Saddam Hussein tog villigt på sig rollen som arabvärldens försvarare mot de historiska persiska ärkefienderna. Det gjorde också att USA inte hade något emot att stödja Saddam - inte därför att de tyckte om honom - utan bara därför att de såg ett större hot i Iran.

Jag förstår dock om sådana oheliga allianser kan te sig hycklande och dubbelmoraliska - i synnerhet om mänskligt lidande blivit en konsekvens av politiken. Däremot är jag ganska säker på att USA inte önskade någon irakisk civil persons lidande: ditt citat från Madelenie Albright är korrekt - hon uttalade sig klumpigt i en intervju om saken på (tror det var CNN). Skillnaden mellan ditt och mitt sätt att betrakta uttalandet är dock att jag anser att det var ett klumpigt uttalande, ingenting annat. Du anser att hon verkligen menade vad hon sa. I sin självbiografi beskriver hon den incidenten och berättar där att hon så fort hon uttalat orden förstod hur felaktigt hon uttalat sig, och att det inte var så hon menade.

Gällande synen på vapeninspektörerna och Irak så är jag i efterhand också beredd att hålla med dig. Under slutet när USA pressade Irak som hårdast så var de förmodligen i rädsla uppriktiga, och försökte ge USA allt de USA och FN krävde. Problemet var dock att man inte alltid agerat på det viset - och många gånger tidigare också bedragit västvärlden.

Ronie Berggren sa...

Jag instämmer också i att Al Qaida inte fanns i Irak innan invasionen 2003. Och de ringa kopplingar mellan Zarqawi och Al Qaida, som USA menade skapade en länk mellan den tämligen sekuläre Saddam Hussein och Al Qaida-folket i Afghanistan, var i sig alldeles för svaga för att legitimera en invasion.

Alla de argumenten var dock bara enskilda pusselbitar i fråga om varför USA- och dess allians invaderade Irak. Den övergripande orsaken var pg a terroristattacken den 11 september 2001. En attack som fick USA och Väst att förstå hur förödande en terroristattack kunde vara. Och att det säkraste sättet att värja sig från sådana var att angripa de största potentiella hoten på förhand. Av dessa potentiella hot så hade Irak under hela 1990-talet och början av 2000-talet varit det största. (Mahmoud Ahmadinejad, som förde Iran tillbaka till en mer radikal hållning, fick makten först 2005). Saddam Hussein sågs som den part som lättast skulle kunna utveckla massförstörelsevapen och sälja dessa till terrorister som sedan skulle använda dem för att angripa USA eller väst. Därför beslöt man att invadera Irak och avsätta den diktator som bringat det irakiska folket enormt lidande, och som också varit västvärldens stora huvudbry de senaste ca 12 åren.

När Irak väl invaderades, och Saddam Hussein störtades så var USA:s mål dock redan från början att upprätta en fungerande självständig irakisk demokrati - inte att stjäla olja eller något annat. De politiker i USA som sagt så, har oftast sagt detta pg a inrikespolitiska motsättningar - inte pg a något annat.

Processen att stabilisera och demokratisera Irak gick dock inte/har inte gått snabbt. Och sju års krig har naturligtvis orsakat stort mänskligt lidande. En riktig utvärdering om huruvida Irakkriget var lyckat eller ej - torde stå tydlig först om några år. Om Irak blir en stabil, fredlig demokrati - så måste kriget i historiens ljus betraktas som lyckat. På samma sätt som kriget mot japanerna också i historiens ljus måste betraktas som lyckat (trots USA:s användande av atombomber - som orsakade enormt mänskligt lidande).

En lyckad framtida demokrati ändrar dock förstås inte de livsöden som här och nu drabbats av lidande. Och alla som drabbats av sådant har naturligtvis rätt att också uttrycka frustration och förtvivlan över detta.

Så kontentan av detta inlägg är således att jag till viss del kan förstå dig och den frustration du känner. Däremot tror jag, som sagt, att du missar vissa historiska bitar, och drar slutsatser som inte överensstämmer med hur saker och ting i själva verket faktiskt förhåller sig. Min syn på några av de saker vi diskuterat - och som jag hoppas ska kunna bidra med något i dina försök att förstå dessa händelser - återfinns i två artiklar:

Dels denna artikel: http://usapol.blogspot.com/2008/11/irakkriget-ur-ett-historiskt-perspektiv.html - som är en artikel om Irakkrigets historia i 3 delar.

Och dels denna artikel: http://usapol.blogspot.com/2008/12/bush-och-911-i-en-vrld-av.html - som är en artikel som handlar om konspirationsteorier kring amerikansk politik.

Hoppas du har tid och möjlighet att läsa dessa. Jag har själv inte möjlighet att delta i någon lång och ingående fortsatt diskussion - men jag uppskattar dina kommentarer. Och du får gärna fortsätta följa bloggen.

Mvh

Ronie

Amer Al-bayya sa...

Hej Ronie.För att man förstå allt i Mellan östern så man måste förstå Palestinafrågan,här skickar jag två inlägg och hoppas att du förstå också att media har inta talat mycket om Palestinas fakta.Varsågod:-

BERTRAND RUSSEL,den världsberömde engelske filosofen,nobelpristagaren och fredskämpen, har sagt följande i ett tal den 31 januari 1970:-

OM PALESTINIERNAS ÖDE OCH ISRAEL

Bertrand Russel var en av förra århundradets främsta filosofer, matematiker och på
senare tid även fredskämpe. Nobelpristagare i litteratur 1950. Hans stora arbete PRINCIPIA MATHEMATICA i tre volymer tillsammans med A.N. Whitehead.

Russell anses vara medgrundare till både den symboliska logiken och den analytiska filosofin samt betydde mycket för den matematiska filosofin genom sitt arbete med logicism. Han blev också en mycket läst och uppskattad författare med åsikter om moral och samhället och var också känd för sitt motstånd mot kärnvapen.

HUR SÅG HAN PÅ KONFLIKTEN I MELLANÖSTERN?


I ett berömt tal ett tal den 31 januari 1970 sade han följande:

"Det palestinska folkets tragedi är att deras land bortskänktes av en utländsk makt till ett främmande folk för att skapa en ny stat, som ledde till att hundratusentals oskyldiga människor gjordes till permanent hemlösa flyktingar och att deras antal bara ökat med varje ny konflikt. Hur länge kan världen uthärda denna med berått mod genomförda grymma tragedi?

Det är fullständigt självklart att dessa fördrivna palestinier har all rätt att återvända till sitt hemland och att Israels förnekande av denna rätt är själva hjärtpunkten och huvudorsaken till den ständigt pågående konflikten. Inget folk någonstans i världen skulle acceptera att fördrivas en masse från sitt eget land. Hur kan då någon begära att Palestinas folk skulle acceptera en bestraffning som ingen annan skulle tolerera?

Det sägs ständigt att vi måste sympatisera med Israel på grund av de lidanden som judarna fick utstå i Europa av nazisterna. Detta är sannerligen inget skäl att föreviga något lidande. Vad Israel gör nu kan aldrig förlåtas och att åberopa sig på det förflutnas skräckvälde för att rättfärdiga dagens är inget annat än rent och skärt hyckleri.

Israels brott och försyndelser är många och svåra, Israel dömer inte bara ett stort antal flyktingar till elände, utsatta för vedervärdiga bombangrepp, och Israel dömer inte bara talrika palestinier till ett grymt och godtyckligt militärstyre, utan Israel dömer dessutom de arabiska nationer som vunnit sin självständighet från kolonialismen till fortsatt fattigdom, eftersom det militärt topprustade Israel är en sådan utmaning mot de arabiska staterna att dessa måste anslå stora summor för militära ändamål som annars skulle kunna investeras för fredlig nationell utveckling.

Rättvisan kräver att det första steget mot en uppgörelse för att få slut på lidandena och blodsutgjutelsen i Mellanöstern måste bli ett israeliskt tillbakadragande från alla de ockuperade territorierna i juni 1967. En ny världskampanj behövs för att upprätta rättvisa för Mellanöstern svårt hemsökta och lidande folk.

Amer Al-bayya sa...

Hej Ronie .Det finns 28 FN:s resolutioner mot Israels ockupation och brott..Israel sa nej till alla..Och Under kriget mot Gaza fick USA skicka vapen till Israel och Israel dödar palestinierna civila medvetet som Bildt sa..varsågod:-

Israel och 28 FN:s resolutioner mot Israel:s brott och ockupation.
26 december 2009, kl 08:00 Skrivet av Amer Al-bayya Anmäl ! Varför försvarar USA Israel orättvist,FN???.Vem betalar USA:s stöd till Israel??.

Var är alla FN:s resolutioner mot Israel:s brott och ockupation,USA,EU??

Det finns 28 starka FN:s resolutioner mot Israel:s brott, krigsbrott
och ockupation..Arabvärlden tror att FN är maktlöst och EU är för
Israel:s ockupationspolitik!!
Israel har sagt NEI till alla FN:s resolutioner och Israel går vidare
med alla brott och ockupation..USA, UK, Frankrike och EU kan
protestera, bojkotta, ställa krav och press, kan straffa och kan kriga
mot araber men de säger inte ett ord mot Israel..När USA protestera
hård och med hot mot Iran då var USA så tyst mot Israels brott som
sker varje dag ,Inte en gång sa USA, UK något mot Israel!!

Här skickar jag några av FN:s resolutioner och frågor till
politikerna.Jag hatar orättvisor,rasism och hat men en del av Europas
politiker skapar allt detta med att stödjer Israel:s ockupation, brott
och Israels kärnvapen och förbjudna vapen..USA har aldrig sagt att
Israel måste lämna sin denna vapen men med Iran säger USA det varje
dag..Sån politik måste stoppas och straffas för rättvisans skull:-
Centrala FN-resolutioner
Palestinska flyktingar har rätt att återvända till sina hem i Israel.
Beslutar att de flyktingar som vill återvända till sina hem och leva i
fred med sina grannar skall tillåtas att göra det vid tidigast möjliga
tidpunkt, och att ersättning skall betalas för egendom av dem som
valde att inte återvända och för förlust av eller skada egendom, som
enligt folkrättsliga principer eller i eget kapital, kan kompenseras
av regeringar eller myndigheter.
Generalförsamlings resolution 194, 11 December 1948

Israels ockupation av Palestina är olaglig.
Europaparlamentet kräver ett tillbakadragande av israeliska styrkor
från områden som ockuperades under kriget det året och "erkännande av
suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende av alla
stater i området och deras rätt att leva i fred inom säkra och erkända
gränser fri från hot eller handlingar kraft.
Säkerhetsråds resolution 242, 22 november 1967

Israels bosättningar olagliga.
Fastställer att den politik och praxis för Israel i bosättningar i de
palestinska och andra ockuperade arabiska områden sedan 1967 har ingen
rättslig giltighet och utgör ett allvarligt hinder för att uppnå en
rättvis och varaktig fred i Mellanöstern.
Säkerhetsråds resolution 446, 22 mars, 1979

Palestina har rätt till självbestämmande.
Bekräftar "den oförytterliga rättigheter till det palestinska folket i
Palestina ... till självbestämmande utan yttre inblandning" och "till
nationellt oberoende och suveränitet."
Generalförsamlingens resolution 3236, 22 November, 1974

Bekräftelse av en palestinsk stat
Bekräftar "en vision om en region där två stater, Israel och Palestina
lever sida vid sida inom säkra och erkända gränser."
Säkerhetsrådets resolution 1397, 12 mars, 2002

Bekräftelse av rådgivande yttrande av Internationella domstolen (ICJ)
om de rättsliga konsekvenserna av byggandet av muren
Kommentarer till den Internationella domstolens rådgivande yttrande 9
juli 2004, FN: s "kräver att Israel, ockupationsmakten, uppfylla sina
rättsliga skyldigheter som nämns i den rådgivande åsikt" och "uppmanar
alla stater som är medlemmar av Förenta Nationerna att uppfylla sina
juridiska skyldigheter som nämns i den rådgivande åsikt ".
Generalförsamlings resolution ES-10/14, 2 augusti 2004