måndag 6 december 2010

Hur Bushs skattesänkningar påverkade tillvaron

USA Today har här en artikel om hur Bushs skattesänkningar påverkat några människors tillvaro i Michigan - och hur dessa betraktar skattesänkningarna.

En av dem är Susan Yetter från Kalamazoo, Michigan - som minns dagen när Bush i mars 2001 kom till västra Michigan och förklarade att regeringens överskott "is the people's money, and we ought to trust them with their own money."

Den 7 juni 2001 undertecknade Bush sedan $1.6 biljoner dollar i skattesänkningar - individer och företag stärktes på regeringens bekostnad. I sydvästra Michigan räddades dock därigenom ett område som fått se företag försvinna. Företag som Upjohn pharmaceuticals, General Motors och sex pappersfabriker hade under gångna årtionde lämnat Kalamazoo (en stad med 72,000 invånare). Under de gångna sju åren med Bushs skattesänkningar (ytterligare 350 miljarder kom 2003) - har området dock sett en tydlig uppgång - något som också (indirekt) erkänts av president Obama.

I somras, den 7 juni 2010, besökte president Obama Kalamazoo Central High School där han prisade the "Kalamazoo Promise" - ett program som finansieras av anonyma givare och ger gratis undervisning till studenter i Michigans colleges och universitet.

Ron Kitchens, vd för en lokal ekonomisk utvecklingsorganisation, förklarade att programmet inte hade blivit av utan Bushs skattesänkningar:

"If that money had gone to federal taxes, it wouldn't be here," kommenterade han programmet.


Susan och Denny Yetter är två pensionärer som gynnats av Bushs skattesänkningar. De tjänade bra redan innan, men efter skattesänkningarna för de med högst inkomstskatt - sänktes skatten från 39.6% till 35% - en förändring som gjorde att Denny kunde pensionera sig vid 63 års ålder, och även betala sina sjukförsäkringar på egen hand. De förklarade att de gynnades av många av Bushs skattesänkningar och önskade att alla behölls. De förklarade också att skattesänkningarna också gjorde att de gav mer i välgörenhet, på ett lokalt plan:

"We wanted our donations to stay right here on our doorstep," Susan says, pointing to charities such as Ministry in Community. Of the government, she says, "We have no benchmark for what they're doing."


En annan i området som också gynnats av Bushs skattesänkningar är 61-årige Michael Stoddard, en revisor som 1989 startade företaget BASIC som nu har 90 anställda. Han förklarade skattesänkningarnas betydelse och sa:

"Our growth sort of coincides with the tax cuts. What it's done for us is allow us to purchase a lot of equipment that we could offset and improve our cash flow."


Stoddards företag har en inkomst på omkring 9 miljoner dollar om året, inkomster som ökat med omkring 40% de senaste tre åren. Han förstår dock att nationen med dess stora statsskuld är i en svår ekonomisk situation och anser därför inte att fortsätta skattesänkningar är helt nödvändiga.

När Bush införde skattesänkningarna 2001 sa han att detta skulle kunna göras utan att öka statsskulden. Så blev dock inte fallet. 2002 års budget hade ett underskott på 158 miljarder dollar, till stor del som konsekvens av attacken vid 9/11. Tills recessionen 2007 gynnades dock miljontals familjer av skattesänkningarna. Men statsskulden växte också:

"It was real money in people's pockets — and left a real debt to be repaid," sa skatteexperten Clint Stretch, som också förklarade att en normal familj fick omkring 50 dollar i veckan i skattesänkningar, och att bara de rika sparade större summor pengar.

En som dock förklarar att han kunde klara sig utan skattesänkningarna är Rob Oakleaf, som arbetar för en organisation för fattiga i staden. Utifrån hans årsinkomst skulle han får 635 dollar per år i skattesänkningar - pengar han förklarar att han personligen hade kunnat klara sig utan och att de hellre fått gå till att hjälpa fattiga och hemlösa.

"I have not given any thought to the tax cuts, and I don't think they have been any benefit to me,"


Han förklarar dock vilka han anser pengarna skulle kunna gynna:

"A lot of the people we serve are not making good financial decisions," he says, noting any monthly benefits they receive usually run out before the month does. "Any money spent by the government for the benefit of the American people helps the people that we serve. … That's what people need. They don't need $29."


Ett ur ett perspektiv hedervärt synsätt - men en syn som förstås baseras på tron att regeringen kan göra sådana saker bra. Något den specifikt federala amerikanska regeringen aldrig varit särskilt bra på. Risken med stora överskott är att kongressen gärna vill öronmärka dem till sina egna små favoritprojekt i sina hemstater - något Bush också använde som ett av många argument till varför pengarna skulle ges tillbaka till folket.

Källa: USA Today

Se även tidigare inlägg:

MtP: Mitch McConnell och John Kerry 20101206

FtN: Durbin och Kyl om skattesänkningarna 20101205

David Gregory om förhandlingarna kring skattesänkningarna 20101205

Inga kommentarer: