Obama försvarar sin förlängning av Bushs skattesänkningar

Obama är uppenbarligen irriterad över den kritik han fått från sin liberala bas över sin skattekompromiss som innebär att alla Bushs skattesänkningar förlängs i 2 år till (skattesänkningar Obama ivrigt kampanjat mot de senaste åren). Här har MSNBC ett inslag och ett sammandrag av en presskonferens där Obama försvarade sitt beslut att kompromissa där Obama bl a kritiserar New York Times redkationssida - inte helt vanligt av liberala presidenter.

Men mest sevärt av allt är när Obama drar en parallell till ett gisslandrama - och förklarar att skattesänkningarna för medelklassen blev tagen som gisslan av republikanerna (tänk om Bush skulle ha pratat på det sättet om demokraterna? - det hade blivit stora svenska tidningsrubriker). Och att det normalt inte är rätt att förhandla med gisslantagare, såvida risken inte finns att gisslan blir skadad. En risk som denna gång fanns med gisslan (dvs skattesänkningarna för medelklassen) om Obama inte hade kompromissat.

Det här är alltså en president som haft mycket svårt att använda skarpa/tydliga ord för att beteckna kampen mot Al Qaida (han försökte, åtminstone till en början, att avskaffa Bushs term "kriget mot terrorismen" - men de flesta kom inte ihåg vad Obamas mer diffusa namn var för något eller vad det innebar, varför de flesta fortsatt med den gamla termen) - som nu använder ett tufft språkbruk inte mot Al Qaida, utan mot republikanerna. De är tuffa, och därför har han kompromissat - inte för sin egen skull, utan för den stackars gisslans bästa - se själva, det här är ett av de mer roligare uttalande Obama gjort på riktigt länge:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

Obamas kompromiss är onekligen en republikansk seger. Dock bör republikanerna inte ropa hej förrän skattesänkningarna verkligen är godkända. Det finns nämligen en som fortfarande kan vägra gå med på alltihop - Nancy Pelosi. Gör hon det så kommer Vita Huset förmodligen att bli synnerligen besvikna. Men hon kommer tveklöst att bli en hjälte inom den progressiva vänstern. Och om hon skulle ha några som helst inneboende önskningar att ställa upp i ett presidentval och utmana Obama om nomineringen 2012, så vore det rätt drag.

Till president Obamas fördel är dock att han faktiskt gör sådana här kompromisser. Det finns nämligen många områden där republikanerna skulle kunna samarbeta mycket nära med Obama - inrikespolitiskt i utbildningsfrågor där Obama trots allt är den förste demokratiske president att faktiskt ta sig an lärarfacken. Utrikespolitiskt kan samarbete kring frihandel och säkerhetspolitik och inte minst Afghanistan fördjupas. Obama skulle i så fall kunna göra samma slags omsvängning som Clinton - med pluset att han trots allt lyckades implementera en del av demokraternas liberala agenda (sjukvård, finansreglering etc) - saker Clinton inte lyckades med. Såldes skulle Obama få 2 år som liberal president och 2 år som en moderat sådan. Det skulle ge honom en hyfsad plats både i republikanska och demokratiska historieböcker.

Och till skillnad från sin företrädare så vågar jag satsa på att Obama faktiskt bryr sig om vad historiker skulle kunna tycka om honom.

Se även tidigare inlägg:

Demokrater arga på Obamas skattekompromiss 20101208