Faleh Almaleki som i oktober 2009 i Arizona körde över sin 20-åriga dotter Noor Almaleki - som avled på sjukhus - för att denna träffat en kille, dömdes igår i en domstol till 34,5 års fängelse.
Faleh Almaleki kom till USA med sin familj från Irak i mitten av 1990-talet. Han ville att hans dotter skulle följa de irakiska traditionerna, men hans dotter ville vara en vanlig amerikansk tjej. Som 17-åring vägrade hon ingå ett arrangerat äktenskap, som 19-åring flyttade hon till en egen lägenhet och flyttade så småningom ihop med sin pojkvän. Efter dådet flydde fadern landet men greps i London och skickades tillbaka till Phoenix, Arizona.
Fox News visar här några scener ur rättegången:
Fadern ifråga förtjänar givetvis ett hårt straff och måste ta ansvar för sin handling. Men däremot är det förstås inte så enkelt som att religion per automatik innebär medömkan och förlåtelse - och att domaren har den synen beror bara på att hans uppfattning av religion onekligen främst formats av kristendomen. Så är dock helt enkelt inte fallet inom islam på samma sätt som inom kristendomen. Och att blunda för det innebär att lämna många människor åt sitt öde (såväl offer för islamistiskt våld, som de som brukar våldet).
Vad som förvånar mig i diskussioner med islamapologeter är hur snabba de oftast är att fördöma terrorister och de som utför våld i islams namn. Sådant ska givetvis fördömas, men min uppfattning är att när det görs av islamapologeter så görs det ofta för att "skydda islam" från den vanliga västerländska kritiken - och istället för att självrannsakande fråga vad i religionen som ställer till sådan enorm skada för människor (såväl offer som utövare av det religiöst motiverade våldet) så blir det viktiga att skydda tron ifråga, snarare än att värna om individerna.
Västerländska domstolar bör inte begå samma misstag. Vår primära uppgift är inte att förgöra människor med dåliga ideologier - utan att bekämpa dåliga ideologier som förgör människor.
Källa: MSNBC
Se även tidigare inlägg:
Fort Hood, hedersmord och Islam 20091107
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar