Hatbrott, personliga hot och smädelser bör förstås inte vara tillåtna. Och ingen som sysslar med sådant oavsett om det riktas mot muslimer eller mot andra bör ha lagen på sin sida. Att kritisera en religion däremot, eller en religiös grundare som dog för 1400 år sedan är däremot en helt annan sak. Yttrandefrihet handlar om rätten att få angripa sådant så länge det vapen som brukas är ord och penna istället för hat och svärd.
Lars Vilks, Geert Wilders, Kurt Westergaard och många andra europeiska yttrandefrihetsförespråkare har dock de senaste åren fått erfara att så inte riktigt varit fallet. Trots att de aldrig brukat våld, aldrig uppmanat till våld och aldrig viglat till hat eller siktat in sig mot enskilda muslimer, så har dessa i många avseenden försökt tystas - och då inte bara av militanta islamister som definitivt drivits av hat och önskat bruka svärdets makt i full utsträckning - utan också av förvirrade västerländska institutioner (media, domstolar etc) som i rädsla för hot och större problem helt enkelt tappat sin moraliska fattning, och sin förståelse för vad yttrandefriheten faktiskt handlar om.
Vad den friande domen mot Geert Wilders visar är dock att den korrekta förståelsen för vad yttrandefrihet och demokratiska principer faktiskt innebär ännu inte är helt bortglömt på alla håll i Europa. National Post har här en bra kommentar till den friande domen mot Wilders som beskriver varför Wilders inte är någon hatpredikant:
...a close reading of Mr. Wilders’ comments over the years shows that he does not hate Muslims per se. What he dislikes is Islam, which he likens to a dangerous and violent cult. Some may see this as a distinction without a difference, but there actually is an enormous difference: Classic hate-mongers – KKK racists, and anti-Semitic neo-Nazis, for instance – believe that Jews and Blacks are debased and inferior on a genetic level. Mr. Wilders, on the other hand, has made it clear that he has no problem with Muslims who reject a literal reading of the Koran and assimilate into Western society.
Här har den ateistiske religionskritikern Pat Condell ännu en utmärkt kommentar som kort och koncist sammanfattar problematiken med islam:
Den friande domen mot Wilders visar dock att allt inte är lika kört som Condell beskriver. Det bör vi vara mycket glada över.
De sanna hatpredikanterna som om något borde dras till domstol är inte de som uppmärksammar det islamistiska hatet, utan de som i olika avseenden propagerar för detta. Låt mig påminna om några exempel:
Här är incidenten på Uppsala Universitet för ca 1 år sedan, när muslimska studenter avbröt Lars Vilks föreläsning på ett både aggressivt och hotfullt sätt. Ta en titt.
Eller vad sägs om detta hot mot Lars Vilks från november förra året.
I Europa sker sådana här saker i ännu högre utsträckning än i Sverige. Här är ett klipp där muslimer protesterar mot Påvens besök i London - ta en titt på det mellersta klippet.
Många muslimer anser onekligen att Lars Vilks, Gert Wilders och andras provokationer är betydligt viktigare att förfasa sig över än det faktum att många muslimer helt enkelt inte respekterar västerländsk yttrandefrihet. Och många på vänsterkanten anser att de muslimska reaktionerna bara är en respons på de europeiska konstnärernas provokationer.
Det intressanta i sammanhanget är dock vad du tycker. Och jag har väldigt svårt att se hur uppriktiga människor (som inte tror på islam, och som inte är indoktrinerade i pseudo-intellektuella-vänsterdiskurser) skulle kunna anse att "islamofobin" (te x Wilders och Vilks konstverk) är ett större problem för den demokratiska världen än den verkliga hatretoriken som onekligen till största del framförts av bekännare till islam.
Se även tidigare inlägg:
Geert Wilders frikänd 20110624
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar