En upptrappning eller en nedtrappning av kriget i Afghanistan?Den frågan tar president Obama och hans kabinett för närvarande ställning till. Och världen - inklusive Afghanistan håller andan.
En rapport från USA:s general i landet, Stanley McChrystal, förklarar att utan fler soldater så riskerar uppdraget i Afghanistan att misslyckas. Men den amerikanska befolkningens stöd för kriget har minskat i takt med att dödstalen börjat stiga. En
ny undersökning visar att 50% motsätter sig en truppökning i Afghanistan, vilket är en stark förändring från februari i år, då 65% stödde Obamas beslut att skicka ytterligare 17 000 soldater till Afghanistan.
President Obama, som ända sedan han var presidentkandidat förra året, förklarat att Afhganistan var det "rätta kriget" och som upprepade gånger förklarat att han ämnar besegra talibanerna, svarade i ljuset av rapporten som målar en dyster situation i landet och som kan innebära att general McChrystal begär så mycket som 40 000 ytterligare soldater - att han inte tänkte förhasta sig gällande sitt beslut. Och i väntan på svar håller världen, och inte minst Afghanistan andan.
Afghanska ämbetsmän, och allierade till president Hamid Karzai - sa att fler amerikanska soldater behövs, för att trycka tillbaka en talibansk gerillarörelse med ökat mod:
"We need additional troops -- but not forever." sa Afhganistans utbildningsminister Farooq Wardak, som förklarade att Afghanistan skulle kunna ha en kapabel egen armé inom 5 år.
Mohammed Mohaqeq - medlem i det Afghanska parlamentet,
uttryckte samma sak:
"The current number of soldiers is not enough to defeat the Taliban," och fortsatte med att säga att om USA drar ner sina trupper - nu bestående av mer än 60 000 man - i Afghanistan
"the country will go back to civil war. The Taliban are capable of recapturing the capital and the government."Efter det afghanska valet, där president Karzai av somliga anklagats för valfusk, är en bidragande orsak till att Obama nu utvärderar sin strategi - och vilka mål den amerikanska militären bör ha i Afghanistan. Utbildningsminister Wardak sa dock:
"Let's be practical -- what is the alternative to Karzai?" Och fortsatte med att förklara att om USA går emot Karzai så kommer det av afghanerna att betraktas på samma sätt som den sovjetiska ockupationen av landet, och förmodligen också bemötas på samma sätt.
Även NATO-länderna och allierade i Europa väntar spänt på Obamas besked. Europeiska nationer har sammanlagt ca 35 000 trupper i Afghanistan - men även här ökar motståndet mot kriget i de olika länderna.
Två tredjedelar av britterna - den starkaste europeiska makten - vill dra sig tillbaka från Afghanistan.
Obama står således inför ett enormt dilemma. Med en nation och en regering i Afghanistan, vars vallegitimitet ännu inte står helt tydlig - men som hittills varit USA:s bästa hopp att skapa en demokratisk regering i landet som är i desperat hjälp att bekämpa de tilltagande hotet från talibanerna - en omvärld och en hemmaopinion som börjar tvivla på att kriget som pågått i mer än 7 år, går att vinna - och ett utbrett krigsmotstånd inom hans eget parti. Därtill har han på åtskilliga sätt gjort kriget personligt, och vid mer än ett tillfälle sagt att kriget är det rätta kriget, som måste vinnas.
Obama har rätt. Kriget måste vinnas och ett nytt talibanstyre där talibaner stenar kvinnor till döds på fotbollsarenor kan omvärlden aldrig tolerera en gång till. Att göra det vore detsamma som att se ett nytt Nazityskland resa sig utan att reagera. Den fråga som återstår är om Obama har det mod som krävs för att vinna kriget? Två ironiska saker som kan noteras är att han dels har sitt främsta stöd hos oppositionspartiet - ett parti som må skräna och skrika högt mot Obamas sjukvårdsreform, men som prisat honom för hans tydliga beslutsamhet att besegra talibanerna. Den andra ironin är att president Bush - som Obama under sin kampanj kritiserade skarpt - stod i en snarlik situation 2006, gällande Irak: ett krig som då gick väldigt dåligt, som var högst impopulärt och där Bush fick råd från landets alla tyckare att en nedtrappning var det vettigaste, mest intellektuella och mest strategiska. Bush höll inte med någon av alla de otaliga röster som då tyckte saker: och istället för en "strategisk nedtrappning" beordrade han en truppökning under general David Petraeus - och skickade ytterligare 30 000 man till Irak. Ett beslut som kom att kallas "the surge", och som stabliiserade landet, och förmodligen hindrade ett fullskaligt inbördeskrig.
Obama står nu i en snarlik situation i Afghanistan som Bush gjorde i Irak - med en skillnad: medan Bush tydligt gjorde klart vad som gällde - inte minst i ett tal från december 2005 när han förklarade att Al Qaida i Irak citerade Vietnamkriget och skrev till varandra att om de bara dödade tillräckligt många amerikaner så skulle USA förlora modet eftersom amerikaner var ett fegt folk -
varpå Bush svarade "Thats not going to happen on my watch!" - och mot nästan allas inrådan (med vissa undantag, som te x senator John McCain och en del generaler) så skickade Bush 1,5 år senare 30 000 ytterligare trupper till landet. Än står det inte lika tydligt om Obama har samma mod. Hans retoriska reträtt när han i intervjun häromdagen förklarade att inget ännu var bestämt var ett sätt att hantera det hela, som indikerar en president med inte i närheten samma politiska mod eller målmedvetenhet som föregående president - som drev sin politik på ett av de mest konsekventa sätten av alla administrationer sedan andra världskriget. Förhoppningsvis kommer Obama dock inte att överge det afghanska folket - vilket vore ett svek av högsta grad - inte minst mot de kvinnor och barn vars lidande under ett nytt talibanstyre vore en medmänsklig katastrof.
Al Qaidas ledare Osama Bin Ladin har nämligen också han förklarat sin åsikt i frågan, och förklarar att han vill att de europeiska makterna ska dra sig bort från Afghanistan:
"an intelligent man does not waste his money and sons for a gang of criminals in Washington", förklarade han enligt BBC.
"If you had seen [the mass killings] of your American allies and their helpers in northern Afghanistan ... then you would understand the bloody events in Madrid and London," sa han vidare.
På sitt sista besök i Afghanistan som sittande president i december förra året, förklarade president Bush att afghanerna kunde vara säkra på en sak: nämligen att USA skulle stå tillsammans med dem, även under nästa regering - ett löfte det dock är upp till Obama att infria. Vad han väljer återstår att se - men världen väntar spänt på besked. (OBS: Vice-president Joe Biden är emot en truppökning, vilket förmodligen betyder att rätt val är att skicka dit så många soldater som möjligt)Se även tidigare inlägg:Obama tvingas förhålla sig till vädjan om truppförstärkning i Afghanistan 20090921
Carl Levin ger sin syn på Afghanistan 20090912
Obama får stöd från Eric Cantor i sin Afghanistanpolicy 20090911
Konservativa backar upp Obamas Afghanistankrig 20090905
Obamas rådgivare splittrade i Afghanistanfrågan 20090904
Afghanistan, inte sjukvård - blir Obamas eldprov 20090831
Demokraternas Afghanistankrig - ett nytt Vietnam? 20090829
