Efter en hel del kontroverser, efter McCains uttalande om att skippa presidentdebatten till förmån för att arbeta fram en lösning av förhandlingarna mellan Kongressen, dess två partier, olika fraktioner, och Vita Huset - beslöt McCain dock i sista sekund att delta i debatten, vars tema egentligen var utrikes och säkerhetspolitik, men vars första tredjedel givetvis kom att handla om ekonomin. Båda kandidaterna gjorde enligt mitt tycke bra ifrån sig - och Obama försökte uppträda precis så presidentaktig som hans rådgivare förmodligen bett honom göra - dessutom verkade han ha studerat sina hemläxor väl, och gav i mångt och mycket bra svar. Så, de som förväntat sig att Obama kanske skulle få svårt att hävda sig i en debatt om säkerhetspolitik - det enda område där han i avsevärd utsträckning ligger långt bakom McCain när det gäller väljarnas förtroende, kan förmodligen dra en lättnadens suck. Obama gjorde inte bort sig, utan var faktiskt riktigt duktig.
Så vem vann då debatten? Ja, eftersom ingen av parterna gjorde bort sig, så beror svaret väl förmodligen i mångt och mycket på betraktarens öga. Men jag personligen ansåg att McCain vann - och även om jag stöder McCain, anser jag mig inte vara partisk i min bedöming, då jag aldrig haft några problem med att erkänna Obamas starka sidor och goda egenskaper, och påpeka McCains svaga sidor och många klavertramp. Obama hade som sagt gjort sin hemläxa bra. Men det var just på den punkten som skillnaden mellan McCain och Obama i mitt tycke framstod så tydligt; Obama spenderade tre dagar på ett hotell i Florida med att öva inför presidentdebatten tillsammans med en kille som skulle föreställa McCain (samma kille som 2004 "spelade Bush" när Kerry skulle öva inför samma debatt).
John McCain avsatte i princip ingen tid alls för att förbreda sig inför debatten. Och hans kampanj svarade att McCain helt enkelt inte behövde någon speciell coaching för att tala om ett ämne som varit hans specialområde i trettio år. Efter att ha sett såväl Obama som McCain tala vid otaliga tillfällen, så märktes det på debatten att McCain inte gav sken av att vara det minsta nervös. Obama däremot var, i synnerhet i början av debatten, nämnvärt nervös. Senare blev han dock varm i skorna - men McCain var debatten igenom lugnt den mest avslappnade av dem. Och medan Obama talade om saker som det inte rådde någon tvekan om att han lärt in, studerat via böcker, texter et c - så gav McCain, precis som han så ofta gör när han talar om säkerhets- och utrikespolitik - mängder av exempel på när han besökt olika platser, träffat olika generaler et c och deltagit i skeenden från ett helt annat perspektiv än de flesta kavajpolitiker i Washington (eller akademiker från Illinois). Han gav också en starkare känsla av att faktiskt kunna koppla till vissa väljare. När Obama började tala om att han satt i en veterankommitté i Senaten, och var bekymrad över veteranernas många problem, svarade McCain på ett sätt som bara han skulle kunna göra - genom att säga: "
"...I know the veterans. I know them well. And I know that they know that I'll take care of them. And I've been proud of their support and their recognition of my service to the veterans.
And I love them. And I'll take care of them. And they know that I'll take care of them. And that's going to be my job."
Ett sådant svar hade te x Obama själv inte kunnat ge utan att framstå som kanske lite väl elitistisk och nästan divig: McCain däremot kunde säga saken (och förmodligen bara han), helt enkelt därför att det var sant; han visste att veteranerna vet att han älskar dem. Och han visste förmodligen också att de flesta väljare visste samma sak.
Slutligen anser jag således att McCain vann debatten, och han vann den ganska stort. Jag har ännu inte läst vem andra bedömare krönt som vinnare (mer än att Bo-Inge på SVT lutade åt Obama) - så det ska bli intressant att ta del av. Men Obama gjorde inga större missar - och om valet 2004 bestod av en fantastisk kandidat och en supernolla (ni kan nog gissa vem jag anser vara vilket), så står 2008 års presidentval mellan två otroligt duktiga kandidater. Men medan Obamas skicklighet dock i första hand tveklöst består i akademisk sådan, så består McCains skicklighet tveklöst i det mycket långa och rika liv han levt, och de erfarenheter han därigenom fått.
Här kan debatten beskådas för dem som ännu inte sett den:
http://elections.nytimes.com/2008/president/debates/first-presidential-debate.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar