Obama-administrationen har de senaste veckorna nått en del framgångar i försöken att utfärda globala sanktioner mot Iran. David Frum har dock här en mycket läsvärd analys av Obama-administrationens Iranpolitik som han menar har missat fokus: de är så intresserade av att nå global konsensus om sanktioner att de missar målet i sig, nämligen att stoppa Iran från att bygga kärnvapen - vapen Iran kommer allt närmare för varje dag som går.
Obama-administrationen borde göra mycket mer: dels borde man samla "de villigas koalition" av länder som utanför FN:s ramar är beredda att utfärda hårda sanktioner mot Iran. Ryssland och Kina kommer inte att delta, men USA har många nära allierade som NATO, EU och Japan som ensamma skulle kunna sätta hård press på Iran.
För det andra bör Obama-administrationen ge Israel klartecken att USA tillåter dem att slå till mot Iran om de anser detta vara nödvändigt. För närvarande sätter USA hård press på Israel att inte göra detta, och Frum skriver att det ironiska vore om Obama pressade Israel hårdare att inte stoppa Iran, än han pressar Iran att stoppa sina aktiviteter.
För det tredje bör USA förbereda sig på scenariot att Iran faktiskt kan komma att skaffa sig kärnvapen. USA bör därför bygga ett kärnvapenparaply i mellanöstern, där det står tydligt att någon form av iransk attack skulle innebära också en direkt attack mot USA och leda till en konfrontation som Iran inte kan vinna. Detta skulle kunna göras genom att permanent stationera amerikansk personal i Israel, vilket skulle innebära att dessa också direkt drabbades av ett iranskt anfall, vilket i sin tur också skulle innebära en mycket mer direkt konfrontation mellan USA och Iran än dagsläget innebär.
David Frums analys av saken är en av de bästa jag läst, och jag instämmer helt. Obama-administrationen behöver vara både tuffare och snabbare, och mer än något annat måste man förstå vilka som är USA:s vänner och vilka som inte är det. Israel är grundläggande USA:s bästa vän i mellanöstern - Iran är dess sämsta. Utifrån det faktumet bör också rätt policy fattas gällande vilken part man pressar hårdast. Obama har under sin presidentperiod varit tämligen dålig på detta, och har i sina översofistikerade diskurser om internationella relationer förlorat förståelsen för vad trofasta allianser nationer emellan innebär.
Med det sagt är hans attityd dock avsevärt bättre än många andra världsledares, och svenska röster som dessa som menar att ett iranskt kärnvapen inte vore någon katastrof, visar (som så många andra exempel) hur oändligt mycket vettigare även en liberal amerikansk president är, än svenska tyckare vars strävan efter fred till varje pris beror mer på feghet och det svenska desperata behovet av trygghet till vilket pris som helst, snarare än en vettig syn på världen eller en moralisk övertygelse om att göra det rätta till varje pris.
Källa: FrumForum
Se även tidigare inlägg:
FN överens om sanktioner mot Iran 20100521
Fd iransk militär säger att Ahmadinejad vill ha kärnvapen 20100509
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar