Än idag är inbördeskriget dock föremål för diskussioner och meningarna är delade. The Economist skriver här om hur den federala regeringens makt ökade avsevärt efter kriget och hur detta också skapade en stor del av den misstro mot federal politik som än idag lever kvar.
Och här har Time en lång artikel om vad som utlöste inbördeskriget - eller snarare den historiska diskussionen i USA om vad kriget handlade om. Det fanns många faktorer i bakgrunden - men slaveriet var onekligen den stora faktorn. Under amerikansk historia har dock betoningen på orsaker lagts på många andra punkter: ekonomi - delstaters rättigheter etc. Den huvudsakliga orsaken var dock slaveriet - något redan författningsfäderna förutsåg. Redan efter konstitutionskonventet 1787 sa James Madison:
"It seems now to be pretty well understood that the real difference of interests lies not between the large and small but between the Northern and Southern states. The institution of slavery and its consequences form the line."
Slaveriet var den huvudsakliga faktorn till kriget, förklarar artikeln - och att glömma det är att missa historien. En annan fallgrop är dock att tro att allt bara var söderns fel - så var det inte riktigt heller, och det bör inte heller förglömmas.
Rasismen levde kvar även efter kriget och det tog dryga hundra år innan fulla medborgarrättigheter skulle ges till svarta i södern - och ytterligare fyrtio år innan nationen skulle få sin förste svarte president. Rasismen fasades ut stegvis. I tisdags tog North Carolina ännu ett steg när delstatssenaten benådade sin sedan länge hädangångne guvernör William Woods Holden som är den förste amerikanske guvernör att ställas inför riksrätt och bli avsatt - vilket skedde år 1871 efter en 44 dagar lång rättegång. Detta blev han för att han försökte motarbeta Ku Klux Klan.
William Woods Holden hade till en början stött söderns brytning med unionen och motsatt sig svartas rättigheter. Han blev emellertid desillusionerad ifråga om söderns styre och bytte från det demokratiska till det republikanska partiet. I sitt installationstal som guvernör den 4 juli 1868 förklarade han att rekonstruktionen skulle kunna innebära bättre styrelse för såväl svarta som vita.
Han beslöt också att slå ner på Ku Klux Klan och 1870 införde han undantagstillstånd och lät sin milis gå in i två distrikt där klanen hade stor makt och arrestera omkring 100 män. Han gav heller inte dessa rätt att ställas inför en domare eftersom han trodde att de lokala domarna skulle släppa männen fria.
Senare vann dock demokraterna den lagstiftande församlingen och guvernör Holden ställdes inför riksrätt och fick lämna sitt ämbete efter ett en-parti-beslut av den demokratiska majoriteten. Holden vägrade senare att låta sig benådas av den enkla anledning att han inte ansåg att han från början gjort något fel.
I tisdags benådades han likväl av North Carolinas senat med 48 mot 0 röster.
"Today, we correct a 140-year-old wrong," sa delstatssenatorn Neal Hunt, republikanen som initierat resolutionen.
Källa: Reuters
Se även tidigare inlägg:
3000 svenskar deltog i amerikanska inbördeskriget 20101122
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar