Pakistan är ett land med svåra problem, men också ett land i en svår situation. Här intervjuar Richard Engel dels Pakistans USA-ambassadör Husain Haqqani om situationen i Pakistan. Därefter intervjuas också Pakistan-experten Mark Siegel som gjort dokumentären "Bhutto" om Pakistans och den muslimska världens första kvinnliga president - Benazir Bhutto, som mördades av talibanerna 2007. Siegel menar också att Pakistan är ett land som försöker och är på rätt väg:
Här är en trailer för filmen på filmens officiella hemsida.
Strax efter Bhuttos tragiska bortgång läste jag i februari 2008 hennes bok "Reconciliation: Islam, Democracy, and the West" - en mycket bra bok om en moderat och demokrativänlig form av islam som Benazir Bhutto trodde på och tydligt stod upp för. Så här när militant islamism visar sitt fula tryne, kan det vara värt att påminna om att det finns trovärdiga moderata, demokratisträvande islamska röster - av dessa är Benazir Bhutto den bästa, av de vilkas idéer jag satt mig in i och hennes bok rekommenderas varmt.
Efter terrordådet i Stockholm den 11 december har konstnären Lars Vilks fått dygnet-runt-beskydd av SÄPO. Något DN här skriver om. Han förklarar att det upptrappade beskyddet inte kommer från någon begäran från hans sida, men att han inte tackar nej. Skyddet gör honom tryggare och innebär att han kan sova på nätterna:
– Det känns tryggt och bra. Nu behöver jag inte springa och titta ut genom fönstrena eller vakna om nätterna, säger han till DN.se.
Hoten mot honom tror han innebär att SÄPO-skyddet lär kvarstå ett tag:
– Det blir nog ett tag, det här går väl inte över i första taget.
Lars Vilks är en tämligen vanlig svensk som brukat sig av svensk yttrandefrihet, skapad för att garantera vanliga svenskar friheten att uttrycka sig fritt utan rädsla för våldsdåd. Hans rondellhund av Mohammed visade dock att det inte var ofarligt att uttrycka sig fritt - inte ens i Sverige. SÄPO gör därför helt rätt som ger Vilks skydd. SÄPO:s främsta uppgift är att värna rikets säkerhet - och den uppgiften kan knappast bli mer konkret än genom att skydda Lars Vilks från de islamistiska extremister som hotat honom till döds.
Fem män, däribland tre svenskar, greps i Danmark för försök till terroristdåd mot bl a Jyllands Posten - tidningen som först publicerade de danska Mohammedkarikatyrerna 2005.
Fem personer, varav tre svenska medborgare, har gripits misstänkta för att ha förberett terroristbrott i Danmark, uppger Säpo.
Och vidare:
Enligt uppgifter i den danska tidningen Politiken, så handlar det misstänkta brottet om förberedelser för ett terrorangrepp mot den danska tidningen Jyllands-Posten samt mot Politikens redaktion i Köpenhamn.
Politiken hänvisar till uppgifter från den danska säkerhetspolisen Pet, som hävdar att angreppet skulle genomförts de närmaste dagarna. Pet uppger också att de gjort flera fynd i samband med gripandet av de terrormisstänkta, bland annat en maskinpistol med tillhörande ljuddämpare och skarp ammunition. Vidare har också tre av de gripna kommit till Danmark i en svensk hyrbil, hyrd från Statoil i Kista, skriver tidningen Jylllands-Posten
Själva gripandet av männen ägde rum dels i en lägenhet på Mørkhøjvej i stadsdelen Herlev och dels i en lägenhet i Hedelyparken i Greve i Köpenhamn, skriver PET.
Utav de fyra gripna personerna i Danmark bor tre i Sverige, varav en är en 44-årig tunisisk medborgare, en 29-årig svensk medborgare född i Libanon samt en 30-årig svensk medborgare. Den fjärde mannen som gripits i Danmark handlar om en 26-årig irakisk man som sökt asyl i Danmark.
Samtidigt med gripandet i Danmark grep den svenska säkerhetspolisen i Stockholm en 37-årig svensk medborgare med ursprung från Tunisen, också han misstänks för förberedelse till terrorbrott.
SVD citerar Danmarks säkerhetschef Jakob Scharf som säger:
– Tack vare gripandena så har vi lyckats avvärja en överhängande terroristattack där flera av de misstänkta kan beskrivas som militanta islamister, med kopplingar till internationella terrornätverk, säger danska säkerhetspolisens chef Jakob Scharf i ett pressmeddelande.
Här rapporterar Fox News om dådet:
Att terrordådet avvärjdes av svensk och dansk säkerhetspolis är givetvis mycket välkommet och visar på ett professionellt arbete. Att det fanns män - fler män - från Sverige som försökt realisera ett islamistiskt terrorbrott är däremot mycket beklagligt, och visar att detta är ett problem som hela det svenska samhället måste ta på allvar, och engagera sig mer djupt i än vad som hittills gjort.
Det har spekulerats en del om huruvida någon konkurrerande demokrat - möjligtvis Hillary Clinton - kan komma att utmana Obama om partinomineringen 2012. En ny opinionsundersökning visar dock att två tredjedelar av demokraterna stöder Obama starkt. Obama har dessutom ett solitt stöd bland svarta vilka utgör en ansenlig andel av den demokratiska partibasen, och de lär inte överge honom för någon annan. MSNBC rapporterar här om saken:
Under debatten om sjukvårdsreformen hävdade republikanska motståndare som te x Sarah Palin ihärdigt att reformen skulle innebära sk "dödspaneler" - där folk avgjorde vilken vård människor skulle ges (eller inte ges) i sina livs slutskeden.
Här i Sverige fungerar givetvis sjukvården redan så - en äldre person med hjärtfel eller andra fel som skulle kräva ingående operationer, men som ändå beräknas överleva på sin höjd en kort tid, ges inte den slags vård som en yngre person med samma fel skulle ha fått. Ibland kan det förstås bli orättvist, men i ett system där patienten inte betalar sin egen vård så blir det förstås en kostnadsfråga där strategiska val också måste göras.
I det amerikanska systemet fungerar det inte så eftersom det är patienten som betalar för den vård denne vill ha. Åldern såväl som vårdkostnaden blir då betydligt mindre relevant. Båda systemen har förstås sina brister respektive fördelar. I den amerikanska debatten så betonade dock republikanerna en av nackdelarna i det socialiserade systemet - en nackdel som Obama då förnekade och förklarade att sjukvårdsreformen inte skulle skapa några sk "dödspaneler". Uttrycket är förstås ett starkt sådant - och Sverige skulle aldrig använda en sådan term - men i praktiken så är det samma sak: ett ekonomiskt strategiskt val ställs framför den sjuke patientens behov.
Kritiken mot de sk "dödspaneler" gjorde att den delen under debatten om den amerikanska sjukvårdsreformen då släpptes för att få igenom sjukvårdsreformen överlag. Faktum är dock att reformens kostnader till stora delar beror på hur man lägger upp vård för människor i livets slutskede. Den 1 januari träder en lag i kraft som Obama-administrationen talat tyst om i rädsla för att väcka ett nytt ramaskri. New York Times har här en artikel om saken som förklarar att en ny reglering i Medicare kommer att göra att regeringen betalar doktorer för att ge patienter råd inför livets slutskede, vilket kan innebära direktiv om att avbryta livsuppehållande behandlingar.
Förespråkarna av dessa råd anser att de är positiva, och att såväl patienter som anhöriga därmed ges möjlighet att på förhand kunna fatta beslut om svåra situationer som de en dag kanske inte är i fysiskt stånd att fatta beslut om, och där svåra val istället måste lämnas till anhöriga. Obama-administrationen motiverade provisionen till Medicare på det sättet och konstaterade:
“Advance care planning improves end-of-life care and patient and family satisfaction and reduces stress, anxiety and depression in surviving relatives,”
Den demokratiske kongressman Earl Blumenauer, som stöder provisionen förklarade:
“It will give people more control over the care they receive,” Mr. Blumenauer said in an interview. “It means that doctors and patients can have these conversations in the normal course of business, as part of our health care routine, not as something put off until we are forced to do it.”
Kritiker menar dock att detta kan komma att innebära att livsuppehållande aktiviteter skärs av för tidigt för patienter med svåra sjukdomar och invaliditet. Och rädslan för att debatten om "dödspaneler" skulle få nytt liv gjorde att kongressman Blumenauer uppmanade folk att inte tala högt om saken:
“While we are very happy with the result, we won’t be shouting it from the rooftops because we aren’t out of the woods yet,” Mr. Blumenauer’s office said in an e-mail in early November to people working with him on the issue. “This regulation could be modified or reversed, especially if Republican leaders try to use this small provision to perpetuate the ‘death panel’ myth.”
En vädjan som givetvis fått precis motsatt effekt, och nu talas det för fullt på olika håll åter om detta ämne. Republikaner menar att de haft rätt - dödspanelerna var en verklighet och har nu smugit tillbaka bakvägen. Demokrater menar att republikanerna drivit skrämselpropaganda och att Bush-administrationen införde en liknande sak 2008. Här är debatteras ämnet i ett inslag på Fox News:
De två debattörerna har olika syn på Bush-administrationen. Faktum är dock att president Bush lade in sitt veto mot saken - ett veto den demokratiskt kontrollerade kongressen 2008 dock körde över. Bush motiverade dock sitt veto främst av ekonomiska anledningar - varför de två i debatten ovan båda vinklar saken till sin respektive sida.
Gällande "dödspanelerna" så är förmodligen ekonomiska överväganden kring vård i livets slutskede förmodligen en del av en sjukvård som finansieras av staten istället för av patienten. I ett statligt sjukvårdssystem är patienten nämligen i första hand en belastning (åtminstone så länge som det finns fler patienter än det finns sjukhus/personal - vilket i princip alltid är fallet) - medan en patient i ett privatiserat system där patienten betalar för sin vård är en kund. Båda systemen har sina för- respektive nackdelar. Att nackdelarna kring "dödspaneler" nu lyfts fram så starkt beror förmodligen på att det är en ny nackdel i det amerikanska systemet. Andra nackdelar har funnits och finns fortfarande, men det här är en ny sådan - varför den också blir mest hypad.
