måndag 5 juli 2010

Petraeus tar över i Afghanistan

David Petraeus, som Obama valde att ersätta den sparkade general McChrystal, tog igår formellt över ledningen för de amerikanska och NATO-styrkorna i Afghanistan, där han förklarade att man inte tänkte låta landet falla tillbaka i islamisternas händer. MSNBC rapporterar här om händelsen:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy



Petraeus fick dock också ett ovälkommet välkomnande av en talibanledare, som sa så här om den nye amerikanske befälhavaren:



Petraeus kommer förstås heller inte att ge upp utan strid. Ett utdraget krig där USA och väst beslutar sig för att definitivt besegra talibanerna vore ett krig talibanerna i längden inte skulle kunna vinna. Det var ett liknande beslut president Bush fattade i Irak, och där har Al Qaidas muskler - trots en del fortsatt våld - blivit knäckta. Samma sak kan ske i Afghanistan, det krävs dock en politisk beslutsamhet, och här kommer Obamas egen beslutsamhet att bli avgörande. Petraeus kommer nämligen bara att kunna göra så mycket han tillåts att göra av sin president.

Se även tidigare inlägg:

Afghansk soldat om general McChrystal 20100627

MtP: Situationen i Afghanistan 20100627

Efter McChrystal: Obama och Petraeus i ny relation 20100624

Biden medlar i Irak

Vice-president Joe Biden har i helgen varit i Irak där tillsammans med sin hustru Jill spenderade den 4:e juli i gemenskap med de amerikanska soldaterna och där han också svor in en mängd soldater som stred för USA till amerikanskt medborgarskap. Han mötte också Iraks premiärminister Nouri al-Maliki för att förmå Irak att lösa det politiska dödläge som uppstått sedan parlamentsvalet i vintras.

“I’m not lecturing, I’m not imparting any great wisdom that you don’t already know,” sa han. “But the concept of subordinating your individual interest is fundamental to the success of any nation. … So my plea to you is, finish what you started — a truly legitimate and representative government that meets the needs and aspirations of all Iraqi people.”


Han fortsatte dock med att skämtsamt förklara att bråk inte nödvändigtvis innebar slutet för politiken, och att USA:s historia var en historia fylld av bråk:

“As a piece of American history, when our Founders did it, when they signed that Declaration, many of them did not even like one another. You think I’m joking; I’m not. … I’m absolutely confident you will do it.”


Här har MSNBC ett inslag om paret Bidens besök:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy



I parlamentsvalen den 7 mars vann Ayad Allawis sunni-stödda koalition fler platser i parlamentet än premiärminister Malikis State of Law (SoL)-koalition. Allawis parti Iraqiyya tog 91 platser i parlamentet och Malakis koaltion 89. Ingen av dem fick dock de nödvändiga 163 röster som behövs för majoritet för att tillsätta regering och president och förhandlingar har därför pågått med de mindre partierna, som dock väntar på vilken part som ska ge dem bäst erbjudanden i utbyte mot politiskt stöd. (Brookings Institution har här en sammanfattande artikeln om det politiska spelet i Irak efter parlamentsvalen). Att USA försöker medla mellan parterna är bra, och förhoppningsvis kommer processen sluta väl. Valen den 7 mars måste, trots problemen med att bilda regering, ses som lyckade eftersom irakierna då främst röstade på de två mest sekulära partierna. Något som bådar gott för den irakiska framtiden. Som inslaget ovan visade är problemen dock inte ur världen - men saker och ting går sakta men säkert åt rätt håll.

Källor: Politico, Brookings

Se även tidigare inlägg:

FNS: Valet i Irak, relationen med Israel 20100328

Ayad Allawi vinner det irakiska valet 20100327

USA:s befäl om valet i Irak 20100308

Ett lyckat val i Irak 20100308

Obama kommenterar det irakiska valet 20100307

Medbloggare sökes

Den här bloggen har funnits sedan januari 2008 och har sedan 2009 i princip uppdaterats flera gånger om dagen. Bloggen har dessutom följt Barack Obamas presidentskap närmare än de flesta andra svenska bloggar (och tidningar et c) gjort. Bloggen har även haft en tämligen unik svensk infallsvinkel på ämnet: en rapportering om Obama ur ett svenskt pro-republikanskt perspektiv. Än mer har dock bloggen syftat till att vara pro-amerikansk, vilket i sig innebär att den inte har varit svartmålande av president Obama utan enbart kritisk ur ett intern-amerikanskt ideologiskt perspektiv (och den intern-kritiken har existerat i USA sedan författningsfädernas dagar).

Det har varit kul att följa Obama så här nära, så här länge (dock inte lika kul som att följa hans företrädare). Tyvärr har dock olika omständigheter gjort att jag inte längre har möjlighet att skriva lika aktivt som hittills. Bloggen kommer att fortsätta, men inte med lika regelbundna uppdateringar från min sida. Det är dock den nära och regelbundna rapporteringen som i mitt tycke gjort bloggen till vad den är, och som lagt grunden till de relativt självständiga analyser av Obamas presidentskap (hans tal etc) som till och från gjorts. Därför känns det tråkigt att behöva dra ner på aktiviteten. Jag hade hoppats kunna fortsätta tills andra halvan av Obamas första mandatperiod börjar i januari 2011, eller åtminstone tills efter höstens mellanval. Tyvärr har jag dock ingen möjlighet till detta, men innan bloggen på allvar börjar trappas ned (inte läggas ned) så tänkte jag dock göra en efterlysning om i fall någon trogen bloggläsare skulle vara intresserad av att delta i bloggandet.

Syftet med den här bloggen har varit att ge en mer balanserad USA-rapportering i jämförelse med den (oftast ensidigt pro-demokratiska och anti-republikanska) rapportering som generellt ges i svensk media. Men också att ge en pro-amerikansk skildring av USA i största allmänhet. Om någon skulle vara intresserad av att hjälpa till med att fortsätta det arbetet så tas en intresseanmälan emot med stort nöje.

Kraven är inte särskilt många, dock har jag några:

- Det ena och viktigaste är att du bör vara pro-amerikan. Du måste inte dela mina åsikter i allt (jag har bloggat ur ett tämligen neo-konservativt) och vilken intern amerikansk ideologi du sympatiserar med spelar ingen större roll, oavsett om du är libertarian, högerkristen eller en pro-demokratisk liberal (dvs förespråkare av den amerikanska politiska liberalismen).

Däremot måste du vara pro-amerikan eftersom bloggen syftar till att försvara (genom att förklara) USA:s roll i världen. Det innebär också (och i synnerhet eftersom bloggen är en svensk sådan, och inte en amerikansk) att svartmålande propaganda som riktas mot demokrater eller republikaner heller inte är av intresse. USA är en god kraft i världen oavsett om dess president är republikan eller demokrat, heter Bush eller Obama. Den åsikten bör du dela.

- Det andra kravet är att du inte får vara anonym på bloggen utan bör skriva i ditt eget namn. Särskilt viktigt är detta om du vill göra egna analyser av saker och ting och uttrycka åsikter. (Undantag kan eventuellt göras om du bara vill skriva inlägg som hänvisar till rena nyheter om vad Obama gjort den senaste dagen eller dylikt).

- Ett annat plus är också om du följt den här bloggen regelbundet under en längre tid eftersom du då fått en god bild av hur jag/vi (jag, Erik och John) hittills drivit saker och ting. Det är dock bara ett plus och ingen absolut nödvändighet.

Om du anser att du fyller de här kraven och är intresserad av att medverka så skriv ett mail till mig (mail-adress finns i spalten till höger) där du berättar lite om vem du är (standardsaker, typ namn, ålder, utbildning, arbete, bakgrund, hemstad etc), vad du skulle kunna tänka dig att bidra med på bloggen och varför du skulle vilja medverka.

Det vore kul om bloggen kunde fortsätta i snarlik tappning som hittills med regelbundna uppdateringar - så visat intresse tas således emot med tacksamhet :)

Eftersom bloggen inte lägger ned så säger jag avslutningsvis inte tack och adjö, men däremot kan jag passa på att tacka alla regelbundet återkommande läsare. Sedan början av 2009 har antalet regelbundet återkommande besökare (den enda statistisk jag funnit intressant) generellt legat på mellan ca 15-30 besökare om dagen. Det har varit kul att skriva, och det verkar i alla fall som ni också tyckt att det varit kul att läsa, så för det tackar jag :)

Ronie Berggren

söndag 4 juli 2010

4:e juli-filmtips: John Adams

Så här den fjärde juli kan ett passande filmtips kanske komma till hands. Miniserien "John Adams" från 2008, som i vintras visades på SVT.

Det är en högkvalitativ produktion på 501 minuter uppdelat i sju avsnitt som beskriver den amerikanska revolutionen ur författningsfadern John Adams perspektiv. Andra kändisar så som Benjamin Franklin, Thomas Jefferson, Alexander Hamilton, Thomas Paine och George Washington osv skildras också, men handlingen utgår från John Adams och dennes hustru Abigails situation i en tid när friktionen mellan de brittiska koloniherrarna och de amerikanska bosättarna i Boston, Massachusetts var påtaglig. En revolution är på väg och den intellektuelle och målinriktade Adams får snart en av huvudrollerna i processen att skapa en ny nation - en process för vilken det krävs militär expertis (något George Washington får stå för), ideologisk retorik (något Thomas Jefferson får stå för), kvicktänkt diplomatisk charm (något Benjamin Franklin bidrar med) - men också en principfast, hårt slitande envishet - och det personifierar ingen annan bättre än John Adams.

Bakom det amerikanska statsbygget och den amerikanska frihetsdeklarationen och konstitutionen står män som brukar kallas för landets fäder (founding fathers). Det går inte att till fullo förstå USA eller det unika med USA utan att sätta sig in i dessa personers tankar, liv och skrifter. Denna filmatisering av John Adams liv gör en mycket viktig del av den amerikanska historien mycket levande, och har möjlighet att nå en bredare publik (te x den svenska) än en vanlig bok om denne synnerligen amerikanske person skulle kunna göra. Därför är serier som dessa mycket viktiga. Och eftersom jag är en stark anhängare av både film och historia så rekommenderas denna miniserie mycket varmt.

Ha en trevlig fjärde juli :)

Se även tidigare inlägg:

Filmkonsumenter bör vara regissörskritiska 20100306

Meghan McCain kritiserar Hollywoods soldatfilmer 20091213

Några filmer till minne av Kennedy-familjen 20090906

"W" och George W. Bush i andra filmer 20090409

Michael Moores propaganda 20081211

John McCains 4th July-tal 20080703

Jan Brewer om Obamas immigrationstal

Arizonas guvernör Jan Brewer kommenterar här Obamas immigrationstal, och hans åsikt att gränsen nu är säkrare än den var för 20 år sedan. Hon är både kritisk och besviken på Obama - men förklarar att hans senaste utspel bara är politiska, och att han inte skulle ha lagt fram sitt immigrationsförslag om inte Arizona genom sin lag tänt gnistan som satt eld i debatten. Hon förklarar också att vad Arizona i första hand vill är att se gränsen säkrad, därefter kan de tala om alla andra frågor som också behöver talas om, men det måste göras i rätt ordning.

Del 1:



Här förklarar hon vidare att Obamas lilla engagemang för Arizonas problem hanteras helt över huvudet på Arizonas regering, något samarbete finns inte och Obama-administrationen verkar heller inte särskilt intresserad av något sådant. Något som i sig knappast kan göra situationen lättare att lösa. Och som knappast heller lär ge Obama några popularitetspoäng i delstaten.

Del 2:



Se även tidigare inlägg:

Debatt om Obamas immigrationstal 20100702