Med den amerikanska Kongressen fullt upptagen med att slita och dra i sjukvårdsreformen, börjar det stå allt tydligare att det finns en stor risk att USA - den nation som står för 25% av världens växthusutsläpp, inte kommer att bidra till något speciellt vid den internationella klimatkonferensen i Köpenhamn i början av december, som syftar till att skapa ett efterföljande avtal till Kyotoprotokollet från 1997.
Senatens Demokratiske majoritetsledare Harry Reid sa i veckan att det kan hända att Senaten inte tar itu med klimatfrågan förrän nästa år - något som fick John Bruton - ledare för den Europeiska Unionens delegation i Washington att i ett uttalande påpeka att när Senaten väl tog itu med frågan så skulle konferensen vara över och delegaterna ha åkt hem:
"The United States is just one of the 190 countries coming to this conference. But the United States emits 25 percent of all the greenhouse gases that the conference is trying to reduce.
"I submit that asking an international conference to sit around looking out the window for months, while one chamber of the legislature of one country deals with its other business, is simply not a realistic political position."
Faktum är att även om Senaten agerar i tid, så skulle förslaget behöva bollas också mellan Kongressen och Vita Huset innan någon slutgiltig reform kom till stånd. En process där åsikterna mellan de två partierna grundläggande är väldigt olika: och där en inte liten skara inom oppositionspartiet helt enkelt inte tror på klimatförändringar, eller åtminstone inte att sådana behöver bemötas med storskaligt internationellt överförmynderi. Och om omvärlden hypar Al Gore - så är det nuvarande amerikanska oppositionspartiet Al Gores allra starkaste kritiker (År 2000 hade Bush ett smeknamn på Al Gore som "a serial exaggerator" - dvs en serieöverdrivare som ofta överdrev, något Gore i presidentdebatt 2 erkände att han gjort. Då gällde det inte klimatfrågor - men ränderna har, så att säga, inte gått ur tigern). Kritiker finns dock även inom det Demokratiska partiet - och det är svårt att inte dra slutsatsen att USA och Europa skiljer sig avsevärt i synen på klimatfrågan.
Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt tillhör också dem som kritiserat USA för att förhandlingarna om ett klimatavtal går sakta, och europeiska ledare släppte ett gemensamt uttalande där de manade USA att "urgently make ambitious commitments to deeper cuts."
USA sade nej till Kyoto-protokollet eftersom detta inte täckte länder som Indien och Kina - nationer som varit kritiska mot att själva göra eftergifter eftersom det varit de rika länderna som historiskt släppt ut. Utan USA:s medverkan i en klimatkonferens och löften om tydliga nedskärningar, så ter det sig dock inte troligt att utvecklingsländer skulle sluta upp bakom några nedskärningar. I nuvarande läge är klimatfrågan en fråga som tas på störst allvar av EU. Klimatfrågan är viktig, men inte den viktigaste frågan världen har att tackla - vilket den Europeiska Unionen envisas med att tro.
Källa: Yahoo News
Se även tidigare inlägg:
Obamas miljöagenda i blåsväder 20090907
Representanthuset röstar igenom energiförslag 20090627
Moderata Demokrater hämmar klimatförslaget 20090407
Al Gore och Newt Gingrich drabbar samman över klimatfrågan 20090425
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar