Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair som var president Bushs främste allierade i koalitionen mot Saddam Husseins Irak, försvarade i en intervju av BBC beslutet att avsätta Saddam Hussein, trots bristen på massförstörelsevapen:
"I would still have thought it right to remove him. I mean obviously you would have had to use and deploy different arguments, about the nature of the threat," sa Blair.
Medan Afghanistankriget under president Bush kom att hamna i skuggan av Irak, så har Irak under president Obama kommit att hamna i skuggan av Afghanistan. Det dock inte bara av politiska orsaker utan också pg a att läget i Irak idag är bättre och USA redan förra året började trappa ner sin närvaro i landet i takt med att irakierna själva kunde överta mer ansvar. Försvarsminister Robert Gates, som också ledde USA:s truppökning i Irak under president Bush - besökte i veckan amerikanska trupper i Kirkuk, och förklarade att deras uppdrag i landet fortfarande var viktigt trots nedtrappningen och det nya fokuset på Afghanistan. Den 7 mars håller Irak ett viktigt val - och till dess tänker USA behålla 120 000 trupper i landet, för att sedan stegvis dra bort fler och fler till dess ett helt tillbakadragande 2011 äger rum.
Oavsett hur man betraktar Irakkriget så står dock en sak klar: med Saddam Hussein borta från makten så har världen ett problem mindre att lösa. Irak är idag en demokratisk nation som inte utgör något hot mot resten av världen, vare sig mot sina grannländer i mellanöstern eller mot Israel eller västvärlden. Så var inte fallet under Saddam Hussein - som under hela 1990-talet var det internationella världssamfundets största totalitära huvudbry. Iraks regering är idag också en regering som utgår från folket, och som respekterar mänskliga rättigheter - och även om Irak är ett land där mängder av grupper (främst islamistiska sådana) inte respekterar mänskliga rättigheter och regeringen många gånger i nuvarande läge heller inte har några möjligheter att skydda alla medborgares mänskliga rättigheter, så har regeringen likväl den målsättningen. Så var inte heller fallet under Saddam Hussein.
För en mer ingående analys av Irakkriget ur ett neokonservativt perspektiv (som jag stöder) rekommenderas min artikelserie i 3 delar, "Irakkriget ur ett historiskt perspektiv".
DN har här en artikel om Blairs Irakkrigskommentar.
Se även tidigare inlägg:
Militärmaterial i miljonvärde skänks till Iraks regering 20091207
3 kommentarer:
Jag har alltid sagt att herrarna Bush och Blair och deras närmaste ska tvingas att ta konsekvenserna för sina rent kriminella handlingar.
Det vore väl rimligt att de ges tillfällighet att direkt inför det Irakiska folket förklara den omtanke om folket som låg bakom beslutat att invadera och bomba landet sönder och samman. Ge dom plats på stora torget i Bagdad en söndags eftermiddag och låt dom prata fritt ur hjärtat till massorna så får vi se hur väl deras krystade budskap går fram. Jag har en känsla av att de bör välja Blair som talare. Han pratar ju fortare av de två och får ändå ihop meningarna. Det kommer nämligen att behövas om de ska hinna få något sagt innan de far i luften på väg till den Gud i himlen som stöttade herrarna i beslutet.
Så ändamålet helgar medlen? Det spelar alltså ingen roll att det har dött hundratusentals irakier till följd av invasionen? Det spelar ingen roll att infrastrukturen är sönderbombad? Så länge vi kan slå oss för brösten och känna oss duktiga och barmhärtiga så är allt frid och fröjd.
Anonym 1;
Det vore förmodligen vettigare att låta irakier själva förklara omtanken. Antingen den kurdiska kvinna som gav sin son namnet George Bush efter att Saddam störtats, eller de barn som befriades från Saddam Husseins barnfängelser och tortyrhålor. Eller varför inte Iraks nuvarande premiärminister al Maliki: http://usapol.blogspot.com/2009/07/iraks-premiarminister-tanker-tacka-usa.html
Att många har dött också efter Saddams störtande är ett tragiskt faktum. Ett faktum är också att dessa dödats av terroristgrupper som al Qaida - inte av amerikanska soldater.
Anonym 2,
människor dör i alla krig. Krig i sig själva är tragiska men ibland nödvändiga. Jag rekommenderar läsning av min artikelserie om bakgrunden till Irakkriget: http://usapol.blogspot.com/2008/11/irakkriget-ur-ett-historiskt-perspektiv.html
Och gällande krigets roll i sig, så rekommenderar jag president Obamas nobelpristal: http://usapol.blogspot.com/2009/12/obamas-patriotiska-nobeltal.html
Skicka en kommentar