Almedalsveckan höll ett seminarium om ett av mina favoritämnen - Medkännande konservatism - med utgångspunkt från Bushs politik och huruvida detta koncept är ett fungerande koncept för europeiska mitten-höger-partier eller ej.
Tre talare, talade om ämnet. Dels den brittiske konservative parlamentsmedlemmen Ben Gummer, den svenska liberalen (i klassisk europeisk tradition) Johan Norberg och Johan Tralau från Axess TV.
Ben Gummer var den som främst tog konceptet i försvar, Norberg var kritisk och menade att orden medkännande och konservativ tog ut varandra. Inga av talarna presenterade Bushs vision om medkännande konservatism överdrivet bra (Norberg kunde ämnet dåligt och kritiserade utifrån en överlag libertariansk utgångspunkt - med argument som har blötts och stötts många gånger i amerikanska sammanhang) - men att ämnet togs upp i ett svenskt sammanhang var ändå onekligen intressant.
Det svenska parti med störst möjligheter att ta till sig "den medkännande konservatismen" (vilket i sådana fall förstås måste göras på ett svenskt sätt, i en svensk tappning utifrån svenska förhållanden) är förstås Kristdemokraterna - som redan nu har en koppling till ämnet genom sitt förespråkande av "personalism". KD är visserligen ett parti som med tiden blivit alltmer irrelevant och ideologilöst, men bland publiken fanns bland annat partiets fd ungdomsordförande Charlie Weimers, som i ett överlag tråkigt och stelt parti är en av få faktiskt intressanta röster (som jag lyssnat till tillräckligt mycket för att kunna ha en åsikt om) inte bara inom KD utan inom svensk politik överlag - och hans syn på saken hade varit mer intressant än alla de tre andra som talade över temat.
Seminariedebatten är en timme och kan ses här.
Se även tidigare inlägg:
Jesse Jackson på Almedalsveckan 20110705
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar