Sjukvårdsfrågan i USA är (tycker i alla fall jag) en av de allra svåraste politiska frågor att sätta sig in i. Det går att förstå vissa argument och vissa aspekter av den amerikanska sjukvården - men jag har inte lyckats fått något bra helhetsgrepp om systemet överlag, inte ens av mina amerikanska bekanta. Den uppfattning jag fått av frågan är dock följande (den som eventuellt faktiskt kan en hel del om detta ämne får gärna upplysa mig):
Amerikansk sjukvård är inte helt olikt amerikanskt utbildningsväsende: de har några av världens bästa såväl sjukhus som universitet, som årligen levererar tusentals topp-intellektuella och utför tusentals topp-operationer. Samtidigt har USA ett sjukvårdssystem där fattiga tvingas välja om de vill operera en fot eller en ryggkota när de ramlat ner från ett tak (jag känner en person som stod inför exakt det dilemmat) eftersom de inte hade någon sjukförsäkring som täckte olyckan och inte hade råd att utföra båda operationerna med egna pengar.
Ett system alltså helt olikt det svenska (och europeiska) där privat köpkraft bestämmer vilka vårdmöjligheter som finns att tillgå (precis som marknadsprinciper bestämmer vilken bil vi i Sverige har råd att skaffa oss). Vi svenskar kan förfasa oss över det orättvisa i det amerikanska vårdsystemet, och jag har svårt att tro att ens Wallenbergarna skulle förespråka en total avreglering av den allmänna svenska sjukvården. Vi är vana, uppväxta - och ärligt talat, överlag är vi nog också rätt nöjda med det svenska systemet.
President Obama önskar inte se ett amerikanskt sjukvårdssystem som blir som Europas - där alla har rätt till samma sjukvård, men där rika ska tvingas leva på samma villkor som de fattiga. Det enda han egentligen vill är att införa två parallella system; de som är nöjda med de försäkringar, de sjukhus och den doktor de har - ska få fortsätta vara nöjda med det. Men de miljontals amerikaner som (av olika orsaker) saknar försäkring ska erbjudas vård inom ett statsfinansierat system (ett system där staten kräver att alla har sjukvårdsförsäkring, men där staten går in och betalar delar av denna för dem som inte har råd). För en svensk (åtminstone om man inom ett svenskt politiskt spektrum befinner sig på högerkanten) så låter detta vettigt.
Obamas förslag låter dock inte lika vettigt i amerikanska öron. Inte därför att de anser att deras nuvarande system fungerar bra - en stor majoritet vill se en stor sjukvårdsreform. Så långt är de (inklusive Republikanerna) med på Obamas linje. Däremot tycks betydligt färre vara intresserade av att finansiera ett sådant system. Somliga menar att det systemet oundvikligen kommer att försämra marknaden för den privata sjukvården. En privat vård som legat till grund för tusentals innovationer. I följande artikel i Wall Street Journal hänvisar Karl Rove till Stanford Universitys professor Scott Atlas som gör några poänger:
-mellan 1998-2002 så lanserades dubbelt så många nya mediciner i USA jämfört med i Europa.
- USA:s fem toppsjukhus utför fler medicintester (clinical trials, med försökspersoner, för att utveckla nya läkemedel) än alla sjukhus i något utvecklat land.
- 40% av dem som reser iväg för att få professionell sjukvård reser till USA
Att amerikaner i stor utsträckning anser att det är något fel med ett system som lämnar så många utanför, eller på sidan om, och där kostnaderna för staten likväl skjuter i höjden gör att de stöder en reform. Amy Walter skriver i följande artikel i National Journal:
"Americans aren't proud of the inequities in the current health care system. In the most recent CBS News/New York Times poll, 73 percent agreed that the fact that "many Americans do not have health insurance" is a "very serious" problem. The Diageo/Hotline poll found that 62 percent supported a "major overhaul" of health care. Pew found that 75 percent favored "changing the health care system in this country so that all Americans have health insurance that covers all medically necessary care."
Att finansiera ett system där alla, även de fattigaste amerikanerna ges möjlighet till full sjukvård skulle dock innebära skattehöjning. Här är statistiken skiftande - medan CBS/Times hade en undersökning den 12-16 juni där betoningen på frågan handlade om att hjälpa dem som var utan försäkring, så sa 57% att de var beredda att betala högre skatter. Men när CNN i en undersökning i maj ställde samma fråga men ur en annan vinkel, där betoningen låg på att skatterna skulle ökas för att kunna försäkra alla amerikaner, eller ett system där skatterna inte skulle ökas men där alla amerikaner heller inte skulle bli försäkrade, så fördelade sig procenten på 47-47%.
Den stora fruktan som råder för en hälsoreform är dock inte skattehöjningar, som amerikaner faktiskt tycks kunna acceptera - om det hela bara framställs på rätt sätt - utan rädslan för att själv få en sämre sjukvård. Ett icke-perfekt system till trots så är nämligen miljoner amerikaner utomordentligt nöjda med det system de har för egen del, och klagomålen gäller främst vad de hört om andras öden, inte sin egen sjukvård. Amy Walter fortsätter:
"...people are much more satisfied with their own care than they are with the country's overall. In the Kaiser poll, a majority (52 percent) say that their family would either be worse off or unaffected by any health care reform. Yet 57 percent think that the country would be better off if Congress passed health care reform.
That means that when the possibility is raised that one's own care could be affected, well, folks are less charitable. Paying a bit more in taxes is one thing. But limiting access to doctors, tests and care is totally off limits. In the CBS/Times poll, 68 percent said they'd be concerned that a public plan would limit access to tests and treatments."
Obama har försökt argumentera för att han inte är intresserad av ett europeiskt eller kanadensiskt socialiserat sjukvårdssystem, och att villkoren för dem som har det bra inte ska försämras. Det är dock det sistnämnda som många har väldigt svårt att tro på, i alla fall att det ska hålla långsiktigt - och ett argument Obama måste ta upp om han vill få igenom den sjukvårdsreform som för några veckor och månader sedan tedde sig mycket enklare att få igenom än den nu tycks vara. Obama som under större delen av sitt liv tillhört de mer liberala kretsarna av amerikansk politik har konfronterats med ett faktum: att USA trots allt fortfarande tycks vara just ett mitten-höger-samhälle - där vanliga medborgare (till skillnad från te x svenskar) faktiskt oroar sig för saker som statsskulder, och inskränkningar på deras egna valmöjligheter.
Källor: Wall Street Journal, National Journal
Se även tidigare inlägg:
Skrämmande Republikansk sjukvårdspropaganda 20090621
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar