Katolsk historia är väldigt spännande eftersom historien sträcker sig 2000 år bakåt i tiden. Här i Sverige är katolsk historia också extra intressant eftersom Sverige inte längre har någon nämnvärd seriös tradition av att förmedla sådan historia pg a vårt lands långa tradition av militant protestantism följt av en lång tradition av socialdemokratisk sekularism.
De saker rabbin Noam Marans ovan talade om är i princip okänt i Sverige, där såväl Pius X som påvens relation med judarna är ämnen svensk media överlag inte förstår sig på. Låt mig ge ett exempel som utgår ifrån resonemanget ovan.
Här har DN en artikel om den förintelseförnekande biskopen Richard Williamson. Ni minns han som på en intervju av SVT:s Uppdrag granskning 2009 förnekade att förintelsen skulle ha ägt rum. Han var vid det tillfället bannlyst av katolska kyrkan, men några dagar senare hävde påve Benedictus XVI bannlysningen av honom och tre andra biskopar från det konservativa katolska prästbrödraskapet S:t Pius X (SSPX) - något som givetvis väckte stor kritik.
Jag har inte hängt med ingående i hur svensk media rapporterat om katolska kyrkan - så jag kan ha fel (rätta mig gärna i så fall) - men så vitt jag förstått saken så har aldrig getts någon förklaring till varför påven hävde bannlysningen - den enda bild som givits är överlag att katolska kyrkan är ute och cyklar (som gällande allt annat påven rapporterats ha sagt eller gjort).
De som hängt med någorlunda i katolska kyrkans utveckling (och studerat dess historia) vet att påven är cool - vilket gäller såväl nuvarande påve Benedixt XVI som den förre påven Johannes Paulus II (jag är dock inte katolik, kan påpekas - däremot är jag såväl historieintresserad som intresserad av hur svensk media skildrar saker och ting).
Och hävningen av bannlysningen var förstås helt och hållet frånkopplad biskop Williamsons förnekande av förintelsen utan hade att göra mellan en försoningsprocess som pågått i årtionden mellan katolska kyrkan och S:t Pius X (SSPX). Att hävandet sammanträffade samtidigt som Williamson offentliggjorde sin absurda syn på förintelsen är beklagligt men bör inte sammanblandas med hävandet av bannlysningen.
Anspelningar på att påven skulle flirta med nazism har dock även gjorts på andra håll i Sverige. I sin bok "Islamofobi" skriver religionsprofessor Mattias Gardell följande:
"Varför en antisemitisk muftis möte med Hitler gör alla muslimer till antisemiter förklaras inte. Den nuvarande påven Benedictus XVI (Joseph Ratzinger) var som ung medlem i Hitlerjugend och står politiskt ännu långt till höger. Gör det alla katoliker till nazister?" (S 199)
Det hela gör förstås inte heller påven i sig till nazist. Något jag skriver mer om såväl här som här.
Medan svenska journalister och akademiker försöker göra sig till andra gruppers talesmän, inte för dessas egen skull - utan för sin egen vänstervridna ideologis skull - så är det skönt att höra när verkliga representanter, som te x rabbin ovan, gör sig själva hörda istället. Bilden som framkommer ter sig då något annorlunda - precis som fallet också är i fråga om amerikansk politik.
Se även tidigare inlägg:
Leah Darrow om reality-shower och katolicism 20111018
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar