onsdag 26 maj 2010

De Rödgröna kräver att USA lämnar sina militärbaser

Det rödgröna regeringsalternativet kräver att USA lämnar alla sina baser runtom i världen. Det framkommer i partiernas program ”En rödgrön politik för Sveriges relationer med världens länder” från den 17 februari, som utarbetats av partitalesmännen Urban Ahlin (S), Hans Linde (V) och Peter Rådberg och som godkänts av de tre partiernas ledare. Där sägs bland annat:

”En rödgrön regering kommer att kräva att USA avvecklar sina kärn­vapen och militärbaser utanför landets gränser”


– Det är en svensk position gentemot USA. De ska avveckla alla baser utanför landets gränser, säger Hans Linde från Vänsterpartiet i SVD, och fortsätter att påpeka att det även gäller platser som Sydkorea, Tyskland och Afghanistan:

Ja. Det står i överenskommelsen. Där finns inga undantag. Vi ska ha en svensk position för nedrustning och avspänning. Det är viktigt att USA avvecklar sin militära närvaro runt om på jordklotet


Socialdemokraternas talesman Urban Ahlin tonar ner kravet och säger att det mer handlar om kärnvapnen än militärbaserna:

– Vi kommer att ställa krav på det. Men vi inser också att det kommer att ta väldigt, väldigt, väldigt lång tid. Det är svårt att kräva att militärbaser läggs ned när länderna själva starkt vill ha dem kvar. Vi hade ju ett sådant exempel med Island, förklarar Urban Ahlin i SVD.


Allianspolitikerna är dock ytterst kritiska till förslaget, som Carl Bildt avfärdar med största tydlighet:

– Det är en huvudlös politik, klassisk antiamerikansk Vänsterpartipolitik som skulle vara omöjlig i en regeringsställning, säger han.


Bildt fortsätter förklara att det finns en skillnad mellan amerikanska militärbaser och andras militärbaser (som te x Ryssland), som gör att även om man förespråkar en demilitarisering så kan den inte ske på ett sådant sätt som de rödgröna föreslagit:

– Inte på det här sättet. Vi vill få dem, och Ryssland, att nedrusta sina kärnvapen. Ryssland, visst, de har inte lika många baser som USA, men deras baser i till exempel Georgien finns där mot landets vilja. Alla USA:s baser har antingen mandat från FN:s säkerhetsråd eller från det aktuella landets regering.


Vänsterkartellens förslag är förstås lika galet som verklighetsfrånvänt - och då verklighetsfrånvänt inte bara för att USA naturligtvis inte kommer att påverkas det minsta av vad en rödgrön svensk regering tycker i frågan, utan verklighetsfrånvänd pg a den bristande förståelsen för USA:s roll i världen. USA har 290 000 man soldater stationerade runtom i världen. (Vilket SVD här har en utmärkt grafisk bild av). De flesta finns i Irak, men 54 000 finns också i Tyskland, 33 000 i Japan och 25 000 i Sydkorea. Vad skulle hända utan USA på dessa platser?

SVD frågar Mike Winnerstig, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI om saken, och skriver:

Även forskningsledaren Mike Winnerstig vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, betonar att USA:s baser och kärnvapenparaply avhållit Japan och Sydkorea från att rusta upp och skaffa egna kärnvapen. I Europa har USA redan minskat sina styrkor i Europa från 340000 till 80000 man.

–De symboliserar en stark politisk och militär solidaritet, som även vi är delaktiga i. Skulle de försvinna blir det problem inom EU och Nato. Länder i Östeuropa har en viss misstänksamhet mot Tyskland och Ryssland. Så länge amerikanerna är på plats behöver de inte rusta upp. Är man renodlat antiamerikansk så är det här en frestande lösning. Men har man fred och stabilitet för ögonen så kan konsekvenserna bli direkt motsatta, säger Mike Winnerstig.


Han har naturligtvis helt rätt. Att avskaffa de amerikanska militärbaserna skulle öppna upp för krig och konflikter vars konsekvenser inte går att ana. USA har sedan andra världskriget varit den demokratiska världens främsta garant för stabilitet (och stabilitet är något vi svenskar tveklöst tycker om). Vilka platser har sedan dess varit stabilast?

Sydkorea är en plats. Landet har efter kriget utvecklats från ett fattigt underutvecklat till en av världens modernaste och mäktigaste ekonomier - ett demokratiskt land där människor lever i både fred och frihet. En fred och frihet som inte bygger på att deras galne granne i norr har ett stabilt temperament, utan på att USA haft en stabil bestående närvaro.

Japan är en annan, som måhända (tack vare USA) är en god vän med väst, men konflikterna som härrör från andra världskriget gentemot Kina och (Nord)Korea är inte lösta och det svårt att se hur Kina, och Nordkorea inte hade varit avsevärt mer aggressiva gentemot Japan om Japan hade haft en egen- och inte en amerikansk militär.

Taiwan är ett annat exempel - att landet (som länge var det riktiga Kina) aldrig invaderats av kommunisterna, beror tveklöst på USA:s beskydd.

Andra platser är förstås Irak och Afghanistan: Irak hade idag styrts av en i alla avseenden grym folkmördare (Saddam Hussein) utan USA. Afghanistan hade -styrts- av talibaner som stenar kvinnor till döds på gator och hugger kroppsdelar av folk (Afghanistan utan USA hade varit som Somalia idag är, för dem som nu glömt hur Afghanistan var innan 2001).

Det bästa exemplet av alla är dock Västeuropa. Att Stalin och hans efterföljare inte expanderade mer efter sina krigsbyten under andra världskriget beror också det på amerikansk militär närvaro. Och alla som studerat kalla kriget vet att det sista europeiska politiker då önskade, var att USA skulle dra sig tillbaka.

USA är således inte bara en god kraft i världen, det är den bästa av politiskt-militära krafter världen någonsin har sett. I följande artikel beskriver Dennis Prager hur USA (fortfarande) är världens sista hopp. Där beskriver han bland annat den mörka situationen i många länder, alltifrån Mexikos knarkkrig, Rysslands inte alltid demokrativänliga ageranden, Irans "nynazistiska" ideologi, Kongos folkmord, Kina, FN, etc. Om Europa skriver han dock följande mycket talande analys:

Europe long ago gave up fighting for or believing in anything other than living a life with as much economic security, as many days off and as young a retirement age as possible. World War I killed off European idealism. And whatever remained was destroyed by World War II. What I have written about the Germans is true for nearly all of Europe: Instead of learning to fight evil, Europe has learned that fighting is evil.


I ljuset av de rödgrönas USA-krav kan en analys av det europeiska tillståndet knappast beskrivas bättre än så där. Sverige - eller Europa - tar inte ansvar för den globala säkerheten. Och när USA gör (och försöker göra) det, så blir USA idag snarare från vänstereuropeiskt håll anklagade för att representera samma slags imperialism som USA spenderade förra seklets sista 50 år med att försvara Europa mot. Det är ironiskt. Vad sådana angrepp visar är att USA kanske borde dra sig tillbaka, men inte för att vänstern kräver det - utan för att Europa helt enkelt inte längre förtjänar amerikanskt beskydd. Så lär det dock heller inte bli (såvida inte libertarianerna intar Vita Huset), eftersom USA visat att de inte är så småsinta. Något som också visar hur mycket världen fortfarande behöver just amerikanskt ledarskap.

Källor: SVD, SVD, SVD

Se även tidigare inlägg:

Fd iransk militär säger att Ahmadinejad vill ha kärnvapen 20100509

Svensk akademiker manar Obama till mer fredlig strategi 20100110

tisdag 25 maj 2010

Obamas felaktiga fokus i förhållande till Iran

Obama-administrationen har de senaste veckorna nått en del framgångar i försöken att utfärda globala sanktioner mot Iran. David Frum har dock här en mycket läsvärd analys av Obama-administrationens Iranpolitik som han menar har missat fokus: de är så intresserade av att nå global konsensus om sanktioner att de missar målet i sig, nämligen att stoppa Iran från att bygga kärnvapen - vapen Iran kommer allt närmare för varje dag som går.

Obama-administrationen borde göra mycket mer: dels borde man samla "de villigas koalition" av länder som utanför FN:s ramar är beredda att utfärda hårda sanktioner mot Iran. Ryssland och Kina kommer inte att delta, men USA har många nära allierade som NATO, EU och Japan som ensamma skulle kunna sätta hård press på Iran.

För det andra bör Obama-administrationen ge Israel klartecken att USA tillåter dem att slå till mot Iran om de anser detta vara nödvändigt. För närvarande sätter USA hård press på Israel att inte göra detta, och Frum skriver att det ironiska vore om Obama pressade Israel hårdare att inte stoppa Iran, än han pressar Iran att stoppa sina aktiviteter.

För det tredje bör USA förbereda sig på scenariot att Iran faktiskt kan komma att skaffa sig kärnvapen. USA bör därför bygga ett kärnvapenparaply i mellanöstern, där det står tydligt att någon form av iransk attack skulle innebära också en direkt attack mot USA och leda till en konfrontation som Iran inte kan vinna. Detta skulle kunna göras genom att permanent stationera amerikansk personal i Israel, vilket skulle innebära att dessa också direkt drabbades av ett iranskt anfall, vilket i sin tur också skulle innebära en mycket mer direkt konfrontation mellan USA och Iran än dagsläget innebär.

David Frums analys av saken är en av de bästa jag läst, och jag instämmer helt. Obama-administrationen behöver vara både tuffare och snabbare, och mer än något annat måste man förstå vilka som är USA:s vänner och vilka som inte är det. Israel är grundläggande USA:s bästa vän i mellanöstern - Iran är dess sämsta. Utifrån det faktumet bör också rätt policy fattas gällande vilken part man pressar hårdast. Obama har under sin presidentperiod varit tämligen dålig på detta, och har i sina översofistikerade diskurser om internationella relationer förlorat förståelsen för vad trofasta allianser nationer emellan innebär.

Med det sagt är hans attityd dock avsevärt bättre än många andra världsledares, och svenska röster som dessa som menar att ett iranskt kärnvapen inte vore någon katastrof, visar (som så många andra exempel) hur oändligt mycket vettigare även en liberal amerikansk president är, än svenska tyckare vars strävan efter fred till varje pris beror mer på feghet och det svenska desperata behovet av trygghet till vilket pris som helst, snarare än en vettig syn på världen eller en moralisk övertygelse om att göra det rätta till varje pris.

Källa: FrumForum

Se även tidigare inlägg:

FN överens om sanktioner mot Iran 20100521

Fd iransk militär säger att Ahmadinejad vill ha kärnvapen 20100509

USA dras återigen in i Somalia

Somalia som sedan Black Hawk Down-incidenten 1993 varit ett tabu i amerikansk politik, och som gjort att amerikansk militär närvaro i Afrika i allmänhet och Somalia i synnerhet varit minimal (vilket förstås är dåligt för afrikanerna, inte bra) tycks dock nu tagit en viss vändning när man inser att man på ett eller annat sätt måste motverka den somaliska islamismen. USA stöder därför den legitima men ytterst svaga regeringen i Mogadishu med pengar och amerikanska vapen, och obemannade amerikanska flyg - som USA (och Obama) haft stora framgångar med i gränstrakterna till Pakistan - används också i Somalia. Richard Engel har här ännu ett reportage om landet:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy



Se även tidigare inlägg:

Är Somalia världens farligaste land? 20100524

USA stöder Sydkoreas bojkott av Nordkorea

Den 26 mars sjönk det sydkoreanska örlogsfartyget ROKS Cheonan (PCC-772) i Gula Havet utanför den koreanska kusten. 46 besättningsmän dog, och en sydkoreansk haverikommission konstaterade i början att det rörde sig om en undervattensexplosion och inte en explosion ombord på fartyget.

- Det kan röra sig om en mina eller en torped, sa kommissionens biträdande ordförande Yoon då till The Korea Herald i slutet av april, skriver DN.

Sedan dess blev bevisen allt tydligare att skulden för incidenten vilade på Nordkorea. I mitten av maj konstaterade en internationell undersökningskommitté med bland annat svenska deltagare, att det var fråga om explosion som kom utifrån. Argument för detta är sprängkraften, berättelser från ögonvittnen, ljudupptagningar och hur metallen i fartyget slitits itu, men också skador på sjömännen, vilka sägs vara typiska för en explosion.

Vidare fastslår rapporten att explosionen haft en sprängverkan av 200-300 kilo TNT. Flera fynd berättar också, enligt rapporten, att det är fråga om en torped från Nordkorea. Här handlar det om metallfynd, delar av en torped, nordkoreanska siffror och serienummer
, skriver DN.

Anklagelserna väckte dock en -sedvanligt- arg respons från Nordkorea som anklagade Sydkorea för lögner och hotade med krig om Sydkora införde sanktioner. Det i sin tur fick USA att tydligt förklara sin försvarspakt med Sydkorea, och president Obama instruerade den amerikanska militären koordinera samarbetet med Sydkorea för att kunna slå tillbaka eventuell nordkoreansk aggression.

"We endorse President Lee's demand that North Korea immediately apologize and punish those responsible for the attack, and, most importantly, stop its belligerent and threatening behavior," sa Vita Husets talesman Robert Gibbs.

"U.S. support for South Korea's defense is unequivocal, and the president has directed his military commanders to coordinate closely with their Republic of Korea counterparts to ensure readiness and to deter future aggression," fortsatte han.


I torsdags förra veckan fastslog också en internationell kommission att det var just en nordkoreansk torped som låg bakom händelsen. Sänkningen av fartyget är den dödligaste sammandrabbningen mellan de båda länderna sedan Koreakriget 1950-53, och USA har 28,000 soldater vid den sydkoreanska gränsen. Sydkoreas Lee Myung-Bak har också tagit incidenten mycket hårt, och igår förklarade i ett TV-tal att Sydkorea kommer att frysa all handel med grannen i norr. Han förklarade att sänkningen ska hänskjutas till FN:s säkerhetsråd och att nordkoreanska handelsfartyg inte längre får trafikera sydkoreanska vatten, och att hans land tidigare tolererat nordkoreansk brutalitet men att det nu är slut med detta:

– Men nu är det annat. Nordkorea ska få betala ett pris, sade Lee och krävde en ursäkt för torpederingen av korvetten ”Cheonan” den 26 mars, skriver DN.

Presidenten sade att hans land inte längre ämnar tåla några som helst provokationer norrifrån:

– Om vårt territorialvatten, luftrum eller territorium kränks kommer vi genast att använda vår rätt till självförsvar.


Sydkoreas beslut får också stöd från USA, och Vita Huset släppte igår ett meddelande som förklarade:

"Vi stödjer president Lees krav att Nordkorea omedelbart ber om ursäkt och straffar de ansvariga för attacken, och, framförallt, upphör med sitt illvilliga och hotfulla beteende",
skriver SVD som citerar CNN.

Analytiker tror att konflikten kommer att bestå i flera månader framöver, men bedömer risken för ett verkligt krig som litet. Nordkorea har en tradition av hätska utspel, men militärt så är landet underlägset sin USA-stödda granne i söder.

Källor: DN, SVD, Reuters, APNEWS, DN, DN

Se även tidigare inlägg:

Franklin Graham talar om Nordkorea, sjukvård et c 20091223

Hillary Clinton vinner diplomatiska segrar 20091012

Obama - videovecka 36 20090927

Bill Clinton uppdaterar Obama om Nordkorea 20090819

Nordkorea avrättar kvinna som delat ut biblar 20090724

Nordkorea misstänks för cyberattack 20090709

Nordkorea avfyrar fler missiler 20090704

måndag 24 maj 2010

Är Somalia världens farligaste land?

Richard Engel intervjuas här på MSNBC om sin resa till Somalia och konstaterar att Somalia förmodligen är världens farligaste land, där den nationella regering (som USA stöder) har kontroll över i princip ingenting. Utanför huvudstaden Mogadishu styrs landet av islamistmilisen al-Shabaab, och i huvudstaden styr presidenten bara området mellan sitt presidentpalats och flygplatsen. Till Somalia reser dessutom människor från väst för att strida för islamisterna. Somalia är ett land Engel menar måste ägnas mer uppmärksamhet eftersom landet är ett laglöst land (bortsett från shariah-lagar) med stor grogrund för terrorism. Den här bloggen har ganska länge uppmärksammat situationen i Somalia som av många olika orsaker måste tas på allvar. Terroristpotentialen är en aspekt, övergreppen mot mänskliga rättigheter en annan.

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy



Afghanistan, Pakistan, Jemen och Somalia. För att bara nämna några (dock kanske de mest tydliga platserna) där terroristexporterande islamism har starka fästen. I de tre förstnämnda länderna driver USA aktiv krigföring (öppen krigföring dock bara i Afghanistan). I Somlia gör USA än så länge inte mer än oregelbundna lufträder, men i framtiden kommer man nästan säkert att tvingas ta till mer drastiska åtgärder. Därtill har vi givetvis Irak (och Iran) - samt förstås alla inhemska islamister som bor inne i USA (eller någon annanstans i västvärlden). Kampen mot den globala islamismen är helt uppenbar global. En utmärkt beskrivning för att just beskriva denna kamp är förstås "det globala kriget mot terrorismen" - för det är just detta det är (i synnerhet i USA:s fall, som faktiskt driver en aktiv krigföring mot dessa krafter). Ett uttryck som myntades och användes konsekvent av president Bush, men som Obama just därför har valt att inte använda. Vad Somalia (och alla andra exempel ovan) dock visar, är att det bästa sättet att beskriva USA:s kamp mot den islamistiska terrorismen är just "det globala kriget mot terrorismen". Jag har väldigt svårt att komma på något bättre.

Att de flesta förmodligen inte ens minns vad Obama kallar konflikten antyder att hans etikett inte är lika beskrivande.

Se även tidigare inlägg:

Lars Vilks hotad från Somalia 20100104

Islamister rekryterade på svensk fritidsgård 20091111

Islamisterna i Somalia tvingar befolkningen att beskåda avrättningar 20091106

Kristendomen utrotningshotad i Somalia 20091024

Somalias islamister fortsätter sina illdåd
20091020

Amerikan i Somalia manar till jihad mot USA 20090905

De somaliska islamisternas illdåd
20090629

Svenska somalier strider för islamisterna
20090529

De somaliska flyktingarna 20090316

Somalias islamism 20090316

Hoten från Somalia 20081202