Efter Rick Perrys inträde i presidentvalet så har dock kritiken mot "Texas ekonomiska mirakel" börjat höras allt högre. Faktiskt även här i Sverige. SVD:s USA-reporter Kain Henriksson talade häromveckan på SR P1 där hon i en diskussion om de republikanska kandidaterna invände mot att Texas skulle ha skapat många jobb, och hänvisade direkt till kritiken om att Perry skulle ha "stulit jobb" från andra delstater.
Faktum är så klart att folk söker sig till Texas pg a att de där kan hitta jobb de inte kan hitta där de befinner sig. Jag var i Norge tidigare i sommar och pratade där nästan med fler svenskar än med norrmän: svenskar som sommarjobbade som turistguider, butiksbiträden, servitriser etc. Orsaken till att de jobbade där var inte pg a att Norge kidnappat de svenska arbetarna utan pg a att det i Norge helt enkelt var hyfsat enkelt att få ett ganska bra jobb med betydligt högre inkomster än samma jobb skulle gett här i Sverige - där ett sådant jobb dessutom är svårare att få.
Att kritik lyfts fram mot en presidentkandidat i en valkampanj är förståeligt - John R. Lott Jr har emellertid här en artikel i National Review där han förklarar att det ekonomiska mirakelt i Texas är verkligt, den nuvarande kampanjretoriken till trots.
Lott förklarar att en kritik mot Texas varit att delstaten visserligen haft omkring 1% lägre arbetslöshet än den nationella nivån - men att det också kan sägas om blåa (liberala) delstater som Massachusetts och New York. Lott förklarar att detta stämmer, men att arbetslöshetssiffrorna missar en viktig faktor: nämligen att arbetslöshetsstatistiken i USA baseras på dem som aktivt söker arbete utan att hitta något, medan däremot de som helt gett upp och inte ens bemödar sig om att söka jobb inte syns i statistiken.
Och där talar siffrorna sitt tydliga språk: arbetslösheten i Texas, Massachusetts och New York har visserligen legat på ungefär samma nivå - dvs något under arbetslösheten nationellt. Men när man tar alla faktorer i akt blir bilden tydlig. I Texas finns det arbetslösa som söker arbete utan att hitta något - men där möjligheter att få ett jobb faktiskt finns, vilket bevisas av statistik. I de liberala delstaterna råder motsatt förhållande: där finns ett mörkertal av arbetslösa vars utsikter att få ett arbete statistiskt ter sig väldigt små:
This is why, even though Texas has created lots of jobs, its official unemployment rate is similar to those in “blue states” like New York and Massachusetts. It is a superficial similarity. While Texas’s labor force has grown by 350,000 since the recession ended in June 2009, Massachusetts’s has remained virtually unchanged, and New York’s has fallen by 140,000.
Lott förklarar att när den ekonomiska situationen blir bättre, så kommer statistiken i de liberala delstaterna att bli sämre. För då kommer mörkertalet av arbetslösa att faktiskt börja söka jobb igen, och då hamna i arbetslöshetsstatistiken - vilket då kommer att påvisa den tydliga skillnaden mellan Texas och de liberala delstaterna på östkusten.
Ett annat argument mot Texas ekonomiska mirakel är att delstaten haft en snabb befolkningstillväxt - vilket kritikerna menar skulle förklara jobbtillväxten. Lott beskriver dock hur nationen nationellt också haft befolkningstillväxt och att USA fått omkring 5 miljoner fler arbetsföra invånare sedan Barack Obama tillträdde. Trots det har arbetsmöjligheterna för denna grupp sjunkit, inte ökat. Den verkliga förhållandet är alltså inte att jobben i Texas tillkommit pg a befolkningsökning - tvärtom så har populationen i Texas ökat pg a att det går att få jobb i Texas. Av just den anledningen har människor kommit från såväl Mexiko som från delstater utanför Texas - pg a att det i Texas finns möjlighet att faktiskt få arbete. (Jämför med min parallell till Norge).
En annan kritik som lyfts fram mot Texas är att delstaten har den fjärde högsta fattigdomsstatistiken i landet. Lott förklarar dock att de som framför den kritiken inte förstår vad siffrorna innebär. Texas är också den delstat som kommer på andraplats ifråga om befolkningsandel unga människor under 18 år:
Children between ages 0 and 17 don’t make much income, if any, but they nonetheless are factored into per capita income calculations.
Beräknar man däremot inkomsterna för vuxna så låg Texas 2008 på 14:e plats. Och mellan år 2000 när Rick Perry blev guvernör och 2010 så låg Texas på 10:e plats ifråga om riktig inkomstökning bland vuxna. Vilket kan jämföras med Kalifornien på 24:e plats.
Lott förklarar också Texas låglönearbeten och fattigdomsstatistisk med med att konstatera att Texas har en ung befolkning, och dess arbetsstyrka utgörs till stora delar av människor som befinner sig i ett tidigt skede i sina arbetsliv:
Texas’s very young population also dramatically raises the rate of people in the population earning the minimum wage. Given that single women with kids make up such a large portion of those in poverty, it isn’t surprising that the high birth rate also drives up the poverty rate.
Enkelt sagt: till lågelönearbetarna hör servitriser, städare, matbutiksanställda etc. Ungefär samma typer av jobb som svenska ungdomar pg a att de studerar eller har barn och familj och därav prioriterar dessa framför karriärer har. De är dessutom i USA minimilönarbetare - vilket innebär att de visserligen inte är rika, men de slavarbetar inte bomullsfält - vilket liberala kritiker nästan försöker framställa saken som. Och faktum är förstås att de jobb som faktiskt skapas i Massachusetts, New York etc också överlag lär vara låglönejobb.
Lott avslutar sin artikel:
With nationwide unemployment stuck over 9 percent — a number made artificially less horrific because millions of Americans have given up looking for work — President Obama and his supporters will have a tough time convincing Americans that they know what they are doing. As a result, their only option is to convince Americans that Republicans don’t have a solution. If the attacks on Rick Perry’s record are the best that Democrats can do, the election might already be over.
Detta betyder förstås inte att allt är bra i Texas. Bristande statlig sjukvård gör att människor finns som när de hamnar i sjukdom också hamnar i ytterst svåra livsomständigheter. Sjukvårdsfrågan är ett problem som delstater hanterar olika och som även länder hanterar på olika sätt. Frågan i sammanhanget rörde dock vad som långsiktigt är bäst ekonomiskt (vilket långsiktigt också är bäst även ifråga om medborgares sjukvårdsmöjligheter) - och där talar nästan allt till Texas fördel. Och även Rick Perrys.
Källa: National Review
Se även tidigare inlägg:
Texas nu USA:s andra största ekonomi 20110621
Texas ekonomi och Rick Perry 2012 20110531
Texas-modellen fortsätter fungera 20101022
Kalifornien- kontra Texasmodellen 20091102
Det politiska klimatet skiftar i Kalifornien 20091002
Kalifornien och Texas - två exempel för nationen 20090712
Kalifornien - den oregerliga delstaten 20090628
Kaliforniens direktdemokratiska överskott 20090531
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar